Men det är då ett evinnerligt tjat!

...om dessa SMS-lån.

Idag är det en ny debatt i riksdagen om SMS-lån. I och med det sjunkande skeppet "ekonomin" så har, naturligtvis, SMS-lån ökat och hotar fortsätta öka. Ökningen kan bli så stor som 100 % 2009 jämfört med 2008. Det skulle betyda att 70 000 snabblån kliver över tröskeln till KFM och KFM ska snällt och lydigt ge sig efter fattiga människor för att hämta hem pengar till mindre fattiga och mer oseriösa företag. Tack vare den nya varianten på tillgångsundersökning kan dessa personer, på riksdagens uppdrag till KFM, i praktiken bli utan bostad för att KFM hämtar hem, i enlighet med deras uppdrag, vinsten till snabblåne-företagen.

Jag tycker det är helt fantastiskt. Ena dagen diskuterar riksdagsledamöter förfasat "odjuret" SMS-lån, och andra dagen skickar dom statligt avlönade tjänstemän att utmäta personer som fått SMS-lån beviljat. Stå och vädja till företag hjälper inte. Företag agerar inom de ramar riksdagen sätter. Företag ska tjäna pengar och så länge staten hjälper SMS-låneföretag med vinstindrivningen så kommer SMS-låneföretagen fortsätta finnas. Punkt slut.

Istället för att, som stöd till SMS-låneföretagen, ge sig efter dessa människor ska staten helt enkelt sluta upp med att stötta företagen. Det kostar för många skattekronor att ha statliga tjänstemän som agerar förlängd arm för oseriösa kreditgivare, mot skattebetalarna. Skulle staten börja ställa krav på borgenären skulle kanske också dessa företag börja agera seriöst och vi kanske fick ett stopp på hela eländet.

Snabbvägen till att snabbstoppa snabblån är att förändra Utsökningsbalken och ge KFM uppdraget att endast driva in seriösa skulder. Att skicka statligt avlönade tjänstemän som mäter ut bostad och lön för att SMS-låneföretagen ska få blomstra är en förutsättning för att SMS-lån ska kunna beviljas i den utsträckning de görs idag. Förändra den förutsättningen och jag tror att problemet är löst.

KFMs uppdrag är en kvarleva från förr då kreditgivningen såg helt annorlunda ut. Staten hänger som vanligt inte riktigt med.

Här är en debattartikel vi skrivit tidigare i frågan.
www.sourze.se
...och en till.
www.newsdesk.se

Sverker har också "sverkat" om vår syn på problemet.
länt till Plus
www.svt.se

Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
Ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs även andra bloggares åsikter om sms-lån, kronofogden, löneutmätning, exekutiva auktioner,
pingat på intressant.se

skuldsanering

KFM Skulsaneringsenheten har tagit fram nya riktlinjer för sk. "omprövning" av skuldsanering.

En omprövning av skuldsanering kan bli aktuellt om du får en sk. "förändrad betalningsförmåga".

Jag säger det igen, skuldsanering är inga krångligheter. Vi har skrivit en lathund om skuldsanering, hur du gör och om blanketten. Du hittar lathunden här.

Så tillbaka till de nya riktlinjerna. Skrivelsen kommer läggas ut på kronofogdens hemsida, den kanske redan finns där, men jag hittar den inte... My bad. Om någon hittar den skicka ett mail till mig ulrika.ring@insolvensstockholm.se så lägger jag ut den här.

Riktlinjerna igen.
När du beviljats skuldsanering så får du ett "skuldsaneringsbeslut" där det står månad för månad vad du ska betala och till vem. Det schemat sträcker sig över 60 månader (5 år).

Betalplanen ska du hålla dig till. Noggrant. Varje månad övervaka att pengarna gått till rätt företag/person. Schabbla inte. Betalplanen är helig. No matter what. En skuldsanering beviljas i princip endast en gång, vakta din chans till skuldfrihet.

Det gör också nästan, nästan alla. Men ibland händer saker som förändrar livet. Människor skiljer sig, människor gifter sig, människor blir sjuka. Människor får barn, blir arbetslösa, byter jobb, får bättre lön, sämre lön, barn flyttar och man kan gå ner i lägenhetstorlek o.s.v. Och då kan det bli mer eller mindre pengar kvar (förbättrad eller försämrad betalningsförmåga).

Du eller den/de du är skyldig pengar kan i sådana fall begära en omprövning. KFM skuldsaneringsenhet har inte möjlighet att hålla bevakning på alla beviljade skuldsaneringar och beslut utan när beslutet är fattat är det upp till dig att sköta din skuldsanering själv. Med ett skuldsaneringsbeslut i handen lämnar du KFM och ska stå på egna ben. Detta tills ytterligare information kommer till kännedom.

Får du en väsentlig förändring av betalningsförmåga, öppnar KFM din akt igen. För att räkna med de nya uppgifterna och se om ditt skuldsaneringsbeslut behöver förändras.

Det är det de nya riktlinjerna beskriver. NÄR och VAD är en "väsentlig förändrad betalningsförmåga"?

En väsentlig förbättrad betalningsförmåga är 4 -5 000 kr mer i plånboken/mån. En väsentligt försämrad betalningsförmåga är ca 500 kr. Det betyder att om du får ett lönelyft, eller byter lägenhet och har kvar 3 700 kr mer per månad än skuldsaneringsbeslutet bestämde så får du behålla dessa pengar. Du ska få mer än 4 -5 000 kr/mån för att beslutet ska räknas om.

Väsentligt försämrad är då på samma sätt fast med 500 kr mindre/mån. Då öppnar KFM din akt igen och skriver ner din betalplan.

Det finns några som fått sin skuldsanering helt upphävt. Då kan det röra sig om att man fått ett stort arv, en stor lottovinst el. liknande som gör att man kan betala det totala skuldsaldot, eller att man medvetet fört KFM och fordringsägarna bakom ljuset och ljugit för att få mer pengar kvar under skuldsaneringstiden. Igen, var ärlig! Allt du lärt dig om att vara smart i dina kontakter med indrivningen ska du se till att glömma och istället berätta för skuldsaneringen exakt som det är. Exakt vilka inkomster och utgifter du har. Får du en skuldsanering beviljad, det visat sig att du ljugit, så kan du bli av med din enda chans att bli skuldfri. Var ärlig när du söker skuldsanering.

Men man kan också bli sjuk och ligga på sjukhus och inte kunna betala. Det händer inte ofta men det händer trots allt. Då säger KFM skuldsaneringen att man ska titta på den totala bilden. Varför har inte personen kunnat betala? Vad har hänt?

Och det kan man lätt räkna ut, sitter du på Bahamas och struntar i att betala så sitter du illa till. Ligger du på sjukhus för du har råkat ut för en allvarlig sjukdom eller olycka så sitter du inte så illa till. Helhetsbilden och Varför vägs in. En del anledningar är bättre än andra...

Du ska ha missat 4 månaders betalningar för att det ska bli aktuellt för ett upphävande. Men tro inte för guds skull att du kan hoppa 4 betalningar och vara safe! Sätter du i system att behålla pengarna i 4 månader skulle jag tro att du är rökt. Du ska ha en bra anledning till att inte fullfölja din betalplan.

Slutligen, börja med att titta på blanketten. Du hittar den här. Läs igenom vår lathund om skuldsanering och var inte rädd att fråga. Du kan fråga oss, du kan fråga KFM eller din kommunala budget och skuldrådgivare eller söka information på nätet. Men börja titta på ansökan, det är ett bra första steg.

Lycka till!

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
ulrika.ring@insolvensstockholm.se
0702 98 59 41

Där rätt är växer inga blommor.

Jag hörde ett citat igår. "Där rätt är växer inga blommor". (jag reserverar mig för det exakta citatet och för vem som ursprungligen sa/skrev det.) Det var en kvinna som arbetade inom socialpsykiatrin som med det ville beskriva hur fyrkantigt, orimligt och ologiskt olika myndigheter resonerar idag om man jämför med hur det var för bara 10 år sedan. Kvinnan upplevde att myndigheter tidigare verkade använda sig av ett mer ekonomiskt och mer humant beslutsfattande där man gjorde en typ av konsekvensanalys innan beslut fattades. Myndigheter räknade på vad som skulle vara mest ekonomiskt och orsaka minst lidande i förlängningen.

Ex. " - Om socialförvaltningen beviljar det ekonomiska bistånd hushåll si och så ansökt om, vad kommer det kosta och hur lång tid? Jasså, 12 000 kronor i 3 månader, totalt 38 000. Sedan bör dom klara sig själv. Om socialförvaltningen inte beviljar det ekonomiska bistånd hushåll si och så ansökt om vad kommer det kosta och hur lång tid? Jasså, vi kan skjuta upp beviljandet till dom står hemlösa och då kostar det 25 000/mån, eller 300 000/år, under betydligt längre tid. Då är det billigare för skattebetalarna att vi väljer det första. Vi kommer hur som helst att betala. Mindre pengar är bättre än mer pengar."

Men det var då. Nu gäller inte längre den modellen eller det rationella sättet att resonera. Idag är det "avslag" som utgångsläge och att hålla sig så snävt inom stöd och hjälpmöjligheterna som möjligt. Vilket ofta leder till större konsekvenser och mer kostsamma åtgärder än om man går in tidigt och stöttar ex en barnfamilj med tillfälliga problem. Nuvarande metod kanske kan motiveras juridiskt, men kan knappast anses vara humant eller rationellt. Därom vittnar många. Inte sällan sitter biståndsbedömaren och avslår och en annan kommunal tjänsteman måste hjälpa klienten överklaga den första tjänstemannens beslut. Det får nog lov att anses vara ineffektivt och slöseri med resurser.

På samma förunderliga sätt hamnar människor fel, fast det kanske är juridiskt rätt, i instans efter instans. Ex Plus inslag om Patrik som inte fick köra upp då hans legitimation inte säkert kunde visa att han är han. Man tar sig för pannan. Tom genom datorskärmen ser en person med ögon i skallen att det inte alls är orimligt att anta att killen är samma kille som på kortet. Och vad händer? Jo, istället för att säga att "ja det blev kanske inte så bra det här" så vidhåller vägverket in absurdum, att "dom inte aaaalls gjort nåååågot fel". Allt är korrekt skött och inte ens när killen överklagade så kan dom vika undan.

"Där rätt är växer inga blommor".

Så förtroendet sjunker i parti och minut för skattemyndigheten, socialförvaltningarna anses vara det värsta man kan utsättas för, f-kassan fungerar inte o.s.v. o.s.v.

Så beställer justitiedepartementet en utredning "Ökat förtroende för domstolarna - strategier och förslag" för förtroendet är så lågt. Man tar sig för pannan nu med båda händerna samtidigt. Det handlar säkert väldigt lite om förtroendet för domstolarna utan mer om den lilla människans möjligheter att få rätt. Att felbeslut ska rättas till eller åtminstone gå att förstå. Att det ska "make sense" och inte så oändligt objöligt att det blir dumt. Beslut ska för en vanlig person följa ett vanligt sunt-förnuftstänkande som gör beslutet begripligt. Är beslutet begripligt kvarstår förtroendet, är det inte begripligt så förverkas förtroendet.

"Där rätt är växer inga blommor".

Så för alla som har något att säga om myndighetsutövning och överklaganden, skicka in ett remissvar till justitiedepartementet, sista datum är 31 mars. Vem som helst, privatpersoner och organisationer får svara. Beskriv vad ni varit med om och avsluta med att fråga inte varför förtroendet är i botten, utan varför förtroendet inte borde vara i botten! I utredningen lyser brukarperspektivet med sin frånvaro, det är teoretiskt och beskriver problemet "uppifrån", ingen har tagit på sig vanliga glasögon eller tolkat verkligheten utifrån det perspektiv de som måste förlita sig på systemet lever i.

Ibland när jag hör och läser saker så blir jag full av förundran. Inte över tokiga beslut, eller mängden tokiga beslut, utan jag blir full av förundran att det överhuvudtaget håller ihop.

"Där rätt är växer inga blommor."

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
info@insolvensstockholm.se
0702 98 59 41

Läs även andra bloggares åsikter om kronofogden, justitiedepartementet, socialbidrag, skattemyndigheten, överklaga, rättvisa
pingat på intressant.se

Verksamhetsbidrag från Stockholm Stad

I december lämnade föreningen Insolvens Stockholm - IGEN - in en ansökan till Stockholm Stad där vi sökte bidrag till en lokal. Inga stora pengar i sammanhanget, 144 000 för lokalhyra, 240 000 för omkostnader för föreningen och till utrustning av lokal. Totalt 383 000. Småpotatis, och ska ställas mot den kostnad överskuldsättning beräknas utgöra för samhället, 30 - 50 miljader per år (KFM 2008).

Idag har jag talat med tjänstemannen som lämnar det tjänsteutlåtande som socialtjänstnämnden sedan går till beslut på. Utan att skämmas berättade han att beslutet var fattat, och att socialtjänstnämnden i Sthlm hade gått på hans rekommendationer: Avslag. Då protokollet inte är justerat kan vi inte få mer eller fler uppgifter än att det blev avslag. Men vi kan utgå från att det, liksom sist, enhälligt blev avslag. Det är dock bara spekulationer, när jag vet mer kommer jag informera om vem och vilket parti som röstade hur.

Vad jag inte för mitt liv kan förstå är att inget parti, oavsett inställning till frågan i sig, inte kan ta till sig att här finns det ett inte litet antal röster att fiska!?

Den 13 augusti 2008 hade KFM
121 180 gäldenärer, boende i Stockholms Län, i sitt register. Dvs vid det datumet hade 121 180 "Storstockholmare" en oreglerad skuld hos KFM.
17 000 personer inom Stockholms Län hade löneutmätning.

I Stockholms Län bor 1,9 miljoner. Det betyder att drygt 6 % av Storstockholms invånare har skulder hos KFM. Till det ska vi lägga alla som under lång tid haft skulder men ingenting att utmäta som fortfarande har skulder men skulderna ligger hos fordringsägare och inkasso och finns inte med i statistiken. Det är säkert stt inte så litet antal personer. Ertsborns utredning säger att man inte tagit fram den siffran men att det finns anledning att anta att den inte är ringa (SoU 2008:82).

För landet i helhet är siffrorna
486 134 gäldenärer, och 117 000 med löneutmätning.

Det var innan den så kallade "Tvärniten" i Svensk och internationell ekonomi. Inga tecken från KFM tyder på att deras "kundunderlag" minskar, tvärtom, i fjol ökade antalet exekutiva auktioner av bostäder, man räknade med att slå rekord i antalet föreläggningar och bara SMS-lån beräknades uppgå till 35 000 ärenden.

Det är många väljare att försöka nå... Just nu verkar inget parti ha riktigt fattat det. Varje enskild politiker, i kommun eller riksdag, har förstås en uppfattning, och den är inte sällan gäldenärsvänlig, men inget parti verkar ha kommit på tanken att systematiskt från partiet, inte den enskilda ledamoten, driva frågan. Lyfta upp frågan på dagordningen. Om inte för annat så för att försöka nå överskuldsatta att rösta på partiet.

Jag förstår inte strategien. Om vi tar Sthlm igen, så tror jag att det verkar som om åtminstone oppositionen behöver lite vind i seglen? Och 121 180 personer är väl vad man kan kalla "lite vind i seglen" om man omvandlar det till röster? Alliansen skulle säkert också vara nöjda med det tillskottet.

Idag har endast en lokal Insolvensförening kommunalt stöd, det är Insolvens Karlstad. Familjeslanten i Gävle har ett mindre kommunalt bidrag, trots att dom gör ett så gott arbete att Gävle kommun knappt hålls med någon kommunal Budget och skuldrådgivare. Men sen är det liksom stopp. Det kanske har förändrats och någon mer lokal Insolvensförening har beviljats kommunbidrag men jag har inga sådana uppgifter.

Så då återkommer vi till mängden. Mängden överskuldsatta som men relativt liten kommunal insats skulle kunna generera ett antal röster åt det parti som först uppmärksammar och strategiskt arbetar för överskuldsatta.

Tänk själv, problemet är stort. Det parti som lyckas få igenom något bidrag till någon lokal Insolvensförening har möjlighet att göra en PR-kupp och på så sätt få röster. Nästan varje dag i något av våra större medier ser vi olika rubriker som rör skuldsatta. Det är personer som riskerar sin ekonomi för att försäkringskassan strular (det är så många berörda att dom startat en organisation FRIS), varsel, arbetslöshet, a-kassa som ingen kan leva på ens om dom HAR en a-kassa, det har startats en stiftelse "folkets kassa" ett initiativ som ska förhindra att människor blir hemlösa och utan mat i magen. Något vi andra trodde var vad skattebetalarnas skattepengar var avsedda att göra. Det görs alltså inte och människor far illa. Och då är vi där igen, Många Människor Far Illa.

Det har som vi alla vet, förekommit att politik omvandlats till PR-kupper tidigare. Ett politiskt beslut blir ett utspel i pressen och oftast i syfte att få tillbaka eller behålla makten. Hur engagerade dom än är så är det vad det kokar ner till. Röster gör att du får stanna i politiken, får du stanna kan du påverka.

Men så kommer vi till de som absolut inget har, eller som riskerar ALLT dom har, och då är det engagemanget borta och inte ens det röstfiskande strategitänkandet tar över. "Inget" tar över. Förutom några politiker här och där som tycker si och så. För om Kronofogdens uppdrag och överskuldsättning uppmärksammades som ett problem för olika partier i stället för enskilda politiska representanter, hur länge tror vi det skulle behandlas som ett "ickeproblem"?

Skulle de olika föreningarna som arbetar med frågan dela på 1 % (30-50 miljoner) av vad det kostar med överskuldsättning och samhällskonsekvenser därutav så skulle samhällets vinst (i kronor) vara mångmångmångdubbelt. Men det är inte på tal att satsa pengar på de som behöver. Överskuldsättning är, som handläggaren av vårt ärende sa, inte en prioriterad fråga av Stockholms Stad.

Till alla överskuldsatta inom Stockholms län. Tänk på det om 1,5 år när ni ska rösta. Jag kommer att lägga ut beslutet här när protokollet kommer så ni får se vem och vilket parti som röstade hur.

Det kanske är dags att sätta lite press på de som "inget ser, inget hör, inget säger"?

Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs även andra bloggares åsikter om försäkringskassan, kronofogden, löneutmätning, socialtjänstnämnden, överskuldsättning
pingat på Intressant.se

Jagad av ringande inkassobolag och fordringsägare?

Har just talat med en kreativ och kul kvinna. Hon är utled på att ständigt och jämt få telefonsamtal på kvällar från inkassobyråer och tydligen idag kom hon på en ny strategi. Jag tycker den var så lysande brilliant att jag har frågat om jag fick dela med mig av det. Och det fick jag.

Vi har fört samtal kring huruvida hon ska söka skuldsanering nu eller vänta. Hon väger för att göra det nu genast, inte vänta till årsskiftet. Kvinnan har också 0 kronor i utmätning. Hon har påbörjat processen med att söka genom att beställa personbevis och broschyr. Hon kom in i föreningen som en skuldtyngd "underdog" men har hämtat upp sig enormt och är numer full av energi och sträcker stolt på ryggen. Vi hade också för bara någon dag sedan talat om just oskicket att inkasso ibland via telefonen jagar personer som finns hos KFM för att få dom att betala mer. Är man hos KFM kan man inte betala mer än man redan gör. Men hoppet är ju det sista som överger, och inkassobyråerna har mycket hopp kvar tydligen.

Så då ikväll ringer ett inkassobolag till henne.
" - Hejsan är det si och så jag talar med?"
*suck* " - Ja!" hon förstod fortsättningen.
" - Ja, jo jag ringer från Inkassobolaget Si & Så och det gäller en skuld."
" - Det stämmer kanske, kanske inte. Oavsett så kan du säkert se att jag inte kan betala mer än vad jag gör idag då jag nyss genomgått en tillgångsundersökning och resultatet av det finns att läsa i min kreditupplysning. (Här börjar hon känna att hon faktiskt inte behöver be om ursäkt. Hon fortsätter:) Inga tillgångar, noll kr i löneutmätning. Men så bra att du ringde! Jag håller på att sätta ihop min skuldsaneringsansökan, flera hundra tusen i skulder så om du kunde skicka en specifikation till mig på alla skulder ni totalt har registrerat på mig. Den måste visa NÄR skulderna uppkom, VAD skulderna avser, VEM som äger skulden och det företagets organisationsnummer, VEM som driver skulderna - ja det är väl ni - och så behöver jag ert organisationsnummer. Sedan vill jag ha skulden uppdelat på kapital, ränta och avgifter. Och då på alla skulder jag ev kan ha hos er. När kan jag ha dessa uppgifter?"
" - Eh..eh..eh... ja ja det ska väl ta kanske en vecka. Så du ska söka skuldsanering och behöver en specifikation menar du?"
" - Jajamensan, skickar du en sådan?"
" - Visst."
" - Jättebra, och igen, tack för att du ringde. DET är vad jag kallar service! Tusen tack. Hej då!"

Hon ringde direkt till mig. Och var jätteglad, hon sa att det var första gången hon lagt på luren efter ett liknande samtal och känt sig som den som fick en bit av tårtan ville!

Ett tips till alla er som är evighetsgäldenärer. Ringer inkassobolag eller fordringsägare, erkänn inga skulder, säg istället att du avser söka skuldsanering och att du gärna vill ha deras assistans "...så kan dom skicka över en skuldspecifikation har dom hjälpt till oändligt. Tusen Tack!

Maktbalansen skiftas en aning i o m att det plötsligt är dom som gör dig en tjänst. Lycka till!

Ulrika Ring
insolvens stockholm

O-skyldiga barn, igen

Jahap, så har då DN igen skrivit om skuldsatta barn.

Att barn skuldsatts är inget nytt. Att barn fortsätter skuldsättas är heller inget nytt. Varför det är så är inte heller en förvåning, åtminstone inte för mig. Det saknas helt enkelt insikt i problemet kring barn och varför barn skuldsätts. _Barn_Skuldsätts_Till_Största_Delen_För_Att_Föräldrarna_Inte_Har_Råd_Att_Betala_Och_Inte_Förstår_Att_Barnet_Själv_Måste_Betala_Skuler_Och_Avgifter_När_Han/Hon_Blir_Myndig.
Alltså, fattigdom och okunskap, i kombination.

Det kan man göra något åt. Men de som kan göra något åt problemet, de som HAR kunskap men som inte har Insikt, vad gör man åt det?

När det lagförslag lades, det som är tänkt förhindra minderårigas privaträttsliga skulder låg för godkännande av riksdagen ringde jag till en tjänsteman på justitiedepartementet för att fråga hur lagförslaget skulle förhindra offentligrättsliga skulder (oftast talas det om skulder till landstinget men det finns fler, ex biblioteksskulder o.s.v.) så uppstod helt enkelt "insiktsförbistring" får jag nog kalla det.

Jag är en av några som lägger ner min tid i Insolvens Stockholm och har därför kunskap om Sthlms läns landsting(SLL). I SLL är primärvården gratis (vårdcentral) men akutvården är avgiftsbelagd, tror det är 250 kr, men kan ha fel i beloppets storlek. Det påförs även en avgift för uteblivna besök.

Så talar jag med tjänstemannen på justitiedepartementet och frågar hur den tänkta lagförändringen skulle skydda barn från offentligrättsliga skulder. Tjänstemannen förstod först inte frågan så jag förtydligade. Så jag förklarade genom att berätta det som jag berättat ovan *pekar uppåt* om sjukvårdskostnader bl.a.

Tjänstemannen säger då, på fullt allvar:
"Men avgiften betalar man ju där!"

*suck* sa jag då, och förklarade att det finns mängder av hushåll, bl.a. sådana som har löneutmätning som inte KAN betala 250 kr dagarna innan lön. Som helt enkelt inte har pengarna och som när nästa lön kommer, väljer bort att betala för att 1. det finns inte pengar 2. de tror att det är vårdnadshavaren som påförs skulden. Alltså betalas inte skulden, alltså ska barnet efter myndighetsdagen själv ansvara för skulden, alltså är barnen även fortsatt utsatta. Vad har man tänkt göra åt det?

Svaret var enkelt, ingenting. Det var inget stort problem. Det gick liksom inte in i huvudet att hushåll har så dåligt med pengar att det inte finns 250 kronor i slutet av månaden. Det dök aldrig upp någon insikt hos tjänstemannen. Ingen talgdank, ingen "Uppfinnar Jocke"-glödlampa tändes under samtalet, ingenting hände. Problemet finns inte. Eller snarare Justitiedepartementet erkänner inte problemet. Punkt.

Socialbidragstagare är i en situation som ovan beskriven mer skyddad. Kan dom betala får dom ersättning mot kvitto från kommunen (godkänd avgift) kan dom inte betala avgiften på plats utan tar det på räkning, lämnar dom in räkningen och kommunen reglerar. Just landstingsskulder för barn är nog något som till största delen återfinns i hushåll med barn och på obestånd.

Vi har även skickat ett brev till alla riksdagens ledamöter där vi, inför omröstningen, beskrev problemet. Några svarade och var mycket upprörda över hur landet låg, men då Sverige är ett tjänstemannastyrt land, och då justitiedepartementet inte kan/vill/har ambitionen att ens förstå problemet så fortsätter problemet att växa.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

intressant.se

Plus ikväll.

enligt SVD kommer Plus ikväll handla bl.a. om barns skulder.

Vi har skrivit om det tidigare.
Länk till blogginlägg.
Och även en länk till bakgrunden.
Glöm inte barnfattigdomsrapporten från Rädda barnen. Den hittar ni här.

Sen säger BO, enligt SVD, att det finns 40 000 skuldsatta barn. Enligt Datainspektionen som 2008 kom med en undersökning är siffran 80 000.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om barns skulder, skulder till landstinget
intressant.

Att tänka utanför lådan

Att "think outside the box" är svårt står tydligt. Det är ingen enkel procedur när det kommer till socialbidrag (för socialsekreterarna och kommunerna) det är lika svårt när det tangerar Utsökningsbalken (UB). I det första fallet tror jag det faktiskt beror på att dom (socialsekreterarna) saknar kapacitet. I det andra främst för att tjänstemännen på KFM (indrivningen), och för justitiedepartementet, saknar viljan och likt gråstenar vägrar göra logiska analyser av UBs konsekvenser. Man silar mygg och sväljer kameler. Att samhällets konsekvenser - och individens gudbevars - är gigantiska är en kamel man glatt gapar och sväljer, och så försöker man sila ut en liten mygga ur obeståndsproblematiken, skuldsanering, och smyckar den med ädelstenar. Allt i hopp om att lösa hela problemet "överskuldsättning" och obestånd. Men att ta ett helhetsgrepp på hela problemet, att från lagstiftningens håll arbeta förebyggande och rehabiliterande samtidigt, det går visst inte. Så problemet överskuldsättning kommer att stå kvar, ingångarna till problemet är oförändrade men ett något större antal kommer att bli rehabiliterade (beviljas skuldsanering) efter årsskiftet. Jag tycker det är bra, mycket bra tom, med de skuldsaneringsförändringar vi kan anta gå igenom, men alltså! Det räcker inte.

Samhället MÅSTE börja ställa krav på den starkare parten i ett avtal, ex banken, finansinstitutet, telefonleverantören. Man kan inte gå omkring och slänga sina avtal åt höger och vänster och räkna med samhällets stöd och hjälp för att driva in avtal som godkänner 18-åringar med 10 500 kr/år att teckna 3-åriga avtal med "jättestoratelefonbolaget". Där det enligt avtalet står att 18-åringen ska betala 4 800 kr/år (45 % av årsinkomsten) i telefonkostnader! Eller ex. sorgebarnet "Snabba lån" eller "SMS-lån". Att samhället ställer upp på det och hjälper till är direkt lågbegåvat. Men så ser nu "lådan" ut och det är där inne man sitter. (Liten låda, många människor, svag kapacitet, ingen vilja)

Allt bygger liksom på "avtal skall hållas". Oavsett, avtal skall hållas så länge inte parterna kommer överens om annat. I praktiken kan en bank bevilja 2 miljoner i lån till en 18-åring, med 10 500 kr i årsinkomst. Det har dom rätt till. När 18-åringen inte kan uppfylla sin del av avtalet, dvs betala tillbaka, så kan banken gå till KFM och få hjälp att driva in skulden. För det har dom rätt till! Vavava!?!

Om man då skulle ändra på UB och ställa krav på att OM samhället ska driva in privaträttsliga avtal, så ska minsann borgenären (som beviljat ex. lånet) ha uppfyllt vissa från samhället satta krav. Ett krav skulle kunna vara att beviljandet inte får vara byggt på fantasier! Ett annat skulle ju kunna vara att både den som beviljat och den som beviljats lånet får dela på eventuella förluster, typ störtdykning i priser för fastigheter. Alltså förändra det system vi har idag när banken knallar in till KFM och *klappklapp* får den statliga tjänstemannen att hoppa. Och då är det hoppa jämfota som gäller. Tills han/hon, familjen och barnen går sönder, och kostar pengar för skattebetalarna.

Det är så dumt så det liknar ingenting. Börja tänka utanför lådan någon gång! Ställ KRAV på borgenären innan staten går in och reglerar. Bara en sån liten sak skulle få miljarder att stanna kvar i skattkistan. Att gå till andra som blir hoppade på av andra tjänstemän, ex socialbidragstagare och deras barn. Eller sjuka.

Vi har en medlem i föreningen som låg 1 vecka på en högteknologisk sjukhusavdelning för att läkaren inte kunde skriva ut honom. Han hade inga pengar till mediciner! En vecka, efter han var färdigbehandlad, låg han kvar på sjukhuset och kostade skattebetalarna säkert flera tiotusen kronor per dag för soc vägrade bevilja ekonomiskt bistånd för hans mediciner. Han fick inte ens hämta ut blanketten!

Mannen har en komplicerad sjukdomsbild, och ni kan tro mig när jag säger att det inte är pikanta och underhållande små krämpor den mannen har. Han är sjuk. Hans frikort hade gått ut och hans livsnödvändiga mediciner var så dyra att han, vid första uttaget, slog upp i högkostnadskyddet, 1 800 kronor. Han fick ingen avbetalning på Apoteket då han var överskuldsatt. En direkt konsekvens av att han för några år sedan blev sjuk och beviljades sjukbidrag (eller vad det nu kallas för dagen), en ersättning som är så lågt ställt att det nästan automatiskt medför obestånd för ensamstående personer. Han hade inga pengar så hans läkare sa "Ja du får helt enkelt vara kvar här tills vi har löst problemet med dina mediciner. Åker du hem utan, då dör du!" Såhan låg kvar. I drygt en vecka efter han var färdigbehandlad. Varför han inte fick socialbidrag? Han låg 95 kr över normen...

...så tror vi det skulle göra kollektivt ont om någon började TÄNKA UTANFÖR LÅDAN?

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomiskt bistånd, socialbidrag, mediciner, högkostnadsskydd, utsökningsbalken, sjukbidrag, obestånd, KFM
Pingat på intressant.

O-skyldiga barn

En person på obestånd får ur inkomst behålla ett sk. förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet består av normalbelopp + hyra + kostnader för fullgörande av tjänst (följer skatteverkets regler). Levnadsnivån blir mycket låg och ekonomin är ett ständigt problem för hushåll med löneutmätning. Finns barn i hushållet får man endast göra tillägg för delar av barnets beräknade levandsomkostnader, undantag umgängesföräldrar som inte tillåts några tillägg överhuvudtaget.

- fattigdomsperspektivet
För att illustrera ekonomin för hushåll med löneutmätning har vi använt oss av siffror från SCB, samt av SCBs definition ”fattigdomsstrecket”. Enligt SCBs definition lever en person på eller under fattigdomsstrecket om hushållet har 60 % eller mindre av medianvärdet för disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda. År 2006 var medianvärdet för justerad disponibel inkomst för ett hushåll bestående av en vuxen med ett barn 21 140 kr/månad. Fattigdomsstrecket låg vid 12 684 kr/mån. Ett hushåll på obestånd hade efter löneutmätning en disponibel inkomst på totalt 12 029 kr/mån, dvs 56 % av medianvärdet för landet i övrigt, eller 4 % under fattigdomstrecket .

Vår erfarenhet är att barnfamiljer och ensamstående barnfamiljer har det speciellt svårt. Antal berörda barn finns ingen statistik på, men det är rimligt att utgå från att det kan vara ett ganska högt antal (barn med egna skulder uppgår till 80 000, Datainspektionen 2008).

År 2009 är tillägg för barn vid utmätning i bohushållet 67 % (barn tom 6 år) och 77 % (7 år uppåt) av vad barn normalt beräknas kosta. 3 596 kr/mån är den kostnad som ligger som underlag för ex. underhållsbidrag. Man har alltså lagstiftad rätt att få ett bidrag som bygger på en fastställd kostnad, men barn i överskuldsatta familjer får inte, av en annan lag, tillgodogöra sig hela summan för levnadsomkostnader.

För att räkna ut procentsatsen 67 % och 77 % har vi använt den ekvation proposition 1995/96:208, (lagen om underhållsstöd) använder för att räkna ut normal kostnad för barn och tillägg för barn. Där anges underhållsbidrag/underhållsstöd som hälften av normalkostnaden för barn, efter avräkning av allmänt barnbidrag. Underhållet låg 1996 på 1 173 kr/förälder och månad, idag är beloppet höjt till 1 273kr/förälder och månad (umgängesförälder 1 273 kr/mån, boförälder 1 273 kr/mån plus allmänt barnbidrag 1 050 kr/mån, totalt 3 596 kr/barn och månad).
Prop 1995/96:208 under avsnitt 5.3; ”Regeringen föreslår nu att underhållsstöd skall lämnas med samma belopp som nu gäller för bidragsförskott, 1 173 kronor per barn och månad vilket motsvarar ungefär hälften av normalkostnaderna för ett barn sedan hänsyn tagits till det allmänna barnbidraget.”

Barn som lever i familjer med löneutmätning har ett tillägg (normalkostnad) på 2 413 kr/barn och månad (tom 6 år) och 2 778 kr/barn och månad (fr.o.m. 7 år). Detta inklusive barnbidrag och underhållsstöd. Man kan alltså se att barnet, med sänkta levnadsomkostnader, får vara med att betala föräldrarnas skulder.

I övrigt, för umgängesföräldrar på obestånd, är det fortfarande belopp 1 273 kr som ska betalas för underhållsstöd, TROTS att barnet inte tillåts tillgodogöra sig det belopp beräkningen bygger på. Förutom detta försvåras barnets möjligheter till en god relation med umgängesföräldern då en umgängesförälder på obestånd inte får behålla några medel till umgänge.

- barn till särlevande föräldrar på obestånd(umgängesföräldrar)
FNs barnkonvention
artikel 9, punkt 3
”Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.”

artikel 18, punkt 1
”Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, föräldern har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet.”

Barn och ungdomar med särlevande föräldrar på obestånd har det bekymmersamt på många sätt. Dels växer barnet upp under mycket knappa ekonomiska förhållanden, dels har den förälder barnet inte är skriven hos svårt eller omöjligt att möjliggöra umgänge med sitt/sina barn.

Utsökningsbalken (UB) fastslår att gäldenär vid utmätning har rätt att förbehålla sig pengar ”för sitt och familjens underhåll”. Umgänge med egna barn räknas inte till begreppet ”familjens uppehåll” och umgängesföräldern får, som en konsekvens av sitt obestånd, inte behålla några pengar ur inkomst för att kunna försörja sitt/sina barn under umgängestillfällena/perioderna. Konsekvensen blir att många barn förlorar kontakten med umgängesföräldern. Något som får anses vara till skada för barnet, en ökad belastning och ensidigt omsorgsansvar för boföräldern, ett tillkortakommande och förlust för umgängesföräldern samt ett misslyckande för samhället.

Statistik:
2006 var medianinkomst för ett ensamstående hushåll utan barn 13 908 kr/mån, fattigdomsstrecket var 8 345 kr/mån. En ensamstående förälder med umgänge och för landet genomsnittlig hyra utmäts ur lön ned till en summa av 8 254 kr/månad, eller 91 kr/mån under fattigdomsstrecket. Detta oavsett inkomstnivå.

Det finns åtgärder som kan underlätta umgänge mellan barn och förälder. Behovet av information och ökad kunskap hos gäldenären är stort.

- skuldsatta barn
FNs barnkonvention.
Inledning: Konventionsstaterna…
”…som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället,”

”…som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter, "barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födseln",”

Skuldsatta barn har länge uppmärksammats som ett problem för barnet och för samhället. Identifierade problemområden har varit avgifter för fordon, privaträttsliga- och offentligrättsliga skulder. Avgifter för fordon lagstiftades om år 2006 och det problemet kan anses vara åtgärdat. 1 jan 2009 trädde en lagförändring i kraft som är tänkt förhindra privaträttsliga skulder för underåriga. Lagförändringen innebär att avtal där ena parten är underårig endast kan anses giltigt om den kommunala överförmyndaren godkänt avtalet. Avtal med underåriga som inte godkänts av överförmyndaren ska betraktas som ogiltiga, avvisas av domstol och därmed ska hinder för verkställighet föreligga. Sådana skulder ska alltså inte drivas in av KFM.

Kvar att åtgärda är offentligrättsliga skulder. Barn riskerar även fortsättningsvis att skuldsättas genom exempelvis vårdavgifter och sjukvårdskostnader samt kommunala avgifter. Primärvård är gratis i alla landsting (undantag Uppsala läns landsting), men akutsjukvård debiteras vårdsökaren.

- koppling överskuldsatta föräldrar och skuldsatta barn
I föreningens ordinarie verksamhet stöter vi ofta på problemet med skuldsatta barn. Vi kommer i kontakt med många föräldern som inte känner till att betalningsansvaret för vissa obetalda räkningar, kostnader och avgifter på myndighetsdagen blir ”barnets” ansvar. Vi informerar alla föräldrar vi kommer i kontakt med, men det behövs mer och bättre riktad information och informationen behöver bli mer lättillgänglig. Här handlar det om förebyggande arbete.

När föräldern förstår att deras ekonomi får konsekvenser för barnets ekonomi som vuxen blir reaktionen ofta stark och känslomässig. Han/hon har stor erfarenhet av skulder och vet hur svårt det är att leva som skuldsatt och vill inte se sitt barn i samma situation. Vi ser också att när föräldern förstår problemet så omprioriterar de betalningarna och försöker hjälpa barnet fri från skulder. Korrekt information och kunskap har därför stor betydelse för förälderns omsorg för barnet.

Vi vill poängtera att vår erfarenhet är att det inte är av illvilja eller bristande omvårdnad som föräldrar skuldsätter sina barn. Det är främst bristande kunskap som är orsak till skuldsättningen. Hushåll med utmätning lever ofta mycket nära eller under fattigdomsstrecket och måste prioritera sina räkningar. Utan rätt kunskap är det lätt att prioritera fel.

År 2007 genomförde Datainspektionen tillsammans med Konsumentverket (KoV) och Inkassobolaget Alektum Inkasso en undersökning där man frågade föräldrarna om de kunde tänka sig att överta barnens skulder. Anmärkningsvärt är att alla barn med skulder hade djupt skuldsatta föräldern med skuldsaldo hos KFM. I ett för undersökningen sammanfattande pressmeddelande från Alektum Inkasso läser vi följande:

Citat:
"Föräldrarna till de skuldsatta barnen hade i snitt 22,8 skulder per person sedan tidigare – bara hos Alektum Inkasso. Detta innebär sannolikt att de har minst lika många skulder hos alla andra stora inkassobolag. Detta tillsammans med att alla föräldrar redan fanns i Kronofogdemyndighetens register, visar på att samtliga familjer är gravt överskuldsatta och i behov av samhällets hjälp."

Det bekräftar våra iakttagelser, att det existerar en stark koppling mellan barns skulder och föräldrarnas ekonomi. Framförallt beror skuldsättning av barn på en mycket ansträngd ekonomisk situation i hushållet och på okunskap, inte på bristande omsorg. Vi vill arbeta för att hitta vägar att nå ut med information och stöd, både förebyggande och rehabiliterande, för att nå både föräldern och unga vuxna med skulder. Ett problem som för med sig stora och svåra konsekvenser, både för samhället och för individen.

Genomsnittlig inkomst i landet för år 2006 (SCB senast publicerade). Siffrorna bygger på SCBs statistik samt på Utsökningsbalkens normalbelopp.

Beräkningsunderlag
- Hushåll med 1 vuxen och ett barn, 13 år.

Medianinkomst justerad för försörjningsbörda 21 140 kr/mån (253 680 kr/år)
Fattigdomsstrecket samma hushåll 12 684 kr/mån (152 213 kr/år)

Familjen med löneutmätning
För landet genomsnittlig hyra 3 RoK 5 258 kr/mån
Normalbelopp vuxen 4 204 kr/mån
Tillägg barn 2 567 kr/mån
Totalt disponibel inkoms (inkl bidrag – löneutmätning) 12 029 kr/mån
655 kr/mån under fattigdomsstrecket (58 % under medianinkomst).

- Ensamstående hushåll oavsett umgängesbarn eller antal umgängesbarn
Medianinkomst 13 908 kr/mån (166 900 kr/år)
Fattigdomsstrecket 8 344 kr/mån

Med löneutmätning
För landet genomsnittlig hyra 1 RoK 2 950 kr/mån
Normalbelopp vuxen 4 204 kr/mån
Totalt disponibelt belopp för månaden efter löneutmätning 7 154 kr/månad
1 190 kr/mån under fattigdomsstrecket (51 % under medianinkomst).

Samma hushåll fast med 2 RoK
För landet genomsnittlig hyra 2 RoK 4 108 kr/mån
Normalbelopp vuxen 4 204 kr/mån
Totalt disponibelt belopp för månaden efter löneutmätning 8 312 kr/mån
32 kr/mån under fattigdomsstrecket (60 % av medianinkomst).

Skillnad i disponibel inkomst är 0 kr/mån mellan ensamstående personer utan barn och ensamstående personer med barn. En umgängesförälder kan inte umgås med sina barn varannan helg och under längre lovledighet med det pengarna utan att få kunskap om och stöd för att söka ekonomiskt bistånd hos kommunen.

Ekonomiskt bistånd enligt Riksnorm för 2 umgängesbarn.
Riksnorm umgänge 6 dgr/månad 824 kr/mån
Riksnorm lovmånad 6 dgr + 4 dgr 1 374 kr/mån
Riksnorm Sommar 31dgr, Juli, 4 180 kr/mån

plus faktisk kostnad för umgängesresor (hämta och lämna barn hos boföräldern).

Källor
datainspektionen
Alektum Inkasso
Medianinkomst (inte justerad för försörjningsbörda) SCB
Bostadskostnad SCB se sid 25

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om löneutmätning, kronofogden, umgängesföräldrar, underhållsstöd, fattigdom, fattigdomsstrecket, KFM, obestånd, barns skulder, skuldsatta barn
intressant.se

We like!

Interpellationsdebatt om ekonomiskt bistånd den 6 februari. Även människor som tvingas leva på socialbidrag borde få leva ett liv.
Bra argument. Läs.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om socialbidrag, riksnorm, ekonomiskt försörjningsstöd
intressant.se

möte för skuldsatta

I NBVs lokaler på Jungfrugatan 5 (t-bana östermalmstorg, uppgång östermalmstorg, vid Hedvig Eleonora kyrka) kl 18 - 20.

Vi kallar möten för "Medlemsmöten" men man behöver inte vara medlem i föreningen för att komma. Det bjuds på kaffe och fikabröd och ges tillfälle att träffa andra, dela på erfarenheter och diskutera livet som skuldsatt.

Mötet byggs av deltagarna och vi frågor hjälps alla åt att svara på allas frågor.

Välkomna!

skicka gärna en rad till
info@insolvensstockholm.se
och skriv om du vill komma.
_________________
Hälsningar
Ulrika Ring
tel 0702 98 59 41
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Överskuldsättning

Föreningen Insolvens Stockholm är en gäldenärsförening. Vi är relativt nya som förening, startade i början av 2005, men har på förhållandevis kort tid fått en bra spridning och fått många kontakter.

Under 10 november till 5 december gjorde vi en liten intern "undersökning". Vi förde statistik över nykontakter för den perioden. Endast nykontakter via telefonen och statistiken innefattade hushållskonstellation, hur personen fått kunskap om föreningen och vad personen ville ha hjälp med. Under perioden kontaktades vi av 41 hushåll med totalt 88 berörda barn. Den största enskilda gruppen var ensamstående kvinnor med barn. Men även gifta/partnerskap, med och utan barn, umgängesföräldrar, singlar utan barn o.s.v. var representerade. Det var som ett tvärsnitt av samhället. Den som hade högst inkomst hade nästan 38 000 kr/månad, och den som hade minst levde på socialbidrag. Spannet är alltså stort. Behov av stöd ännu större.

Det som är gemensamt för alla är hopplösheten, och att personen inte haft förmåga att undvika obestånd. Jag kan inte dra mig till minnes att någon enda hamnat i obeståndskaoset pga slarv eller genom att köpa lyxartiklar, sådana historier finns säkert -se på "lyxfällan"- men dom kommer inte ofta till oss. De historier jag får berättade för mig är att skilsmässan på 90-talet med påföljande husförsäljnings till förlust och kvar stod två ensamstående hushåll med skyhög ränta som ingen klarade av, det är att olycka och sjukdom drabbat, det är historier om att man fått vänta på försäkringskassans utbetalning o.s.v. Som sagt, få om någon har berättat om Rolexklockor, lyxbilar eller semestrar för lånade pengar.

En annan sak som är gemensam är att när det börjat rulla så går det fort och faller tungt. Och att i princip ALLA någon gång innan kaoset var ett faktum försökt diskutera situationen med sina fordringsägare. Att det inte skulle fungera, att situationen såg ut på ett sätt när dom fått sina lån och krediter beviljade och förändrade förutsättningar gjorde att dom inte klarade fullfölja. Åtminstone inte just då.

Jag ska berätta en helt vanlig historia. En kvinna i 30-årsåldern hade just separerat. Jag vet inte varför men paret hade brutit upp. Inga barn. Hushållet hade under sambotiden haft en bra ekonomi. Två personer med högre utbildning, bra jobb och bra löner. Bostaden var därefter och hyran var hög. Inte för hög för två inkomster men nu var kvinnan ensam med hyran. Det fanns också någon kredit här och var, men inte heller det var anmärkningsvärt, det var bl.a. en tv på räntefri betalning under ett halvår/år, det var ett konto i en möbel och heminredningskedja och så vanliga hushållskostnader, el, försäkring, o.s.v.

Nåväl, kvinnan stod nu ensam med sin ekonomi. Separationen var just genomförd och hon hade bekymmer med omställningen från samboekonomi till singelekonomi. Hon hade själv räknat ut att hon behövde gå ner i storlek på lägenheten (hyresrätt) för hyran åt upp största delen av hennes inkomst. När hyran var betald hade hon inte mycket kvar för sin livsföring i övrigt. Hon hade också lagt ut annonser för att byta lägenhet men räknade med att det skulle ta åtminstone 2-3 månader innan ett byte var klappat och klart och genomfört. När bytet var gjort, hyran för bostaden var lägre, skulle hennes ekonomi utan problem vara både hållbar och sund.

För att förekomma problemen kontaktade kvinnan sina fordringsägare och berättade om sin situation, att hon avsåg att betala, att hon avsåg att betala hela skulden, men att hennes ekonomi under omställningsperioden krävde att hon prioriterade hyran, att ta sig till jobbet, mat och löpande utgifter för boendet. Hon hade heller ingen som helst historia av att ha missat betalningar utan hon hade skött sin ekonomi fläckfritt. Hon berättade för sina fordringsägare att om hon INTE skötte hyresinbetalningarna skulle hennes chanser att få byta lägenhet minska och då skulle hon (och även fordringsägarna) ha problem för det skulle innebära att hon inte skulle kunna fullfölja sina kreditavtal. Hon bad om respit för avbetalningar och räntor under 2-3 månader. Hon skulle sedan betala allt hon var skyldig även den ränta hon nu inte kunde betalas. Avtalet och återbetalningarna skulle fullföljas till pricka. Dom kunde även debitera dröjsmålsränta fram till dess att hon igen kunde börja betala.

Efter att ha försökt med detta ringde kvinnan, förtvivlad, till oss i föreningen och berättade att hon fått nobben överallt. "Du ska betala enligt avtal. Gör du inte det så skickar vi vidare i värsta fall till Kronofogden. Då MÅSTE du betala. Sån är lagen, så ser det ut. Din betalningsförmåga och dina omständigheter kan vi inte ta hänsyn till. Du ska betala" Ingen pardon, inte ens ett resonemang utan bara iskallt "Nej!"

Kvinnan hade gjort allt rätt. Hon hade skött sig, inte levt över sina tillgångar och kontaktat sina fordringsägare för att berätta om sin situation i hopp om att undvika katastrof. Och allt förebyggande och i god tid.

Hon fick ändå nej.

Och, uppriktigt sagt, VARFÖR skulle fordringsägarna gå med på en sån sak? Varför? För att vara snälla? Företag är inte in the business för att vara "snälla". Företag vill och ska tjäna pengar. Det är liksom hela idén. Utan pengar inget företag! I Sverige är det så tillrättalagt för fordringsägare att dom behöver inte ta hänsyn till något för dom har kronofogdens uppdrag i ryggen. Precis som det svar kvinnan fick. Kunde hon inte betala skulle konsekvenserna bli svåra för henne. I värsta fall Kronofogden.

Hur det gick för just henne vet jag inte, hon kanske löste sina problem med SMS-lån och hamnade sämre till, eller så kunde hon få hjälp av någon närstående, jag vet inte. Men faktum kvarstår, TROTS att hon inte var en "slarvmajja", TROTS att hon försökte kommunicera med fordringsägaren och TROTS att företagen - rent logiskt sett- borde varit mer lyhörda och tillmötesgående, om inte annat så för att rädda sina pengar. Men I Sverige behöver inte företag hållas med "lyhörd och tillmötesgående", fordringsägarna har Kronofogden och Utsökningsbalken (UB) som flygunderstöd. Det är bara att gå till KFM med en obetald räkning och Hay Presto! Genom Utsökningsbalken och fodens uppdrag är personen på obestånd, en bra och välfungerande medborgare riskerar trasas sönder och samhället riskerar i förlängningen tvingas stå för uppehället (varför tror ni annars att överskuldsättning beräknas kosta samhället 30 - 50 miljarder per år?).

Om vi en stund leker med tanken att KFMs uppdrag skulle förändras. Bli lite mer som i andra länder. Har du en soffa/tvättmaskin/tv/bil på avbetalning och inte kan betala så får väl företaget ta tillbaka soffan/tvättmaskinen/tvn/bilen då! Soffan är pant för krediten. Kan inte krediten betalas så går panten tillbaka till företaget. Lätt som en plätt. Om vi leker med tanken att Sverige skulle förändra Kronofogdens uppdrag till att ställa sådana krav på företaget, tror ni att företaget varit lika snara att avfärda kvinnans försök till att hitta en lösning? Hennes förslag innebar att företaget fick tillbaka alla pengar, all ränta och dröjsmålsränta bara dom kunde vänta tills administrationen med lägenhetsbytet gått igenom? Fordringsägarens motförslag var betala eller så går ärendet vidare... Problemet är att kvinnan KUNDE inte betala. KUNDE inte.

Jag tror att tongångarna varit något annorlunda hade KFMs uppdrag varit ett annat än det är idag. Jag tror att kvinnan och företaget, bara samhället hållit sig utanför, mycket väl hade kunnat hitta lösningar på problemet. Lösningar som varit bra för båda. Men så länge företage bara behöver vifta med ett avtal för att få KFMs indrivare att hoppa (för sån är lagen gudbevars!) så ska vi nog inte hoppas för mycket på dialog med fordringsägare. Dom har inget som helst incitament att vara lyhörda och rädda om sina pengar. Dom kan kasta avtal och pengar efter vem som helst, helt utan urskillning, dom kan avvisa sunda lösningar och uppföra sig hur illa och ologiskt som helst. Fordringsägaren har ändå rätt att få samhällets stöd till att krossa människor. Det är vad UB kokar ner till, löneutmätning över tid krossar människor. KFM löneutmäter människor ner till fattigdomsgränsen. Ibland även under. Och utmäter helt utan krav på borgenären eller på avtalet. Utmätning ställer mängder av krav på gäldenären men bara ett på borgenären, det ska finnas ett avtal, skulden behöver inte finnas eller vara giltig, det behöver bara finnas ett avtal. Löneutmätning över tid för vad idiotiskt avtal som helst är en svensk modern variant på den medeltida Inkvisitionen. Kronofogdens uppdrag är obönhörligt och utan några som helst förmildrande omständigheter och krossar människor.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om löneutmätning, kronofogden, obestånd, fattigdomstrecket
intressant.se

Normalbeloppen 2009

Ligger på en fantastisk nivå.

2009
ensamstående; 4 594 kr/mån (eller 55 128 kr/år)
makar och jämställda; 7 515 kr/mån (eller 90 180 kr/år)
barn tom 6 år; 2 413 kr/mån (eller 28 956 kr/år)
barn fr.o.m. 7 år; 2778 kr/mån (eller 33 336 kr/år)

Normalbeloppet per månad är allt individen ska ha till sin livsföring under en månad exkl. avgift för hyra och fullgörande av tjänst. Normalbeloppet är det belopp som finns kvar på kontot efter att hyran är betald. Med normalbeloppet ska en person klara, hushållsel, mat, "normal" tandläkarvård, försäkringar, läkarbesök, mediciner, tv-avgift, sällanköpsvaror, toalettpapper, telefonkostnad, internetkostnad, kläder, hårklippning, mensskydd, schampoo, förbrukningsmateriel, fackföreningsavgift, glödlampor, mobiltelefonkostnad.........................

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm