RESURS blogg

...har skrivit många bra inlägg. I inlägget "Forskning ger RESURS rätt" skriver man:

"Jag har träffat åtskilliga sjuka utanför sjukförsäkringen. En del lever på sina föräldrar, andra på sin sambo, andra på soc, några på gatan.. I många fall har detta varit en av de faktorer som begränsat rehabiliteringsmöjligheterna. Frånvaro av en grundläggande ekonomi för hyra, mat, medicin, kläder - för att inte säga det nästan otänkbara, möjlighet till rekreation..sätter i många fall käppar ihjulet för tillfrisknandet. Oro för framtiden och en växande skuldbörda drar ner.. beroendeställningen till anhöriga begränsar och riskerar att permanenta destruktiva roller. Sjukdomar som borde vara rehabiliteringsbara riskerar att bli kronifierade.."

Jag ska berätta en av många levnadshistorier som jag fått berättade för mig.

En man lever under 80- och början av 90-talet ett gott liv. Inget direkt överflöd men har anställning på ett statligt verk som mellanchef. Sambo. Duktig inom sitt område och ingick under några år som sakkunnig i regeringen. Ingen formell utbildning. Mannens arbetsgivare ville fortsätta stötta honom och ge honom bättre och viktigare uppdrag men upplevde att frånvaron av formell utbildning stod i vägen. Man gav mannen ett erbjudande: om han själv under 2 år gick en deltidsutbildning (privat och med höga terminsavgifter) skulle arbetsgivaren låta honom studera på arbetstid men han var själv tvungen att bekosta utbildningen. Som kompensation skulle han efter avslutad utbildning få en annan befattning och högre lön.

Han tog erbjudandet.

Studierna går strålande och lån till utbildningen var inga problem. 2 veckor innan examen får han veta att "hans" myndighet skulle avvecklas och gå upp i en annan myndighet. Det fanns ingen plats för honom på den nya arbetsplatsen. Made redundant. "Friställd".

Mannen bli orolig och känner att världen rycks undan under hans fötter "vad ska jag göra nu?" Han blir deprimerad och efter ett tag tar hans relation slut. Depressionen blir djupare. Efter någon tid får han en serie Tia-attacker som så småningom resulterar i en direkt hjärnblödning. Det är möjligt att det fanns någon "självmedicinering" inblandad men det vet jag inget om och är heller inte viktigt att veta.

Så blir mannen sjukpensionär. Han har nu ingen arbetsförmåga alls kvar, genom hjärnblödningen är han nästan blind, har talsvårigheter och rörelseproblem, men har fått skulder, dvs det banklån som han tog för sin utbildning klarar han inte betala. Lånet går till Kronofogden.

Det finns inget att utmäta men KFM och inkasso pumpar information om hans ekonomiska misslyckande över honom. Inkassobolagen står för högljudda och påträngande krav om betalning, KFMs verkställighet är mer dova men upplevs inte som mindre hotfulla.

Så går åren. Mannen drar (genom oro, hopplöshet och förtvivlan?) på sig en tarmsjukdom som för 2 år sedan resulterade i att han var tvungen operera bort mer än 50 % av tarmsystemet. I princip hela tjocktarmen och en stor del av tunntarmen.

Operationen och den efterföljande sjukhusbaserade vården tog knappt 2 veckor. Han ligger tillsammans med en kvinna på avdelningen (hoppsan hon var visst också på obestånd!) och avdelningen är så teknikkrävande att sjukhuset valt lägga den under mark. Det är stora, tunga maskiner inkopplade som dundrar och låter och dom ligger där, skuldsatta och sjuka, under jord för behandling. Så ska mannen skrivas ut.

Hans högkostnadsskydd på mediciner har just gått ut. Hans mediciner kostar så mycket att redan vid första uttaget slår han upp i högkostnadsskyddets 1 800 kr. Han har inga pengar. Han söker, med hjälp av sjukhusets kurator, ekonomiskt bistånd för att kunna åka hem och hämta ut sina mediciner.

Han får avslag. Han ligger 25 kr över riksnormen för socialbidrag och är alltså inte berättigad till bistånd. För mig blir det som en saga ur den stora sagoboken Bibeln. Ni vet när fisk blir fler fiskar... Få 25 kr att reproducera sig till 1 800 kr kräver i princip Dumbledore, en annan sagoboksfigur. Tillbaks till historien.

Hans läkare vet inte vad han ska ta sig till. Han kan inte ha honom på sjukhuset, fler behöver vårdplatsen, vårdplatsen kostar flera 10 000-tals kronor per dygn, och mannen är färdigbehandlad på avdelningen. Skriver han ut mannen kommer han dö utan medicinerna.

Han är tvungen behålla honom på sjukhuset. För att invänta sjukpensionen och så att mannen kunde hämta ut sina mediciner.

När pensionen ska komma kommer den slukas av hyra och medicinkostnader. Visserligen har Apoteket möjlighet att bevilja avbetalning på högkostnadsskyddet men gör det inte till personer som har betalningsanmärkningar.

Så när mannen väl kommer hem är hans ekonomi mycket ansträngd och den mat som han genom att hans tarmsystem är kraftigt reducerat medelst KNIV behöver har han inte råd med utan måste äta sämre mat vilket gör hans rehabilitering svårare vilket gör att han inom loppet av en vecka var inne på sjukhuset igen!

That´s Sweden for you!

Och nu är det säkert någon som läser det här som säger att " - Ja det är en förskräcklig historia men det kommer alltid finnas någon eller några som faller mellan stolarna och man kan inte rädda alla o.s.v. o.s.v." Men låt mig då påminna om att i den andra sängen, den andra vårdplatsen på sjukhuset låg en kvinna med samma problem! Det är inte få det handlar om. Det är inte lite pengar det handlar om. Det är vansinne det handlar om...

Så, blir du sjuk av att vara skuldsatt? Eller skuldsatt av att vara sjuk? Vad det än är så är det i alla fall inte logiskt. Inte rationellt. Inte mänskligt. Inte ekonomiskt. Det är bara för dumt! Det kan rent ut sagt inte vara en enda människa på denna jord som anser att det här på något sätt korresponderar med logik?! En stillastående vattenpöl kan räkna ut att det är slöseri av både kapital och mänskliga resurser! Lapsus och kollaps.

Sjukvård är inte bara piller och krämer. Sjukvård är också att förhindra ytterligare sjukdom om man kan. "Bota, lindra, trösta". I just den ordningen. Frisk är frånvaro av sjukdom eller symptom. Samhället ska inte utgöra ett symptom. Veckans bloggdebatt. "Hur kan sjukvården bli bättre?" ja, införa ett uns begåvning och logiskt tänkande kan vara ett steg. Vilket varken Rött eller Blått team verkar klarat av så här långt... Etc om Resurs "Sjuka tvingas ut på gatan".

Jag vill poängtera att den här mannens problem inte är "röda eller blå". Hans historia har sett olikfärgade regeringar komma och gå. Det har, oavsett regeringsfärg, gått stadigt nedåt. Lite fortare ibland och lite långsammare andra gånger. Men det är en konstant urholkning, sedan lång tid tillbaka, av viktiga mänskliga och för samhället nödvändiga värden. Det är som en samhällets pågående och galopperande anemi.

Idag skriver några andra om delgivningsmän. Jag fastnade dock i den här historien och blev kvar där.

De som skriver om delgivningsmän är
Superskuldsatt
Ljuramannen
NoCash
Inspirera
Resurspank
Johnny Rocker
Systembloggen
Dwight - som för övrigt tangerar humorblogg. Inte för att han skriver om något särdeles roligt, utan för att han helt enkelt beskriver särdeles tragiska saker särdeles roligt!

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Läs även andra bloggares åsikter om sjukförsäkring, RESURS, delgivningsmän, Inkasso, apoteket, mediciner, högkostnadsskydd, kronofogden, veckans bloggdebatt, sjukvård, Kent Persson, utanförskap

"35 000 SMS-lån blir statens ansvar"

...var en artikel jag skrev och publicerade på Sourze den 7 sept 2007. Och när jag nu är inne på "recycling" så drar vi en repa kring den artikeln också.

Då ska vi se, vad har hänt sedan dess? Eeeehmm... Eeeehmm... Eeh.... Ööh... Jo just det! Problemet har ÖKAT! Under 2009 fick Kronofogden in, inte 35 000 ansökningar om verkställighet, utan 46 000 ansökningar om verkställighet för SMS-lån! + 11 000. The only way is up...

Men annars ser det ganska lika ut. Här är artikeln i alla fall.

"Förr var annorlunda mot nu. Förr möttes konsument och handlare i butik, på plats, skakade hand och betalning var kontant mot vara. Handlaren ville ha det så, han fick betalt. Köparen ville ha det så, ett undertecknat kvitto visade att varan var hans. Så upprätthölls en förtroendefull maktbalans. Krediter lämnades inte hit och dit. Krediter var något som förbehölls människor man litade på eller man visste absolut behövde krediten. Vi ska inte glömma att många lokala handlare genom tiderna har sett till att mindre bemedlade haft tillgång till det mest nödvändiga. Det var förr det.

Men även förr såldes dyrare sällanköpsvaror. Ibland t.o.m. på avbetalning. Om en avbetalning mot all förmodan inte sköttes av köparen, hämtade handlare helt enkelt tillbaka varan. En misslyckad avbetalning innebar att handlaren våndades och svor, köparen skämdes, båda slickade sina sår och gick vidare.

Men det var förr. Så är det inte idag. Idag möts konsument och handlare ofta "över en kredit".Krediter marknadsförs intensivt. Det sker genom brevlådan, ute i butik, via internet, media, telefon m.m. m.m. "Köp nu. Betala senare" är en medveten handlarstyrd marknadsföring som naturligtvis har påverkat och förändrat konsumenternas köpmönster. Detta till skillnad mot förr, då regeln var "Spara först. Köp Sedan. Och köp kontant." Men det var förr, på den tiden både köpare och säljare var restriktiva med krediter och avbetalningar.

Varför har då kontanthantering blivit "omodern"? Jag tror att en anledning är att handlarna vill ha det så. Kontanter är ett vågspel. Hantera kontanter är kostsamt och riskfyllt. Att ha mängder av kontanter i butik utsätter personal för fara. Nästa steg är kredithantering. Krediter är en lukrativ marknad. Relativt säker och möjliggör fler köpare. Och handlaren vill sälja. Internethandeln har pressat priser och ibland tjänar handlaren mer på krediten än på varan. Köpmännen har en vinst i att marknadsföra krediter.

Ibland får jag uppfattningen att människor tror att den skenande kreditekonomin beror på att människor "tar" ett lån. Tror man att det bara är att skuldsätta sig? Att "skaffa" sig en kredit? Det är förstås fullkomligt fel. Vem som helst kan ansöka om en kredit, men krediten är inte disponibel med mindre än att borgenären beviljat ansökan. Ingen beviljad kreditansökan, ingen kredit. Borgenären har av olika anledningar olika krav för att bevilja eller avslå en kreditansökan. En del borgenärer har höga krav, andra inte lika höga.

Vilka får då sin kreditansökan beviljad? Ja naturligtvis är det inga problem för den som har goda inkomster. Kruxet där är att personer med goda inkomster sällan behöver nyttja krediter...

Statistik från KFMs skuldsaneringsprocess:
Nästan var 4:e person (24 %) som fick skuldsanering under 2007 har noll kronor i skuldsaneringsbeslut. Det betyder att gäldenären inte har något betalningsutrymme över huvudtaget utan redan lever på existensminimum.

Ytterligare nästan varannan (44 %) ska betala 0,01 - 20 % av sin skuld. Det blir totalt nästan 7 av 10 som lever på eller nära existensminimum. Det rör sig alltså om ekonomiskt mycket svaga grupper med små eller inga marginaler. Med dessa siffror kan vi anta att borgenären antingen har bedrivit en oseriös kreditgivning och lånat ut pengar till personer som inte borde fått låna, eller så har det gjorts en korrekt kreditbedömning utifrån då kända förutsättningar och sedan har något förändrats i gäldenärens inkomster.

Gäldenären erbjuds ytterst få möjligheter till ekonomisk rehabilitering. Förutom skuldsanering, ingen alls. För borgenären ser det annorlunda ut. Baserad på kreditgivning från "förr" reglerar Utsökningsbalken "hur" men inte "vad" staten ska drivas in åt privata kreditgivare. Frånvaron av krav på borgenären skapar noll och inga förutsättningar för gäldenären att få ordning på ekonomin utan skuldsanering. Den som ansökt om kredit står ensam mot borgenären, borgenären har den statliga myndigheten KFM vid sin sida, och mot staten står sig individen slätt.

Jag anser inte att staten ska bära ansvaret för oseriös kreditgivning. Det är väl ungefär vad den gör idag. Kostnaden på 30 - 50 miljarder/år betalas av skattebetalare. Nej jag vill att staten ska "blanda sig ur" eländet "oseriös kreditgivning". Staten ska ägna sig åt att driva in statliga skulder. Marknadsplatsen mellan köpare och handlare ska själva hitta möjlighet att ordna uppkommna problem. Med mindre statlig uppbackning av privata borgenärer tror jag kredit- och lånecirkusen självsanerar sig. Andra länders företag klarar sig alldeles utmärkt utan statlig inblandning. Jag tror att svenska företag skulle klara sig lika utmärkt även om svenska staten drog sig tillbaka och lämnade åt parterna själva att komma överens."

Kreditgivningen vilar till stor del på verkställighetens axlar. Man drar sig inte för något för att skifta pengar från den som inget har till den som aldrig blir mätt. T.ex tar man barnens matpengar och ger till borgenären. Något man inte har den minsta plan/lust/ork/vilja att ändra på.

So yesterdays news.. Borgenärernas kärlekssång till Kronofogdens verkställighet?


//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Jag är lat.

...och fortsätter använda mig av gamla inlägg. På det sättet behöver jag inte skriva nya! :D

Så, lat som jag är, kommer ett gammalt inlägg här. Då det skrevs hette det "Galenskapen når nya höjder".

"Spara! Spara! Dra in på kostnader! är melodin för stunden. Kommuner, stat, landsting jagar utgifter så svetten stänker uppåt väggarna.

"Skattebetalarnas pengar ska vi förvalta med klokskap och förstånd".

Försäkringskassan (FK) jagar bidragsfuskare. Dagens Nyheter, Stockholm City, SR Ekot m.fl skriver att endast ca 10 % av anmälda "fuskare" går till fällande domar. Men det är klart, idag när man ska spara så ligger det i linje med ambition att drygt 4 700 ärenden (dagensPS) polisanmäldes under 2007. Utfall? 286 fällande domar. Kostnad? Ja räkna själv, 300 anställs "just nu" (SR Ekot) och 286 fällande domar för 2007. Det är mer än en årslön/fällande dom. Visserligen kanske det inte arbetade 300 personer år 2007 med att "jaga bidragsfusket" så vi får väl vänta och se vad bokslutet för i år ger för resultat.

Ekonomiskt bistånd. Jo, där ska det också sparas. och hur det "sparas" sen... Vi har ett fall i Sthlm där en kvinna med en tonårsdotter vräktes. Kvinnan ansökte upprepade gånger om ekonomiskt bistånd till mat och hyra. Varje gång avslag. Kunde inte betala hyran, avhysning och hemlöshet. Familjen är idag splittrad, flickan har slutat gymnasiet (mår för dåligt) och mammans boende betalas av Stockholms Stads skattebetalare. Kostnad? Ca 15 000 kr/månad för "tak-över-huvudet-garanti", dvs endast boendet. Hon är inhyst på ett vandrarhem.

Galenskapen firar triumfer.

Spara? Jä rajt... Situationen är illa men verkar ändå förvärras för varje dag som går. Detta kostar skattebetalarna STORA pengar. JÄTTESTORA! Många kronor. Enligt KFM kostar enbart överskuldsättningen 30 - 50 MILJARDER per år. Men addresseras frågan? Nix Pix.

Försäkringskassan anmäler - ser bra ut - få fälls - ser mindre bra ut.
Ekonomiskt bistånd minskar - i ena änden - men ökar i den andra - fast då går det på hemlöshetskontot och det är bra. Då arbetar men igen i enlighet med ambition, att prioritera hemlösa. Att man först GENERERADE en hemlös som man sedan kunde "prioritera" via insatser mot hemlöshet?

Ett tjyv och rackarspel är vad det är.

Mygg silas, kameler sväljs. Sen står alla frågande till varför det blir gaser i magen!"

Ja. Det var allt för nu. Inlägget skrevs 25 feb 2008. Då var klockan fem-i-tolv. Idag är det den 14 feb 2010, klockan har blivit två-i-tolv, inget har förändrats...

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Gammal skåpmat

Utdrag ur rapporten "Alla vill göra rätt för sig" sid 66
"Såvida inte samhället lyckas med att avskaffa arbetslöshet, sjukdom, skilsmässor, dödsfall, bristande socialt stöd och möjligen vissa personliga egenheter som godtrogenhet eller ointresse för ekonomi, är överskuldsättning här för att stanna. Kreditsamhället är här för att stanna men leder ibland till överskuldsättning. Detta betyder inte att överskuldsättningen inte kan begränsas, visst kan den det. Men det innebär att samhället måste kunna hantera den överskuldsättning som faktiskt förekommer. Att avfärda överskuldsättningen som ett problem för ett fåtal förlorade själar fungerar inte. Samhället har mycket att vinna på att erkänna de omfattande negativa konsekvenserna av överskuldsättning och att försöka mildra dess konsekvenser. Förutom att det minimerar det mänskliga lidandet för den överskuldsatte leder det till vinster för samhället och borgenärerna."

Så insiktsfulla och kloka ord, men vart försvann det? Stod det månne en moderat i vägen? (M) har visat att insikt och klokskap inte hör hemma i överskuldsättningsbranschen och att det är så det ska och bör vara. Ertsborn (fp) däremot.. :) Halleluhja-moment!

Och så ett gammalt blogginlägg som återanvänds.
"Tar man sig ett lån? Får man inte ett lån beviljat av någon?

Sitter "hemelektroniksbutikens" personal förvirrade och tittar på när den oansvarige konsumenten bär ut den ansvarige butikens saker med ett "jag tar den på kredit" över axeln? Jag fattar ingenting.

En av SVDs artiklar. Där finns en läsarfråga till höger. Frågan läsarna ska svara på lyder:
"När tog du ett banklån senast?" På en skala hur passiv framstår banken?

Vi kan inte bo i samma land, Sverige, jag och de som skriver och uttrycker sig om lån, krediter och andra avtal. För där jag bor, och på det internet jag använder, och den media jag tittar, hör och läser på, där är det inte konsumenten som jagar lån. Där är det långivarna som jagar konsumenten. Och det är långivarna som godkänner det lån som alla skriker om att svensken "tar" och på så sätt skuldsätter sig. Och det är den stackars långivaren som får statens stöd att driva in de 35 000 SMS-lån som i år räknas bli statens angelägenhet. Stöd av staten mot gäldenären, som kanske är en sjukpensionär som inte kan arbeta för han blev överkörd av en buss!

Jag tar mig för pannan.

Det är reklam vart jag än vänder mig, "left, right and center" och det är reklam för lån eller krediter eller fleråriga avtal som inte går bryta (ex. tele, internet, mobiltelefoni yada yada yada) HELA TIDEN. Med posten kommer reklam, ofta innehåller den reklamen någon form av erbjudande om kredit eller lån. T.o.m. papperet som är vikt runtom reklamen är reklam för lån.

Om någon vill "ta ett lån" så blir det inget lånande med mindre än att någon annan godkänt eländet. Jag vill påstå att svensken står i skuld till någon som har skuldsatt honom/henne. Eller är de stackars förfördelade fordringsägarna utan något som helst ansvar?

Alla som lyckats med att "ta" ett lån utan att långivaren godkänt lånet kan räcka upp en hand.
Oj vad få händer jag ser i luften...

Sen när konsumenten inte kan betala så kommer kfm och ska lära konsumenten (sid. 10-11) någonting. Vavava?

Finns vi i samma land?"

För dig som har möjlighet. Flytta. Åk till Norge, du får jobb, och har du inkassobolagen efter dig med orimliga räntekrav och spekulationsiver i blick så fredar Norge dig från dom. Norge utmäter inte sån skit. Ja inga andra länder heller, med undantag Finland. Finland har å andra sidan en genomtänkt ide med överskuldsättningspolitiken.

Flytta! Åk! Stå och rensa fisk ett tag, för pengarna du tjänar kan du förhandla till dig en bra deal och "göra rätt för dig"! Här i Sverige går det inte. Har du möjlighet så ge dig iväg.



//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Bankerna ånyo

Per H Börjesson skriver i Aftonbladet att han vill ha ett bankuppror. Ekonomerna Scocco och Appelgren sågar regeringens förhållningssätt till bankerna och hur man lämnat hushållen att själva illa fäkta. Ja man kan väl bara skriva under tänker jag? Med den lilla reservationen att röd eller blå regering gör ingen skillnad. Hushållen står utan stöd. Full Stop.

Bankerna har uppfört sig "sämst i klassen" men ändå fått behålla guldstjärnan. Bankföreningen och Svensk Inkasso skriver, i allvarlig ton, ett särskilt yttrande till Insolvensutredningen, och beskriver sin bild av olika mer eller mindre svåra konsekvenser som kommer bli följden om man genomför utredningens förslag till förändringar av skuldsaneringslagen. Länk till Vägen tillbaka för överskuldsatta, bankföreningens och Svensk Inkassos gemensamma särskilda yttrande finns på sid 269. Läs yttrandet. Ca 2 sidor magsår. Ändå, bankföreningen och Svensk Inkasso får, genomslag för sin argumentation! (Jfr det särskilda yttrandet med ex. Asks inlägg i interpellationsdebatten den 5 feb eller Riksbankens remissvar till Insolvensutredningen) Man målar upp en bild som är svartare än svartast om nu lagstiftarna skulle få för sig att genomföra förändringarna. Kolsvart. Stor risk. Sveriges ekonomi "is at stake".

Risk upprepas men vems risk och vems risktagande? Är det verkligen de förskräckligt hemska och ansvarslösa hushållen som står för det ekonomiska kaoset Sverige, och världen, lider under idag? Och de stackars borgenärerna (skuldindustrin) sitter dragna vid näsan, ensamma och övergivna, lite allmänt blåsta sådär? Är det verkligen någon som fortfarande idag menar att det är hushållen som står för omdömeslöshet, som är ansvarsflyende och som inte "gör rätt för sig"?!

Jag tar mig för pannan. IGEN och IGEN. Och tänker någon här är skvatt galen, och måste börja öppna för möjligheten att kanske det är jag som är toktokig? För det här resonemanget dosen´t make sense för mig!

Idag pratade jag och "Superskuldsatt" en sväng via internet. Han har enorma ekonomiska svårigheter. Superskuldsatt är begåvad, klipsk, driven, klok, pålitlig och ärlig. Men bär omkring på ett förödande ekonomiskt haveri som just nu upptar hela hans tillvaro. Det är en kamp för att klara hyra och el. Han och hans familj har för små inkomster. Inte för stora utgifter. Inte om vi räknar mat, hyra, barnomsorg, el o.s.v. som nödvändiga, tom livsnödvändiga utgifter. Det är helt enkelt inflödet av inkomster som är strypt.

Just nu har han bl.a. problem med en elräkning. Han vill betala, han kämpar för att betala men elbolaget bara struntar i hans situation, vägrar dialog trots att målsättning från Superskuldsatt är full betalning, utan säger "betala alltihopa i ett svep innan kl 14 eller vi stänger av strömmen och räkningen går till Kronofogden. Välj själv!" Så istället för att använda alla sina kompetenser för att antingen driva eget, eller vara anställd och dra in pengar till något annat företag, är "Superskuldsatt" tvingad använda hela sin kreativitet för att genom tricks och konster vinna tid och säkerställa att han och hans familj har tillgång till el, har el under tiden han ordnar finansieringen av förfallna elräkningar! Och, Hey Presto, så blev han sjuk på kuppen... Liksom så många andra. Enligt Kronofogden kostar överskuldsättning 30 - 50 miljarder PER ÅR, i sjukdomskostnader och arbetsbortfall...

Jag behöver ibland titta på datorns almanacka för att säkerställa att vi verkligen talar om år 2010.

I min värld, där allt skulle ordna sig om jag fick bestämma, skulle Kronofogden - om en räkning som Superskuldsatts elräkning kom till deras bord för verkställighet - säga:
" Men kära ElBolaget, han vill betala, ni vill ha betalt, vad vill ni oss? Vad ska vi göra? Vi förstår inte vad vi ska göra? PRATA med honom, ni har ju samma riktlinje, fullständig betalning! Ni kan komma överens! "

Men det är i min värld... I verkligheten säger Kronofogden - när en räkning som Superskuldsatts elräkning kom till deras bord för verkställighet - " Men visst, Sire, vi ska genast titta genom "Superskuldsatts" (redan genomlysta, han är nämligen sedan en tid på obestånd, med traumat exekutiv auktion i bagaget) "icke" tillgångar och vi ska lägga på era och våra avgifter. Fyll bara i räntan du vill att vi driver in! Och om vill du att vi driver in räntan före kapitalet eller tvärtom?"

Och där sitter Avsan och Ask och talar om "balans" mellan den som vill ha betalt och den som ska betala. Antingen känner dom inte till systemet (mest troligt) eller så är dom marionetter till skuldindustrin. Det finns liksom inga andra alternativ.

Länge Leve Ertsborn!

Talking heads har fått illustrera tidigare. Men det lär bli fler gånger för We´re,still, on a road to nowhere...


//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Läs även andra bloggares åsikter om Skuldsättning, kronofogden, verkställighet, obestånd, Riksbanken, rättvisa, Ask, Moderaterna

Svenska Dagbladets

...Maria Eriksson skriver idag "Vem försvarar vår ekonomiska integritet?" och Mannan anser att jag ska skriva något klokt om det. Men det tänker jag inte göra. Mannan skriver nämligen så klokt så jag behöver inte. :) Läs själva. Länk. Om du inte har bekantat dig med Mannans blogg tidigare så kan du bli upptagen ett tag. Det finns många bra inlägg på den bloggen!

Så, nu när det står klart och tydligt att jag gömmer mig bakom Mannans inlägg så tänker jag försjunka i soffan, framför tv:n med ett glas vin. Om jag orkar...

Hepp!

//Ulrika

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Onsdag idag... :/

Jag ligger lite på efterkälken vad gäller bloggandet. I onsdags skrev hela blogghorden (för att få reda på bloggarna gå till hemsidan) om de två interpellationsdebatter som varit. Dels den 27 jan och dels den 5 feb. Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, Jan Ertsborn äger i kunskapsfrågan om överskuldsättning. Här kan du titta själv och bedöma. Det är ljuv musik för trötta öron.

Men vad gäller Moderaterna, Anti Avsan och Beatrice Ask, blir man trött. Jättetrött. Hopplöst utmattad... Trötter och tröttare ändå. Och så börjar man undra, departementschef Justitie, Beatrice Ask (m), departementschef Finans, Anders Borg (m).

Kronofogdens uppdrag regleras av Utsökningsbalken som ligger på Judep (styrs av m), Kronofogden som organisation ligger under Finans (styrs av m). Riksgälden styrs av tidigare partiledaren (m) Bo Lundgren. Riksgälden som myndighet sorterar under Finans (styrs av m...) (M) vart du än tittar... och stopp! för Insolvensutredningens förslag till förändringar av skuldsaneringslagen. Vart du än tittar... (M)ycket blir det...

Bankerna har under hela "krisen" suttit i förhandlingar med Finansdepartementet och Riksgälden. Staten har under hela förra hösten piskat och lockat och räddat och städat efter bankerna. Diskuterat och krävt. Fixat och donat. Staten har bönat och bett, hotat och försökt framtvinga att bankerna ska komma igång med kreditgivningen mot företag och företagare. Kreditgivningen måste ta fart! Men... Statliga fördelaktiga stödlån har inte alltid gått till nya krediter utan många gånger använts till att lösa bankernas äldre, mindre fördelaktiga krediter.

Bankerna har tvärvägrat lyssna på argument och motsatt sig Insolvensutredningens förslag. Bankerna hotar med precis det som man diskuterat med Finans och Riksgäld om, kreditgivningen... Man säger att genomför man Insolvensutredningens förslag blir konsekvensen strängare kreditprövning, man hotar med att betalningsmoralen hos "Svensken" kommer sjunka, man hotar med högre räntor och bla bla bla... Helt enkelt, bankerna fick i och med krisen, en extra joker att spela med Kreditmarknaden. Samma banker som hotar har själva riskerat spekulationsdöden, och behövt stöd, när man ivrigare än någon trodde var möjligt, "hither and dither" hivat in pengar i Baltikum. Gick det bra då...

Nej det gick inte bra i Baltikum... Men det gick bra i Sverige! För trots allt har man klarat sätta stopp för Insolvensutredningen. Den utredning som försöker återställa balansen mellan just banker/finansinstitut och hushåll.

Så varför (m)otsätter man sig Ertsborns (fp) förslag och kunskap? Ja gud vet... Kunskap är inte den plåga som härjar planeten Tellus. Helt andra saker än kunskap styr. Om jag vore "bank" så tror jag att jag skulle vilja ha en differentiering mellan mig och exempelvis "Top Country". Jag skulle önska, om jag vore bank, att någon slutade sätta likhetstecken mellan mig och det företaget. Jag skulle önska, om jag vore bank, att någon började särskilja mig från skuldindustrin. Och ta mig på allvar. Jag skulle vara rädd för att "Den (skuldindustri) som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket." Och jag skulle se över mina allianser. Men det är jag det. Bankerna vill tydligen gärna sitta i samma påse som "Top Country". Och bli tagna på samma seriösa vis...

Jag tror det kan, i förlängningen, bli bankernas downfall.... ÄVEN om alla, även Top Country, har ivriga och hängivna påhejjare i (m)oderaterna. Hepp!

Jag tänker att den här trenden kanske hänger ihop med de "Nya Moderaterna", ni vet de som vill bli det nya arbetarpartiet. De "gamla moderaterna" hade något mycket viktigt i sin påse, en sorts "hederlighet" som innebar att man har rätt till pengar om man tjänat dom, men att tjäna dom på kryphål i en omodern lag (UB) tror jag inte hade varit helt acceptabelt.

De "gamla moderaterna" hade en sorts hederkodex med framgångsriksmarkörer som jag tror de "nya moderaterna" har missat, eller dissat? Ersatt den gamla hederskodexen med "you scratch mine, and I´ll scratch yours..." Och kanske i förlängningen förlorar på? Jämför Ertsborns inlägg (kunskap) med Avsans eller Asks (fördomar) och säg vem som väger tyngre i respekt? Men i de "nya moderaterna" verkar inte "respect" väga särdeles tungt?

Det var bättre förr...



//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Läs även andra bloggares åsikter om banker, baltikum, spekulationer, överskuldsatta, Kronofogden, skulder

Skuldindustrin

Jag brukar tala om skuldindustrin. Begreppet kanske ska vidgas? Fattigdomsindustrin kanske?

Aftonbladet.

Fattigdom är "big business" oavsett var fattigdomen bor eller uppstår. Många ören små blir en stor å.

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.


Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

Jan Ertsborn (fp) for President! Egon Frid (v) for Vice!

Vi har på kort tid haft två debatter i riksdagen om överskuldsättning och obestånd. Jag ska skriva mer om debatterna, eller snarare på Onsdag ser det ut att bli vårt gemensamma bloggämne, så då kommer mer tankar. Från fler än bara jag.

Men tills på onsdag har du här några inlägg du kan titta på.

(M) står för skräcken. (M)ardrömmen helt enkelt. (M)attsvart (M)örker. Ingen verklighetsuppfattning och jag undrar om dom ens känner till lagen. Orden som kommer, ja jag vet inte vad jag ska säga...

Anti Avsan från debatten den 27 januari. Länk. (När du klickar på länken kommer en ruta upp som vill ladda ner inslaget. Tryck ok. Länken går till Riksdagen) Dock VARNING! Ta det lugnt när du tittar, för hans analyser och slutsatser provocerar så man blir nästan vansinnig. Å andra sidan så är kunskap ett högst väsentligt inslag i en korrekt analys. Har man inte det ena kan inte det andra bli bra. Men det var som sagt debatten den 27 januari.

I dagens debatt diskuterar man en interpellation som Egon Frid ställt till Beatrice Ask.
Länk till riksdagen. Välj nr 3 så ser du debatten.

Hejja Egon! Tack för att du försöker. Och kämpar för att uppnå det M tror finns redan. Balans. Keep up the good work!

Beatrice Ask har rätt på en punkt, det handlar inte om någon röd eller blå fråga. Det handlar helt enkelt om kunskap, förmåga till logiskt tänkande och slutsatsförmåga. Och sånt har ingen färg.

och så för att du som idag tvingas av staten att vara blodpåse åt en anemisk skuldindustri ska få må lite bättre så länkar jag igen till Han som helt enkelt ÄGER. Jan Ertsborn, från debatten den 27 januari. Länk till debattinlägget (8;40 av Halleluhja moment). JAN ERTSBORN FOR PRESIDENT! Han går "all in". Det osar kunskap och dryper av insikt. Problemet är att en röst på Ertsborn också blir en röst för att Avsan och Asks vanföreställningar får fortsätta härja... Å andra sidan om alla de hundratusentals som LIDER under Utsökningsbalken personröstade på Jan Ertsborn kanske Alliansen tvingades utropa Jan Ertsborn till Justitieminister. Å då tror jag vi fick se på andra bullar. Helt plötsligt var det kunskap som styrde Justitiedepartementet. Och det är det som behövs. Kunskap. Insikt.

Jan Ertsborn for President! What a Happy Day!



//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Läs även andra bloggares åsikter om Jan Ertsborn, Egon Frid, inkasso, skuldindustri, överskuldsättning, evighetsgäldenärer, skuldsanering, kronofogden

Jan Ertsborn

är värd sin vikt i blåklint! Han är veckans hjälte för skuldsatta!

Titta här och inse att kunskap är kung. Inslaget är från riksdagsdebatten den 27:e jan detta år. Det är från Riksdagen så det bör vara ok att klicka yes för att starta den. Länken är till Jan Ertsborns inlägg. Vilket är fullständigt outstanding!

Ertsborn är kung! Han äger! Tyvärr en kung utan makt men vi kan i alla fall kröna honom. Kungar har krönts av betydligt sämre anledningar än klokskap...

Tyvärr väger kunskap lätt i relation till fördomar, men ändå. "Äras skall den som äras bör!"

På hemsidan kommer vi inom kort börja lägga upp länkar till debatter i riksdagen så att den som vill kan förbereda sig för att reda ut vem han/hon ska lägga sin röst på. Det är som sagt valår i år...

Det finns fler än Ertsborn som ger hopp, Egon Frid (v) är en, även Jan Lindholm (mp) en annan. Men sedan är det rätt blekt. Och när man tittar på några är det direkt mörkt. Mer om det inom kort på hemsidan.

Glöm inte interpellationsdebatten som går av stapeln imorgon.

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Läs även andra bloggares åsikter om Jan Ertsborn, Insolvensutredningen, Skuldsanering, skulder, Kronofogden, utmätning, löneutmätning, evighetsgäldenär, skuldsanering 3 år

Social exclusion eller social utestängdhet

NE förklarar:
"social exklusion, begrepp i debatt och forskning om fattigdom. I svensk terminologi används även social utestängdhet. Begreppet framhäver de sociala aspekterna på utanförskap och vidgar fattigdomsbegreppet från en rent ekonomisk definition."

Tänk vad det finns kunskap. Och så många kloka människor. Begåvade, kloka, insiktsfulla människor. Människor som så mycket bättre än jag kan definiera vad social exklusion är.

Men ändå.

Det finns kunskap och så finns det fördomar. Fördomar är envisa. Och tunga. Det är som att för varje kilo fördom måste det till 4 kilo kunskap för att uppväga. Fördomar är inte bara envisa och tunga, de är också bofasta tror jag. Har en fördom slagit rot verkar den för allt i livet inte vilja ge vika för kunskap. Om kunskap kommer i fördomens väg lyfter fördomen liksom bara på foten och verkar släppa förbi kunskapen. Så sätts foten ner igen och fördomen står åter stadigt. Kunskapen liksom bara passerade.

Och så är det inom obeståndsträsket också. "Göra rätt för sig" används flitigt. Man envisas med att säga "ta ett lån". Man ger sig inte med det heller utan lägger till "sunt förnuft" och "lära sig" och gud vet vad man hålls med. Lyxfällan spär på fördomen om skuldsatta. Skuldindustrin utnyttjar både fördomar och Kronofogden i sin samhällsnedbrytande verksamhet. För det är en samhällsnedbrytande verksamhet när man försätter människor, fattiga människor, i evighetsgälderi. Och gör dom ännu fattigare. Med statens hjälp.

Så fördomen lyser klart och falskt som kattguld. Men så glimmar det till ibland, och man ser en riktig guldklimp. SVDs ledare lyser starkt idag. Dels förefaller resonemanget baserats på kunskap och ovanpå det har man fått till ordvalet. Inte en enda gång skriver man "ta lån". Man använder "teckna" och "ansöker". Om vi nu kan få även Kronofogden att rätta till sin vokabulär så kanske kunskapen har en chans att hinna ifatt fördomarna. Den verkställande myndigheten borde kunna bidra med sin kunskap. Kanske en vacker dag...

Läs SVDs ledare. Den är minsann inte att leka med. Respect!

Vill du ha en inblick i hur verkligheten ser ut läs bloggen Resurspank. En ensamstående mamma och företagare som kämpar för sin tillvaro. Och delar med sig av den.

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Läs även andra bloggares åsikter om kronofogden, social exklusion, social utestängd, ekonomi, lyxfällan, skuldfällan, obestånd, ekonomiskt kaos

Kronofogdens statistik om SMS-lån

har kommit i ny upplaga idag. DN skriver om KFMs statistik. Fler kommer säkert följa.

SR program Plånboken har också tagit upp problemet. Länk till Plånboken, inslaget kommer efter drygt 41 min.

Om dessa SMS-lån vill vi säga "Tack Gode Gud för dessa SMS-lån!". För vad SMS-lånen framförallt gjort för gäldenärskollektivet är att det satt fokus på obeståndsproblemet. SMS-lån som går till Kronofogden pekar på det systemfel alla som kommit i kontakt med obestånd har blott alltför sorgligt klart för sig, det är feltänk på feltänk i den utdaterade Utsökningsbalken (UB) samt att Kronofogdens uppdrag har kantrat.

I begynnelsen var det kanske rätt tänkt. Vi kan nog utgå från att den ursprungliga tanken med UB och Kronofogdens uppdrag var att myndigheten skulle utgöra en sansad och korrekt buffertzon mellan borgenär och gäldenär. Istället för att, som i andra länder, ha inkassobolag som kutade omkring och pungslog människor hejvilt åt höger och vänster skulle vi i Sverige ha en balanserad statlig myndighet, med "rätt och riktigt" som honnörsord, som skulle säkerställa "en ordning och en reda". Här skulle det inte vara något High Chaparall utan det skulle vara en allvarlig och seriös myndighet med jurister som skulle stå för strukturerna. Hepp!

Men någonstans gick det fel. Och början till det felet lades av socialdemokraterna Leila Freivalds och Ingvar Carlsson 1994 iom propositionen 1994/95:49. Man strukturerade om UB och öppnade därmed dörren för större transfereringssummor, vilket fick skuldindustin att vädra morgonluft, såklart.

"I propositionen föreslås att de två nuvarande formerna av löneexekution, utmätning av lön och införsel i lön, slås samman till ett enhetligt system så att all löneexekution sker genom utmätning. Sådan utmätning föreslås, ilikhet med den nuvarande införseln, kunna äga rum utan tidsbegränsning i stället för högst sex månader om året som den nuvarande löneutmätningen."

Sedan klipper jag lite och så kommer nästa grundsten för skuldindustin:

"Vid all löneutmätning tillämpas samma förbehållsbelopp för gäldenären. Dessa belopp höjs något i frhållande till nuvarande förbehållsbelopp vid införsel men ligger lägre än nuvarande förbehållsbelopp vid utmätning av lön."

Detta var startskottet för det utsugar-race som kanske och förhoppningsvis kulminerar i SMS-lån. För det är inte svenska konsumenter som drivit fram kreditmarknaden, det är helt andra aktörer bakom det vägvalet. Och vad är då nyckeln till att företag vill skuldsätta det svenska folket? Naturligtvis att företagen vill tjäna pengar. Och det är fair and square, vi behöver företag, jag personligen hejar på entreprenörer, industrier, tjänsteföretag o.s.v. Det är kreativa innovatörer och duktiga människor som inte är rädda för att arbeta. Men företag ska leva på sin egen förmåga inte leva på och utnyttja att UB är föråldrad och att Kronofogden blivit en bricka i ett finansspel.

För ingen tror väl att något företag lånar ut pengar/beviljar krediter för att dom är snälla? I karusellen med krediter/lån/pengar/köp ingår naturligtvis ett vinstperspektiv. I ett land där lån/krediter oavsett villkor och anledning ska drivas in av statliga tjänstemän med långtgående tvångsbefogenheter vad förväntar man sig? Att skuldindustrin är "återhållsam"? I ett land där man skrivit lagtexten så att den som äger en skuld alltid och oavsett ska ha rätt till statlig uppbackning o alla lägen varför skulle inte skuldindustin ta för sig och utnyttja? Kronofogden är helt enkelt en viktig parameter i beslutet om man vill skuldsätta någon eller inte. "Får jag stå själv för fiolerna kommer jag vara mer noggrann med vem som får låna eller teckna avtal, får den som jag lånar till eller tecknar avtal med stå för alla fioler genom statliga tjänstemäns försorg så kommer jag vilja ha ut så många avtal som möjligt.

I Sverige har borgenären förmånen att ha en hel myndighet som sköter indrivningen åt sig. In med skulden, vilken skuld det än vara må, in med den till Kronofogden så sköter dom resten. Skuldsätt så många du hinner orkar och kan sen hivar du in skulden till Kronofogden för dom sköter resten! Det är inte en sund verksamhetsidé och det är inte bra för Sverige.

Klarar ingen annan av att se symbiosen mellan UB, Kronofogden och skuldindustrin? Och skadan den symbiosen har för Sverige.

För alla tjänstemän som vill ha en inblick i verkligheten rekommenderar jag att läsa följande blogginlägg från bloggen Resurspank. Tycker du att det är rätt och rättvist att den ensamstående mamman ska ha det som hon beskriver för att skuldindustrin ska få uppbackning i rena spekulationsvinster?

Och slutligen, till dig vuxna människa som ansökt, och fått beviljat, ett SMS-lån som lämnats in till Kronofogden för tvångsindrivning, vill jag säga:
Jag tror inte du brister i "sunt förnuft".
Jag tror inte heller att du "tagit" något lån, har du gjort det lär du sitta på kåken när dom får tag i dig. Du kan endast tagit beslutet att ansöka om ett SMS-lån. Anledningen till att du ansökt vet inte jag och kan heller inte moralisera över.
Jag tror inte det spelar någon roll hur många gånger du än lyssnar till inslaget i plånboken.
Jag tror att du vet att SMS-lån inte är en optimal lösning.
Jag tror att om vi så inför 7 veckors ångerrätt vid SMS-lån så spelar det ingen roll för dig, för..
Jag tror du behövde pengarna NU för att täcka en nödvändig utgift.
Jag tror du behöver få veta att du gör så gott du kan, det är inte dig det är fel på, det är obeståndspolitiken. (Och fel på andra politiska beslut med för den delen.)

Jag tror du behöver mycket stöd och mycket förståelse.
Jag tror du har det fördjävligt kämpigt.
Jag tror du tog ett desperat beslut i en desperat situation.
Jag tror du behöver höra den här låten.



//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna!
Superskuldsatt
Resurspank
Obestånd
Villerider
Noll Koll
Ljuramannen
Affesblogg
Systemsnyltarna
Dwight
Inspirera
Autodidact
Johnny Rocker
Fonzie

Läs även andra bloggares åsikter om SMS-lån, kronofogden. obestånd, fördomar, skuldfälla, Jan Åkerlund, Ulrika Ring, Insolvens Stockholm, fattigdom

Stigma skulder

Jag undrar varför obestånd blivit så stigmatiserat. Det finns antagligen bra förklaringar och det finns definitivt bättre människor än jag att reda ut den biten, men jag tänker att det måste finnas olika faktorer som hjälper stigmat få fäste och utveckla sig? Exempelvis terminologin som både allmänhet och myndighet hålls med.

"Göra rätt för sig" och "ta lån" bl.a. Vad ÄR detta göra rätt för sig? Vad ÄR god betalningsmoral? Om du svälter, om du prioriterar att betala vinstivriga och kalkylerande företag inom skuldindustrin, dvs de som spekulerar i skulder, före din och dina barns mat har du god betalningsmoral då? Eller är du bara korkad? Om du inte prioriterar dina barns behov av mat före skuldindustrins begär att vinstmaximera riskerar du kontakt med någon socialförvaltningstjänsteman som vill utreda varför. Betyder det att socialförvaltningen har dålig betalningsmoral? Att soc vill att du inte ska "göra rätt för dig"?

Om du "tar" ett lån, vad händer då? Vi hör titt som tätt om människor som "tar lån", många gånger är det någon som förskingrat med intentionen att betala tillbaka "lånet", men begreppet att "ta lån" används långt ifrån enbart för att beskriva förskingring.

Så hur blev det då så förödande att hamna på obestånd i Sverige? Ja säg det den som vet...Jag hör historier om människor som efter låång tids arbetslöshet äntligen får en provanställning. Lyckan och lättnaden är enorm, hoppet har väckts. Så blir förtvivlan ännu större när provanställningen inte leder till fast anställning för att kronofogden, helt enligt sitt uppdrag, kontaktat arbetsgivaren för utmätning under provanställningen. Pang! Krasch! så dog det hoppet. Liksom möjligheten att få en fast inkomst. Företagare som hamnat i myndighetsfokus och fått tampas med orimliga regler tills det inte går längre. Människor som tvingats ligga kvar på sjukhus för läkarna kan inte skriva hem patienten för det finns inga pengar till livsnödvändiga mediciner. Men obestånd fortsätter att vara stigmatiserande, man pekar finger och säger att "MAN SKA GÖRA RÄTT FÖR SIG! MINSANN!"

Det tittas ibland surt på min ganska hårda inställning till tjänstemännen. Det är förklaringsmodeller som "jag gör bara och endast mitt jobb", det är "hur skulle det vara om vi inte hade regler och moral?" eller "vi upprätthåller trots allt en betalningsmoral" o.s.v. o.s.v. o.s.v.

Men jag håller nog envist fast vid uppfattningen att vid "otrevliga arbetsuppgifter" så delar man upp arbetet på olika processer. Någon står för beslutet, en annan för utförandet, en tredje för något annat o.s.v. På det sättet blir det ingen som kan hållas ansvarig och helheten blir större än summan av delarna. Och varje delmoment är viktigt för att upprätthålla systemet med obestånd. Även tjänstemannautförandet. Och har man valt att arbeta på verkställigheten KFM så har man också öppnat sin egen dörr för möjligheten att man måste ställa någon hemlös för att säkerställa att SMS-låneföretaget ska tjäna pengar. Man ska helt enkelt utan att blinka göra det som behövs för att backa upp t.ex SMS-låneföretagen i sin iver att tjäna pengar. Kan man göra det så får man också leva med att bl.a. jag tycker man inte gjort det mest nobla valet av karriär. Men man tar uppgiften med exekutiv auktion, mer eller mindre olustigt, som en del av jobbet. "Hey woman, det är inte jag som dikterat reglerna!!"

...och så fortsätter det snurra. Varje del, varje kugge är nödvändig för att obeståndsproblemet ska kunna fortsätta växa. Beslutsfattarna, justitiedepartementet, tjänstemännen på verkställigheten o.s.v. alla är oumbärliga för bl.a. SMS-låneföretaget som lutar sig mot dessa i sin verksamhet. Om inte verkställigheten verkställer kollapsar Sverige. Men i kreditsamhällets förlovade land, USA finns ingen myndighet med motsvarande Kronofogdens uppgifter. Kreditsamhället frodas i USA. Undrar hur det kommer sig? Hepp!

Sedan läser jag att Riksbanken blåser faran över för bankerna. Betyder det, Herrar och Fruar Riksgälder, att vi nu kan se fram emot att ni slutar motarbeta Jan Ertsborns förslag till förändringar inom skuldsaneringsinstitutet? Kanske tom stödjer förslaget? Nu när bankerna är räddade kan vi tänka oss att ägna lite energi till de arbetslösa familjer som är ekonomiskt kollapsade, som är desperata och som också behöver "bli räddade"?

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.

Läs även andra bloggares åsikter om stigma, skulder, utanförskap, kronofogden utmätning, moral, göra rätt för sig