SMS-lån IGEN

Så var det dags igen. "SMS-lån" ökar skriver DN. Antalet fall till KFM som gäller SMS-lån växer, eller skenar snarare. Och så ska det diskuteras igen kring dessa lån.

Hur länge vi än diskuterar frågan, hur mycket vi än förfasar oss, hur illa vi än tycker om eländet SMS-lån så är inte lånen i sig problemet. Om ett företag lånar pengar till en person, varför ska vi bry oss om det? Han/hon/de som driver företaget får man anta är vuxna människor, lika så den som ansöker om lånet. Problemet är alltså inte själva lånen. Problemen är de lån som "misslyckas" och som blir till ett ärende hos KFM.

Vi kan anta några saker.
Kreditkontrollen SMS-företagen hålls med kan vi anta vara undermålig. Till skillnad från bankerna så har SMS-låneföretagen en "sky-high" procent som går till indrivning. Enligt DN går så många som 10 % av SMS-lånen till KFM för indrivning. Bankerna ligger på någon promille när det kommer till kreditförluster gentemot privatpersoner.

Att det är personer med svag betalningsförmåga. Vi kan utgå från att den person som måste låna 3 000 kronor är 3 000 kronor kort. Det kanske finns en och annan som tar ett SMS-lån fastän han/hon hade 3 000 kronor över på bankkontot. Men de flesta har antagligen inte pengar på kontot.

Så kan vi fortsätta. Är Någon Förvånad Över Att Fenomenet SMS-lån Fortsätter Växa?

Varför skulle SMS-låneföretagen sluta? De tjänar ju pengar! Även på sina "misslyckade" krediter. På de låntagare som fullgör sin del av avtalet tjänar företaget några hundralappar. På de som "misslyckas" med sin kredit tjänar företaget några TUSENLAPPAR, om än lite längre bort i tiden.

När en kredit "misslyckas" får företaget rätt att skicka statligt avlönade fogdar att utmäta gäldenären. "Poof" låter det och personen - som antagligen inte borde fått något lån beviljat - försätts i fattigdom. Staten frågar inga frågor, staten utmäter och hjälper så företag att få in sin över tid ackumulerade vinst!

Det finns typ inga risker för SMS-låneföretagen. Antingen lite mindre i vinst idag, eller lite högre vinst om några år. Allt med statens hjälp. Att sedan lagstiftare och myndigheter kallar SMS-lån en styggelse är förbluffande. Styggelsen med sms-lån är att oavsett hur avtalet utformats så sätter svenska staten sina fogdar att utmäta gäldenären. Även om det stått klart redan från början att gäldenären inte skulle klara utgiften.

Jag tror att om man vill förändra mängden ärenden som går till kronofogden, för det är det som är problemet inte lånen i sig, så måste man titta över KFMs uppdrag. Det går inte å ena sidan oja sig över att problemet finns och å andra sidan delta i spektaklet genom att driva in vinster till företagen.

Om en försäkringstagare ska få en försäkring att lösa ut, så kommer han/hon vara tvungen att uppfylla vissa krav försäkringsbolaget ställer. Har man inte uppfyllt kraven får man heller ingen ersättning. Ex. sitter jag på trägolvet i köket och leker med bensin och tändstickor, huset brinner ner så kommer försäkringsbolaget att undra varför jag ringer.

Men när det kommer till indrivning så ställs inga krav. Inga som helst. Den som för tillfället äger avtalet som reglerar skulden kommer att få hjälp av staten via KFM att driva in skulden, hela skulden samt vinsten. Även om det är ett sk. SMS-lån. Trots att alla tycker att SMS-lån är en styggelse.

Så KFM driver in. Eller snarare driver människor till sjukdom, hemlöshet, barn från sina föräldrar o.s.v. En "försäkring" för borgenären som kostar samhället 30 - 50 miljarder. Skattemiljarder.

Läs även andra bloggares åsikter om SMS-lån, kronofogden, KFM, indrivning, löneutmätning, vinst
intressant.se