Barns skulder, betänkande 2008/09:CU2

...*suck*. Det är ett mysterium att justitiedepartementet och lagstiftarna inte klarar skydda barn från skuldsättning genom vårdnadshavarna. Just nu jagas defensiva lösningar på enskilda problem. Vi menar att det måste gå hitta ett mer offensivt, heltäckande skydd för barn och barns skuldsättning?

Barns skulder.
Riksdagen ska den 22 oktober ta ställning till ett lagförslag
Länk till riksdagen och mer om ärendet.
som är menat att bl.a. skydda barn från skulder. Det rapporteras flitigt i media kring skuldsättning av barn. Ex. på vad barn kan ha i skulder är vårdavgifter, biblioteksskulder, skolfoton, prenumerationer o.s.v. Det finns även andra skulder barn kan få ex. skatteskulder, mer kostsamma avtal än prenumerationer o.s.v. Barn som växer upp i ekonomiskt svaga och utsatta ("fattiga") familjer har dock sällan dyra avtal utan har skulder av den sort vi räknat upp och som vi ser som "fattiga barns" dilemma. Dvs pga föräldrarnas bristande betalningsförmåga kan inte barnet av vårdnadshavaren/vårdnadshavarna skyddas från egna skulder.

JU2008/6831 är då tänkt att råda bot på detta problem.

Vi har talat med en tjänsteman på justitiedepartementet, för att söka svar på några frågor vi haft kring lagförändringen, hur det är tänkt att fungera i praktiken och vilka skulder som kan tänkas omfattas alt. inte omfattas.

Om vi förstått iden rätt är tanken att avtal, för att kunna drivas in, som uppkommit när barnet är minderårigt och som blir barnets ansvar då han/hon blir myndig, dvs ung vuxen, inte ska betraktas som giltigt om inte den kommunala överförmyndaren godkänt avtalet. Överförmyndaren kommer sannolikt inte ägna sin tid åt ex. godkänna prenumerationer för minderåriga.

Skolfoton omfattas. Prenumerationer likaså. Så långt så väl.

Men:
Vårdavgifter omfattas inte, är inget avtal. Biblioteksskulder (ex. förekomna böcker o.s.v.) omfattas inte, är inget avtal. O.s.v. o.s.v o.s.v.

Så går vi tillbaka till det som omfattas, ex skolfoton och prenumerationer. Skulle ett sådant ärende nå kronofogdemyndigheten ska ärendet "kommuniceras". Det betyder i princip att den unge vuxne får ett brev från myndigheten kronofogden. Ord som "hinder för verkställighet", invändningar, överklaga, föreläggande, utslag, "förenklad delgivning" o.s.v. kan återfinnas i den "kommunicerande" texten. Här är det tänkt att den unge/unga vuxne/vuxna själv ska ha kännedom om terminologin och förfarandet och den unge vuxne ska själv veta att han/hon inte kan krävas på betalning. Myndigheten kronofogden åläggs inte undersöka om skulden är giltig, om skulden är godkänd av den kommunala överförmyndaren, utan det är upp till den 18 åring själv som får kravet ställt på sig att bevaka sina rättigheter. Om ingen invändning görs drivs målet,likt alla andra mål mot gäldenären, av svenska statliga fogdar, som ofta har en juristexamen, MOT den unge vuxne som krävs på betalning. Den statliga fogden har ingen undersökningsplikt, FÅR, enligt lagstiftarna, INTE agera "ex officio". Finns utslag MÅSTE fogden driva in. Det ska vara UPPENBART för att den statliga tjänstemannen på eget initiativ ska avvisa fordran. Och UPPENBART i lagtext är annat än vår lekmanstolkning...

En ung vuxens närmaste rådgivare och stöd in i vuxenlivet är mamma och pappa. Den unge vuxne har inte alltid kännedom om samhället och kan den unga vuxna inte själv förstå samhället är det i första hand mamma och pappa man vänder sig till för rådgivning. "Vad betyder det här mamma/pappa? Vad gör jag nu?" Problemet är bara att barn som växer upp i familjer där räkningar inte betalas ofta leds av föräldrar på obestånd, Mer fakta.
Länk.
"*Föräldrarna till de skuldsatta barnen hade i snitt 22,8 skulder per person sedan tidigare – bara hos Alektum Inkasso. Detta innebär sannolikt att de har minst lika många skulder hos alla andra stora inkassobolag. Detta tillsammans med att alla föräldrar redan fanns i Kronofogdemyndighetens register, visar på att samtliga familjer är gravt överskuldsatta och i behov av samhällets hjälp."*

Här vill jag peka på uttalandet som säger att "ALLA" ungdomar hade föräldrar som själva hade skulder. ALLA, inte de flesta utan ALLA föräldrar hade egna skulder. Det är en viktig pusselbit. Skuldsatta barn har, såvitt vi vet, skuldsatta föräldrar. Det sociala arvet hänger med...

Vi tycker inte föreslagna lagförslag är tillräckligt. Det är utomordentligt bra för den som berörs, men just barn i ekonomiskt utsatta familjer (socialbidragstagare, löneutmätta familjer, ensamstående låginkomsttagarfamiljer m. fl.) skyddas inte från betalningsansvar för skulder som uppkom då barnet själv inte kunde påverka sin situation utan var beroende av en vårdnashavares omsorg.

Ett problemexempel är vårdavgifter. I Stockholms läns landsting har barn rätt till avgiftsbefriad sjukvård inom primärvården. Akutsjukvården är dock avgiftsbelagd. I Sverige kan ingen nekas vård och uppmanas att betala ex. akutsjukvård kontant. Kan inte vårdnadshavaren betala vården kontant kommer avgiften på räkning. Kan inte vårdnashavaren betala räkningen blir barnet på myndighetsdagen själva ansvariga. Vi vill upplysa om att 250 kronor är mycket pengar för en som lever under fattigdomsstrecket (någon som har mindre än 60 % av medianinkomsten i Sverige, SCBs definition) och det är antagligen inte fråga om att mamma eller pappa inte vill betala, utan dom KAN INTE betala.

Liggande lagförslag riskerar att inte vara tillräckligt. Ekonomiskt utsatta barn för en kämpig tillvaro. Det finns ingen anledning att dom ska dras med arvet av mamma och pappas ekonomi i vuxen ålder. Det måste finnas bättre och mer heltäckande möjligheter för lagstiftarna att skydda barnen från ett socialt nedärvt ekonomiskt problem.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om barns skulder, fattiga barn, fattigdom, fattigdomsstrecket
intressant.se