torsdag 3 juni 2010

Rättvis balans?

Kronofogden ska alltså, utan att ställa en endaste fråga eller göra den minsta lilla utredning, gå in i vanliga människors liv och med långtgående integritetskränkande befogenheter och, fortfarande utan minsta säkerställande av skulden, se till att borgenären får vartenda öre han/hon uppgett i krav. Och så sker. Varje månad. Vad gäller sakutmätning har jag inga uppgifter i huvudet men vad gäller löneutmätning så är det drygt 100 000 personer som varje månad ser sina pengar försvinna ner i skuldindustrins fickor. Kvar till gäldenären blir ungefär vad som täcker vatten och bröd. Vi vet att iden att i evighet försätta människor i fattigdom som straff för att dom kursat ett företag, blivit sjuka, råkat ut för en olycka eller blivit arbetslösa kostar skattebetalarna MINST 30 - 50 miljarder pengar per år. Det är inte så att människor inte vill betala. Det är så att människor inte kan betala. En ganska stor skillnad.

Så till Kronofogden. Jag har nära kontakt med en person i föreningen som lidit helvetets alla kval pga bankräntan som sköt i höjden i början av 90-talet. Hon hade ett gott liv, nybyggt hus med sin man, deras barn, och bundna lån. Problemet var att de bundna lånen visade sig inte vara så vidare värst bundna när räntan sköt rakt upp i himlen. Det var bara bundet upp till en viss nivå. Klev den över så steg en finstilt avtalsklausul in och sa att "- Hej hopp, nu är den bundna räntan inte bunden längre utan nu är det skarpt läge och bunden ränta blir iom det rörlig ränta!" Dvs banken hade, med sina juristers djupa tankeveck, täckt för alla kryphål och använt både hängslen och livrem. Nu kan man visserligen med djup förebrående röst säga att: "Jaa, min sköna dam, man ska läsa det finstilta också! Gör man inte det så kan det gå åt skogen." Och det är väl sant. Men get real... Vem i hela friden, som vanlig knegare med mjölkpriser i huvudet, kan förutse flera hundra procents ränta i syfte att rädda den svenska kronkursen? Vem har bäst förutsättningar att förutse en sådan utveckling, eller ens se det som möjligt att hända? Mjölkpris-knegaren eller banktjänstemännen?

I det här ärendet visade det sig att banken inte bara undvek förlust, utan gjorde en direkt vinst! Kvinnan och mannens totalkraschade ekonomi, växte till oro och bråk i hemmet, avancerade till skilsmässa och slutade med en exekutiv auktion. Huset såldes med 1 miljon i underskott, och den stackars banken fick den snälla Kronofogden att ge sig på den diaboliska och ansvarslösa kvinnan. Så startade drygt 15 års löneutmätning. 15 år senare hade Kronofogden, med hjälp av den rättvisa och välbalanserade utsökningsbalken mätt ut, i lön, dryga 1,5 miljoner till den snälla banken av den elaka kvinnan. Och skulden hade, som tack, vuxit till 3 miljoner. Kvinnan levde som ensamstående trebarnsmor och uppfostrade sina barn i fattigdom och armod. Men rätt ska vara rätt och "man ska göra rätt för sig". Hepp!

Under dessa 15 år, då banken utmätt 1,5 miljoner kronor för kvinnan så hade hon, liksom de andra dryga 100 000 (108 000 tror jag det är) personer som lever med löneutmätning, inte fått ett enda kontoutdrag eller återredovisning av Kronofogden. Under 15 år tog en statlig myndighet 1,5 miljoner kr av en medborgare utan att vid ett enda tillfälle berätta vad man gjort av pengarna. Vem hade fått vad av pengarna? 1,5 miljoner kronor som bara ätits upp av ett tyst, informationshämmat svart hål. Hepp! Hepp!

Och man kan väl tycka att det vore på sin plats att Kronofogden minst en gång varje år återrapporterade vad som hänt under året? Ett kontoutdrag där man skriver att under år si och så har vi beslagtagit si och så mycket pengar av din lön och de pengarna har vi överlämnat så många kronor till den borgenären och så många kronor till den borgenären.

Sen skulle man kunna tänka sig att varje borgenär som har Kronofogdens verkställighet som dräng skulle vara tvungen att i sin tur skicka minst ett årligt brev till gäldenären där man förklarade att " ...nu har vi medelst Kronofogdens långtgående integritetskränkande befogenheter mottagit si och så många kronor för din skuld på si och så många kronor. De har fördelats på så mycket ränta, så många kronor i avgift och så mycket i kapitalskuld. Du har nu kvar si och så många kronor att betala. Ränta ökar din skuld med si och så många kronor per mån/år."

Det vore väl rimligt?

(M)an talar så varmt om balans och om vikten att inte rubba det stöd borgenären har och får av staten. Vidare så uppmuntrar (m)an även gäldenärer att ta itu med ett ekonomiskt haveri. Kan man tänka sig att information likt det jag skriver ovan skulle bädda för att några skulle känna kontroll, delaktighet och att dom är att räkna med. Nu svajjar bara Kronofogden in, drar pengar och upphör därmed all kommunikation med gäldenären. Förutom en gång per år då man kontrollerar att man tar rätt mängd pengar.

MEN, kontroll, information och kunskap är makt. Gäldenären hålls i ett totalt handlingsförlamat mörker. Gäldenären är helt bortkopplad efter att Kronofogden slagit på löneutmätning. Antingen anser Kronofogdemyndighetens verkställighet att det är oviktigt med återrapportering (dvs gäldenären är obetydlig), eller så VILL man inte hålla gäldenären delaktig i processen. Så smyger en ny, gammal känsla över mig. Kan det hända att man inte vill skicka ut sådana kontoutdrag/redovisningar för att man vill fortsätta hålla gäldenären maktlös? Det kanske är så här man vill ha det, man kanske medvetet håller en strategi. En strategi för att behålla gäldenärskollektivet kuvat...

//Ulrika
ulrika.ring@insolvensstockholm.se
tel 0702 98 59 41

Vi skickar regelbundet ut information. Vill du vara med på maillistan? Skriv till info@insolvensstockholm.se så lägger vi till dig.

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter.
Grupp på facebook.
Dela
Grupp på Resurs "Skuldsatt och sjuk".

pingat på intressant och twingly.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar