torsdag 23 juli 2009

Stackars alla svenska fåmansföretagare!

Regelverket för småföretagare är inte att leka med. Myndigheternas nitiska tjänstemän är inte heller att leka med. Jag lutar mer och mer åt att tjänsteman på SKM eller KFM måste ha ungefär samma karaktärsdrag som de som plockas ut att bli flygledare "Du FÅR inte tänka själv. Inte vara kreativ" Skillnaden är att när det gäller flygledare är det befogat. Men varför måste tjänstemännen hållas med den inställningen? Den och inställningen att alla är lurare och bedragare, alla ska betraktas som lurare och bedragare och alla ska behandlas som lurare och bedragare.

Har man glömt bort att småföretagare faktiskt drar in pengar, och inte så lite pengar heller, till den gemensamma kassan? Att småföretagare inte kostar utan bidrar? Det som kostar är det gränspsykotiska regelverk man tvingar småföretagare att leva med.

Varför måste dessa tjänstemän arbeta så hårt för att bli en belastning för oss andra? Man KAN och FÅR tänka själv. Vill tillägga att det kan till och med vara så att tjänstemän på SKM och KFM BÖR tänka själva. Vi kanske till och med skulle kunna erbjuda motstånd till den här krisen om myndigheterna arbetade för medborgarna?

Jag och en företagare i Sverige hjälps åt att försöka få bort en betalningsanmärkning. SKM har lämnat helt galna råd åt företagaren, SKM motsätter sig inte att det "kan ha gått till" som företagaren beskriver men tror ni det räcker??

Nix pix. Beslutet från KFM lyder ungefär,
Ärendet faller under vad som kan/ska rättas enligt lag, SKM väljer att inte bemöta företagarens argument, men frånvaron av motargument är inte nog... Det ska också finnas något som STYRKER företagarens berättelse. Att personen lämnat in en radda med dokument som styrker berättelsen räcker inte. Det finns ingen "auktoritet" som verifierar... M.a.o. tvärtemot en rättsstat säger man "Du är SKYLDIG tills du kan bevisa motsatsen!" Ordnung muss sein...

Jag fattar inte varför det ska vara så svårt? Får tjänstemän som backar på ett beslut avdrag på lön om dom erkänner sina misstag? Resulterar det i mobbing på arbetsplatsen? Stupstock och offentlig vanära?

Jag förvånas gång efter annan över att det överhuvudtaget finns några företagare som vågar ta språnget i Sverige. Att starta eget är som rysk roulette. Det är slumpen som avgör om du ska klara dig till imorgon.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

pingat på intressant.se

måndag 6 juli 2009

Om ordet rimligt fanns i medvetande

skulle det kanske inte vara helt omöjligt att det blev ordning och reda. Och nu talar jag inte om hushållen, ni vet den bas samhället vilar på och som alla förfasar sig över och säger att de ska tänka före efter och göra rätt för sig gudbevars.

Utan jag talar om att rimligt måste hitta tillbaka till etablissemanget. Det statliga, kommunala, politiska, arbetarrörelsen och kapitaletablissemanget måste återerövra moralen. Är det rimligt att någon får 11 000 kr (20 000 kr på midsommarnatten)/journatt? Är det rimligt? Är det rimligt att någon har flera hundra tusen per månad i pensionsavtal, ni vet säkert vad jag syftar på? Att det kan och kanske ska finnas olika nivåer på ersättning för olika arbeten är mycket möjligt, men är det någon enda som tror att en person kan vara såååå oändligt viktig för en organisation/företag/myndighet att han/hon är värd miljoner för att inte säga nästan miljarder?

Aftonbladets ledare talar om behovet av en "konsumentkämpe". Jag förstår uppriktigt sagt inte varför någon sådan ska behövas? Inte heller vad en sådan "kämpe" skulle kunna tillföra. Ska han/hon "kämpa" för att de som redan har all kunskap som behövs också ska tillämpa den? Kan de inte tillämpa kunskap är det inte rätt person på rätt plats! Och är det inte rätt personer ska de bytas ut. Enkelt.

Kunskapen finns. Kunskapen om hur det ser ut för konsumeterna, om skyddet, om hur SMS-lån ställer till det (inte SMS-lånen i sig, de är harmlösa, problemen med SMS-lån uppstår när lån beviljas till personer som uppenbart inte kan betala tillbaka och blir ärenden hos Kronofogden, med påföljd att staten måste driva in pengarna åt fordringsägaren), om vilket elände utsökningsbalken ställer till med. Kunskap finns kring hur socialförvaltningarna, Kronofogden, skatteverket, A-kassa, F-kassan ställer till det och omöjliggör ett vanligt slitsamt leverne för vanliga människor. Skyddsnäten finns där, bara inte för de som behöver det som mest...

Det behövs inga mer utredningar. Det behövs inte mer att någon "ser över" eller "undersöker" det behövs bara att man börjar tillämpa redan färdiga utredningar och kunskap. Samt fokusera på vad som är viktigt och att göra rätt val. De som inte klarar ta in kunskap kan byta arbete. Och det utan utlösande fallskärmar. Målet måste vara kostnadseffektivt, inte kostnadsidioti som idag. Målet måste bli att människor får det stöd de behöver när de behöver det. Man silar mygg och släpper igenom kameler.

Idag ska du vara frisk för att klara vara sjuk. Idag ska du vara högutbildad för att ha en chans gentemot försäkringskassan. Du ska ha mängder av pengar på banken för att klara A-kassans handläggningstider. Du ska ha STORA lån för att få igång en dialog med banken (är du skyldig banken 100 000 har du problem. Är du skyldig banken 100 miljoner har banken problem...). Socialförvaltningarna kör ett kostsamt race i sin spariver. En sjuksköterska/undersköterska som arbetar på midsommar får tillägg till lönen med obekväm arbetstidstillägg - läkaren får 20 000 för att ha jour i hemmet. Och så säger man att Sverige är i "kris", vems kris?

Det är inte rimligt. Det behövs inga fler utredningar - diskussioner - kunskapsinhämtanden. Det behövs bara logik och sunt förnuft. Och ansvar. Det ansvar man idag säger att hushållen inte har. Ni vet, de som lånar till hus - för att bo och till bil - för att ta sig till arbetet. Men den dåliga moralens tid har sprungit ur hushållens förfall. Jä rajt... Gör om och gör rätt. Se och lär av hushållen. Så ska ni se att deras goda moral kanske kan sprida sig även till de övre skikten i samhällskakan.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
pingat på intressant.se

Hoppsan! Positivt!

Allt fler söker skuldsanering enligt DN och SVD. Och det är inte nog med det, även fler beviljas skuldsanering! Länk till KFMs pressmeddelande.

Det finns mycket att säga om skuldsanering, mycket att önska, och inte alltid enkelt och rätt tänkt. Det är en hård tillvaro, även om den är mindre hård än livet med utmätning, men skuldsanering är idag ett sätt att försäkra sig om att alla gamla skulder försvinner.

Några viktiga punkter ang. skuldsanering.
1. Det är inget krav att du ska haft kontakt med kommunala budget och skuldrådgivare. Det är något du har rätt till men inget måste. Skuldsanering beslutas av KFM Skuldsaneringsteamet ingen annan. Det är också till KFM du ansöker om skuldsanering.
2. Ansökan är enklare än många tror. Du har en lathund till hur du söker här. Kronofogdens information om skuldsanering hittar du här. En länk till själva broschyren och blanketten hittar du här.
3. En skuldsanering omfattar alla gamla skulder fram till datum för inledande skuldsanering.
4. Om du gör som du ska så är du skuldfri 5 år efter du beviljades skuldsanering. Inga förfallna gamla skulder OCH inga betalningsanmärkningar.

Funderar du på att söka skuldsanering så SÖK. Vår erfarenhet är att många tror att dom ändå inte kommer att få skuldsanering beviljad, och så lämnar dom aldrig in ansökan. Avslå inte själv dina chanser till att beviljas skuldsanering, sätt ihop ansökan och skicka in för prövning av KFM. Det tar inte så förskräckligt lång tid att sammanställa uppgifterna för ansökan, ta dig tid och skicka in.

Vi har flera exempel på personer som stått i kö till sin budget- och skuldrådgivare, som kommit i kontakt med oss och som inom en vecka själva sammanställt sin ansökan och inom bara månader fått sin ansökan beviljad. Så om det finns en mikroskopisk chans att just du kan beviljas skuldsanering skicka in ansökan! Låt KFM besluta om du ska ha skuldsanering eller inte.

Ibland kan det behövas lite stöd för att få ihop ansökan. Kanske inte för att det är så svårt som för att det är jobbigt... Då kan du maila info@insolvensstockholm.se eller efter den 1 augusti ringa 0702 98 58 41 så kan vi berätta mer om skuldsanering. I augusti kommer det också bli någon typ av information om skuldsanering på stadsbiblioteket vid Odenplan i Stockholm. Mer information kommer senare. Även fler informationsmöten håller på att planeras.

Men börja med att titta på broschyr och blankett. Länk. Och läsa lathunden. Så ska du se att det är mindre svårt än du kanske tror! Tips får du av oss om du behöver.

LYCKA TILL!

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
pingat på intressant.se

söndag 5 juli 2009

Förändring

Det har inte alltid varit enkelt att förmedla bilden av obestånd till personer som inte haft någon insikt i eller erfarenhet av maskineriet. Men jag skönjer en begynnande förändring. Kanske beror det på att fler kommer i kontakt med vansinnet och därför lämnar sin tidigare kategoriskt oförsonliga attityd att "man ska väl göra rätt för sig!!" och "ja något måste de gjort själva annars hade de aldrig hamnat hos kronofogden!" för att ta in verkligheten. Nu låter det inte sällan "Men Herregud vad ska man göra? Det GÅR ju inte undvika! Myndigheterna LYSSNAR ju inte, VILL inte lyssna". Jag tror att det beror på att fler har en arbetskompis, son/dotter, kusin, granne o.s.v. som hamnat ekonomiskt på sné. Verkligheten har helt enkelt kommit närmare.

Och det verkar som om människor vilka egentligen inte skulle behöva hamna i ekonomisk katastrof ändå hamnar där. Det rör sig om försenade utbetalningar från A-kassa och F-kassan. Väntan på handläggning ger konsekvenser som inte kan repareras när pengarna 3-4-5 mån senare betalas ut i klump och retroaktivt.

Kunskapen om hur hårresande illa snickrat systemet är verkar sippra ner. Det är förstås förskräckligt för alla de som hamnar hos KFM pga försenade utbetalningar från andra myndigheter, men insikten är väl behövlig. Endast om många får kunskap och reagerar ställs krav på förändring. Och en del av förändringen består i att allmänheten får klart för sig att obestånd kostar miljarder skattepengar per år. De som bestämmer vet det redan. Den kunskapen har tjänstemännen på departementen. Det har dom haft under många år.

Problemet verkar vara att tjänstemännen (på olika departement) inte riktigt vet hur dom ska lösa problemet med önskan att ha ett borgenärsvänligt system som inte ger den lilla irriterande effekten att gäldenären hamnar fel och börjar kosta pengar. Den lilla bieffekten har man under år viftat bort och ignorerat. Visserligen har man någonstans upptäckt konsekvenserna och snickrat ihop en skuldsaneringslag, men man har inte gjort det efter verkligheten, för verkligheten är att systemet är borgenärsstödjande, och DET vill man INTE peta i. Om man hade satt ihop en verklighetsanpassad skuldsaneringslag från början tror ni man hade behövt göra utredning efter utredning för att undersöka vad som är fel och varför den inte ger önskad effekt?

För att Utsökningsbalken fortsatt ska kunna vara borgenärsstödjande behövs att några villkor är uppfyllda. Gäldenärerna är få och oorganiserade. Blir gäldenärskollektivet många och organiserade blir de också svårare att ignorera. Samt att de som haft förmånen att slippa obestånd lever i villfarelsen att "det där är gäldenärens egen förskyllan". Ändras detta kommer man inte kunna ställa upp på borgenären lika trofast som man gjort hittills.

Aftonbladet.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
pingat på intressant.se

lördag 4 juli 2009

Den enes död, den andres bröd

Vi har sett och läst det förr. Hur olika tidningar tipsar om "fynd" på Kronofogdens auktioner. Värst och mest frekvent verkar det förekomma hos E24. Där det idag, igen och på nytt, tipsas om att det finns spännande roliga saker att köpa för billig peng hos fogden. Länk till artikeln "Fynda hos Fogden".

Det är som att det inte går in att det är personliga saker, som beslagtagits av Kronofogden, för att betala skulder som kan vara hur tveksamma som helst.

Vi har exemplet brädhögen.
1987 köpte en person brädor till en vedbod, kostnad 842 kronor.
Fram till i dag har 5 olika inkassobolag, via statliga tjänstemän på KFMs försorg, tjänat sammansagt 9804 kr på dessa brädor! Inte nog med det - i februari krävdes kvinnan på ytterligare 6 111 kronor för samma skuld! Totalt 15 915 kronor. Och från alla dessa pengar, harbrädleverantören, producenten, förädlaren och merskaparen, fått totalt ingenting! Tillsammans med kravet på 6 111 kronor följde ett hot från verkställigheten KFM att om kvinnan inte betalade skulle hemmet gå på exekutiv auktion! Hon hotades med hemlöshet. Den brädhög som avtalades om 1987 skulle nu, 9 804 kr och 22 år senare, innebära att kvinnan skulle stå hemlös! Rent teoretiskt skulle det kunna vara "DVD-filmer" från den kvinnans vardagsrum som försäljdes på "fyndauktionen". För att -kanske- inbringa någon hundralapp mer åt ett inkassobolag.

Vi vet att det oftast är fullständig ekonomisk katastof bakom dessa utmätningar. Länk till Anna Larsson, SVD, krönika från igår. SVD "Nu kommer allt fler förtvivlade krisbrev".

Det är också tveksamt om dessa auktioner inbringar några pengar till borgenärerna. Men auktionerna fyller en pedagogisk funktion, har ett "lärande syfte". Läs Protokoll, SKVs tidning, nr 1 2007 sid 9 "Bland cirkelsågar och pottskåp".
Det är också anmärkningsvärt att det är myndighetens egen tidning (då KFM hörde till SKM) som i så upphetsade ordalag pratar om dessa auktioner.

Ändå väljer man att beskriva dessa saker som "fynd", utan att ta till sig förtvivlan hos den som blir av med något kanske viktigt för honom/henne. Någon som -kanske under större delen av sitt liv - jagat ihop till en komplett samling LP-skivor av en artist, eller som har fått en elgitarr för att åtminstone kunna fortsätta spela sitt instrument, den person som ser dessa saker ofrivilligt gå under klubban för att något inkassobolag eller kreditinstitut ska tjäna pengar! Låt mig påminna er om att det är borgenären som själv väljer om ränta ska betalas före kapital, eller tvärtom. Vad tror ni borgenären föredrar? Och för att det företaget -möjligtvis- ska få någon extra hundralapp tar man ägodelar, säg mormors fina klocka, och säljer för hur lite pengar som helst och media rapporterar "fynd!!!".

Skriv till E24 och protestera. Här är mailadress till chefredaktören Theresa Thustrup
theresa.thustrup@e24.se
Om alla 500 000 personer med ärenden hos KFM skulle skicka ett mail och protestera så tror jag att
1. E24:as mailserver kollapsade.
2. Vi kanske skulle se en annan typ av rapportering nästa gång, något som andades lite mer respekt för de som ser sina ägodelar försvinna för att företag ska få profitera på vanliga människors slit i uppförsbacke.

Det är dags att de 500 000 personerna (and counting...) börjar synas och höras. 500 000 är många. Väldigt många. Tillsammans kan vi förflytta berg om vi vill. Det krävs kanske gemensamma krafter i form av ett mail då och då, men 500 000 blir starka tillsammans...

Maila och protestera mot ordval och hur man rapporterar.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

pingat på intressant.se

fredag 3 juli 2009

Riksförbundet Insolvens i Almedalen

3 personer från riksförbundet deltog under Almedalsveckan. Det skulle varit 4 men en person fick förhinder och då blev det 3.

Insolvens organiserade ett seminarium om skulder den 1 juli. Mer information om utfallet är utlovat på riksförbundets forum eller hemsida.

Här är i alla fall en inblick i Almedalen och hur det går till.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

så har nyrekryteringen börjat...

till Kronofogden. Antalet personer med ärenden hos KFM ökar. Rekryteringen pågår inom andra "grupper" än de vanliga. Fler höginkomsttagare skrivs in i registren. Ungefär som det var förra gången, på 90-talet, då det också var en "boom" eller "hausse" hos KFM.

Ingen tror väl numer att de många, många 10 000-tals (100 000-tals?) personer som fortfarande sitter fast i KFMs register från "way back when" alla började som fattiga kyrkråttor? Fattiga kyrkråttor som girigt lånade till höger och vänster för att finansiera ett enormt konsumtionsbehov? Tvärtom! Det var vanliga människor med vanliga liv och inkomster som drabbades av förra "bankkrisen". Alltså då ungefär samma mekanismer som idag.

Ett stort antal av den medelklass som nu rekryteras till obeståndets träskmarker riskerar inte vara medelklass så länge till. När kronofogden tagit allt, utmätt allt utom det en person absolut behöver för att överleva och betalat av avgifter, räntor, straffräntor och mer avgifter. När reavinstskatten för fastighet som sålts på exekutiv auktion lags som obetald skuld på redan tidigare obetalda skulder, och du trots att du gjort allt du kan för att bli skuldfri, ändå förtvivlat ser skulden öka och skuldfrihet fjärmas, då är det inte långt kvar till uppgivenhet, hopplöshet, depression, av ångestattacker söndervärkta kroppar och så sista utposten innan öppet hav: en utarmad försörjning via sjukskrivning och skattepengar.

Kronofogdens uppdrag är inte designat med logik som ansats. Inte designat med sikte på att snabbt lösa problemet med borgenär/gäldenär. Inte designat för att balansera förlust för långivaren (banken) ställt mot lidande för gäldenären (den arbetslösa, sjukskrivna, konkursade privatpersonen). Utsökningsbalken är designad med utgångspunkt att se till att människor betalar sina räkningar. Att då några går under är liksom smällar man får ta, det hårda systemet ska hålla människorna på mattan. Endast när "några" blir "många" och kanske tom "för många" finns en möjlighet till förändring.

Med den ökning KFM ser i inlämnade ärenden kanske vi närmar oss "många" och "för många" och börjar komma närmare den punkt när allt ses över och designas utifrån "minsta förlust för borgenären ställt mot minsta lidande för gäldenären".

Sedan kan man kanske undra om det i den ökande mängden ärenden också göms en ökande skara små och ensamföretagare som gått i konkurs? Ni vet, de många många tusen, hundratusen, personer som själva försörjer sig och ibland även skapar jobb åt andra. Dessa personer ska ha en eloge, de lyckas driva företag TROTS att det är Sverige det handlar om, och TROTS att dom har skattemyndigheten i nacken. Skattemyndigheten som utan pardon i alla lägen NU NU NU ska ha pengarna, och ibland även pengar de inte har rätt till.

Men är det då någon som tjänar på eländet med obestånd? Skojjar du... Här finns ett fantastiskt exempel på en brädhög som i avkastning utdelat fler tusenlappar än någon som helst aktieplacering, hög eller lågrisk, skulle kunna göra.

Läs också SVDs kolumnist Anna Larssons beskrivning av verkligheten. En uppmaning speciellt riktad till alla de som fortfarande värjer sig mot sanningen att personer hamnar på obestånd TROTS att de försökt göra allt de kan. Läs en helt normal och inte ovanlig beskrivning om processen bakom KFMs ökande antal ärenden.

Jag avslutar blogginlägget med att ta en variant av Amerikas vanliga avslutning, "God bless Sweden".

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
pingat på intressant.se

torsdag 2 juli 2009

Svårt för "vanligt folk" att få rätt

...gentemot försäkringskassan enligt SR Västerbotten, som gjort en undersökning där man tittat på hur ofta "vanligt folk" fått prövningstillstånd i kammarrätten. Enligt SR stod försäkringstagaren ("vanligt folk") för 1100 ansökningar om överprövningar och FK lämnade in 86 ärenden där man begärde tillstånd för prövning i kammarrätten. Vem fick i antal flest prövningstillstånd tror du?

Jo försäkringskassan!

Man blir mörkrädd! Vidga problemet till att innefatta även Kronofogdens, Skattemyndighetens, socialförvaltningars beslut o.s.v. En tjänsteman fattar ett beslut, den som omfattas av beslutet överklagar till tingsrätt/länsrätt, förlorat och vill ha tingsrättens/länsrättens granskning granskat i sin tur. MEN NEKAS MÖJLIGHET ATT FÅ SIN SAK PRÖVAD, om man inte arbetar på myndigheten dvs. myndigheten förlorat i tingsrätt/länsrätt så ökar plötsligt chanserna att beslutet (tjänstemannens och domstolens) granskat i kammarrätten! Den är fin den...

Rättsäkerhet? Till och med processägaren för verkställigheten på KFM säger enligt DN, ang myndighetens beslut, att "- Det har gått lite fort ibland. Man kan få en rättelse i efterhand, men det är inte helt lätt, säger han"Så alla vet att det är svårt att få rättelse, inte för att det nödvändigtvis rör sig om korrekta beslut, utan för att det helt enkelt är stopp! Alltså mycket svårt för "vanligt folk" att göra sig hörda och få en korrekt granskning av myndighetsbeslut som rör försörjning, sjukpenning, mat på bordet, möjlighet till att behålla bostad o.s.v.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm