lördag 21 februari 2009

O-skyldiga barn, igen

Jahap, så har då DN igen skrivit om skuldsatta barn.

Att barn skuldsatts är inget nytt. Att barn fortsätter skuldsättas är heller inget nytt. Varför det är så är inte heller en förvåning, åtminstone inte för mig. Det saknas helt enkelt insikt i problemet kring barn och varför barn skuldsätts. _Barn_Skuldsätts_Till_Största_Delen_För_Att_Föräldrarna_Inte_Har_Råd_Att_Betala_Och_Inte_Förstår_Att_Barnet_Själv_Måste_Betala_Skuler_Och_Avgifter_När_Han/Hon_Blir_Myndig.
Alltså, fattigdom och okunskap, i kombination.

Det kan man göra något åt. Men de som kan göra något åt problemet, de som HAR kunskap men som inte har Insikt, vad gör man åt det?

När det lagförslag lades, det som är tänkt förhindra minderårigas privaträttsliga skulder låg för godkännande av riksdagen ringde jag till en tjänsteman på justitiedepartementet för att fråga hur lagförslaget skulle förhindra offentligrättsliga skulder (oftast talas det om skulder till landstinget men det finns fler, ex biblioteksskulder o.s.v.) så uppstod helt enkelt "insiktsförbistring" får jag nog kalla det.

Jag är en av några som lägger ner min tid i Insolvens Stockholm och har därför kunskap om Sthlms läns landsting(SLL). I SLL är primärvården gratis (vårdcentral) men akutvården är avgiftsbelagd, tror det är 250 kr, men kan ha fel i beloppets storlek. Det påförs även en avgift för uteblivna besök.

Så talar jag med tjänstemannen på justitiedepartementet och frågar hur den tänkta lagförändringen skulle skydda barn från offentligrättsliga skulder. Tjänstemannen förstod först inte frågan så jag förtydligade. Så jag förklarade genom att berätta det som jag berättat ovan *pekar uppåt* om sjukvårdskostnader bl.a.

Tjänstemannen säger då, på fullt allvar:
"Men avgiften betalar man ju där!"

*suck* sa jag då, och förklarade att det finns mängder av hushåll, bl.a. sådana som har löneutmätning som inte KAN betala 250 kr dagarna innan lön. Som helt enkelt inte har pengarna och som när nästa lön kommer, väljer bort att betala för att 1. det finns inte pengar 2. de tror att det är vårdnadshavaren som påförs skulden. Alltså betalas inte skulden, alltså ska barnet efter myndighetsdagen själv ansvara för skulden, alltså är barnen även fortsatt utsatta. Vad har man tänkt göra åt det?

Svaret var enkelt, ingenting. Det var inget stort problem. Det gick liksom inte in i huvudet att hushåll har så dåligt med pengar att det inte finns 250 kronor i slutet av månaden. Det dök aldrig upp någon insikt hos tjänstemannen. Ingen talgdank, ingen "Uppfinnar Jocke"-glödlampa tändes under samtalet, ingenting hände. Problemet finns inte. Eller snarare Justitiedepartementet erkänner inte problemet. Punkt.

Socialbidragstagare är i en situation som ovan beskriven mer skyddad. Kan dom betala får dom ersättning mot kvitto från kommunen (godkänd avgift) kan dom inte betala avgiften på plats utan tar det på räkning, lämnar dom in räkningen och kommunen reglerar. Just landstingsskulder för barn är nog något som till största delen återfinns i hushåll med barn och på obestånd.

Vi har även skickat ett brev till alla riksdagens ledamöter där vi, inför omröstningen, beskrev problemet. Några svarade och var mycket upprörda över hur landet låg, men då Sverige är ett tjänstemannastyrt land, och då justitiedepartementet inte kan/vill/har ambitionen att ens förstå problemet så fortsätter problemet att växa.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

intressant.se

torsdag 19 februari 2009

Plus ikväll.

enligt SVD kommer Plus ikväll handla bl.a. om barns skulder.

Vi har skrivit om det tidigare.
Länk till blogginlägg.
Och även en länk till bakgrunden.
Glöm inte barnfattigdomsrapporten från Rädda barnen. Den hittar ni här.

Sen säger BO, enligt SVD, att det finns 40 000 skuldsatta barn. Enligt Datainspektionen som 2008 kom med en undersökning är siffran 80 000.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om ,
intressant.

onsdag 18 februari 2009

Att tänka utanför lådan

Att "think outside the box" är svårt står tydligt. Det är ingen enkel procedur när det kommer till socialbidrag (för socialsekreterarna och kommunerna) det är lika svårt när det tangerar Utsökningsbalken (UB). I det första fallet tror jag det faktiskt beror på att dom (socialsekreterarna) saknar kapacitet. I det andra främst för att tjänstemännen på KFM (indrivningen), och för justitiedepartementet, saknar viljan och likt gråstenar vägrar göra logiska analyser av UBs konsekvenser. Man silar mygg och sväljer kameler. Att samhällets konsekvenser - och individens gudbevars - är gigantiska är en kamel man glatt gapar och sväljer, och så försöker man sila ut en liten mygga ur obeståndsproblematiken, skuldsanering, och smyckar den med ädelstenar. Allt i hopp om att lösa hela problemet "överskuldsättning" och obestånd. Men att ta ett helhetsgrepp på hela problemet, att från lagstiftningens håll arbeta förebyggande och rehabiliterande samtidigt, det går visst inte. Så problemet överskuldsättning kommer att stå kvar, ingångarna till problemet är oförändrade men ett något större antal kommer att bli rehabiliterade (beviljas skuldsanering) efter årsskiftet. Jag tycker det är bra, mycket bra tom, med de skuldsaneringsförändringar vi kan anta gå igenom, men alltså! Det räcker inte.

Samhället MÅSTE börja ställa krav på den starkare parten i ett avtal, ex banken, finansinstitutet, telefonleverantören. Man kan inte gå omkring och slänga sina avtal åt höger och vänster och räkna med samhällets stöd och hjälp för att driva in avtal som godkänner 18-åringar med 10 500 kr/år att teckna 3-åriga avtal med "jättestoratelefonbolaget". Där det enligt avtalet står att 18-åringen ska betala 4 800 kr/år (45 % av årsinkomsten) i telefonkostnader! Eller ex. sorgebarnet "Snabba lån" eller "SMS-lån". Att samhället ställer upp på det och hjälper till är direkt lågbegåvat. Men så ser nu "lådan" ut och det är där inne man sitter. (Liten låda, många människor, svag kapacitet, ingen vilja)

Allt bygger liksom på "avtal skall hållas". Oavsett, avtal skall hållas så länge inte parterna kommer överens om annat. I praktiken kan en bank bevilja 2 miljoner i lån till en 18-åring, med 10 500 kr i årsinkomst. Det har dom rätt till. När 18-åringen inte kan uppfylla sin del av avtalet, dvs betala tillbaka, så kan banken gå till KFM och få hjälp att driva in skulden. För det har dom rätt till! Vavava!?!

Om man då skulle ändra på UB och ställa krav på att OM samhället ska driva in privaträttsliga avtal, så ska minsann borgenären (som beviljat ex. lånet) ha uppfyllt vissa från samhället satta krav. Ett krav skulle kunna vara att beviljandet inte får vara byggt på fantasier! Ett annat skulle ju kunna vara att både den som beviljat och den som beviljats lånet får dela på eventuella förluster, typ störtdykning i priser för fastigheter. Alltså förändra det system vi har idag när banken knallar in till KFM och *klappklapp* får den statliga tjänstemannen att hoppa. Och då är det hoppa jämfota som gäller. Tills han/hon, familjen och barnen går sönder, och kostar pengar för skattebetalarna.

Det är så dumt så det liknar ingenting. Börja tänka utanför lådan någon gång! Ställ KRAV på borgenären innan staten går in och reglerar. Bara en sån liten sak skulle få miljarder att stanna kvar i skattkistan. Att gå till andra som blir hoppade på av andra tjänstemän, ex socialbidragstagare och deras barn. Eller sjuka.

Vi har en medlem i föreningen som låg 1 vecka på en högteknologisk sjukhusavdelning för att läkaren inte kunde skriva ut honom. Han hade inga pengar till mediciner! En vecka, efter han var färdigbehandlad, låg han kvar på sjukhuset och kostade skattebetalarna säkert flera tiotusen kronor per dag för soc vägrade bevilja ekonomiskt bistånd för hans mediciner. Han fick inte ens hämta ut blanketten!

Mannen har en komplicerad sjukdomsbild, och ni kan tro mig när jag säger att det inte är pikanta och underhållande små krämpor den mannen har. Han är sjuk. Hans frikort hade gått ut och hans livsnödvändiga mediciner var så dyra att han, vid första uttaget, slog upp i högkostnadskyddet, 1 800 kronor. Han fick ingen avbetalning på Apoteket då han var överskuldsatt. En direkt konsekvens av att han för några år sedan blev sjuk och beviljades sjukbidrag (eller vad det nu kallas för dagen), en ersättning som är så lågt ställt att det nästan automatiskt medför obestånd för ensamstående personer. Han hade inga pengar så hans läkare sa "Ja du får helt enkelt vara kvar här tills vi har löst problemet med dina mediciner. Åker du hem utan, då dör du!" Såhan låg kvar. I drygt en vecka efter han var färdigbehandlad. Varför han inte fick socialbidrag? Han låg 95 kr över normen...

...så tror vi det skulle göra kollektivt ont om någon började TÄNKA UTANFÖR LÅDAN?

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,
Pingat på intressant.

fredag 13 februari 2009

O-skyldiga barn

En person på obestånd får ur inkomst behålla ett sk. förbehållsbelopp. Förbehållsbeloppet består av normalbelopp + hyra + kostnader för fullgörande av tjänst (följer skatteverkets regler). Levnadsnivån blir mycket låg och ekonomin är ett ständigt problem för hushåll med löneutmätning. Finns barn i hushållet får man endast göra tillägg för delar av barnets beräknade levandsomkostnader, undantag umgängesföräldrar som inte tillåts några tillägg överhuvudtaget.

- fattigdomsperspektivet
För att illustrera ekonomin för hushåll med löneutmätning har vi använt oss av siffror från SCB, samt av SCBs definition ”fattigdomsstrecket”. Enligt SCBs definition lever en person på eller under fattigdomsstrecket om hushållet har 60 % eller mindre av medianvärdet för disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda. År 2006 var medianvärdet för justerad disponibel inkomst för ett hushåll bestående av en vuxen med ett barn 21 140 kr/månad. Fattigdomsstrecket låg vid 12 684 kr/mån. Ett hushåll på obestånd hade efter löneutmätning en disponibel inkomst på totalt 12 029 kr/mån, dvs 56 % av medianvärdet för landet i övrigt, eller 4 % under fattigdomstrecket .

Vår erfarenhet är att barnfamiljer och ensamstående barnfamiljer har det speciellt svårt. Antal berörda barn finns ingen statistik på, men det är rimligt att utgå från att det kan vara ett ganska högt antal (barn med egna skulder uppgår till 80 000, Datainspektionen 2008).

År 2009 är tillägg för barn vid utmätning i bohushållet 67 % (barn tom 6 år) och 77 % (7 år uppåt) av vad barn normalt beräknas kosta. 3 596 kr/mån är den kostnad som ligger som underlag för ex. underhållsbidrag. Man har alltså lagstiftad rätt att få ett bidrag som bygger på en fastställd kostnad, men barn i överskuldsatta familjer får inte, av en annan lag, tillgodogöra sig hela summan för levnadsomkostnader.

För att räkna ut procentsatsen 67 % och 77 % har vi använt den ekvation proposition 1995/96:208, (lagen om underhållsstöd) använder för att räkna ut normal kostnad för barn och tillägg för barn. Där anges underhållsbidrag/underhållsstöd som hälften av normalkostnaden för barn, efter avräkning av allmänt barnbidrag. Underhållet låg 1996 på 1 173 kr/förälder och månad, idag är beloppet höjt till 1 273kr/förälder och månad (umgängesförälder 1 273 kr/mån, boförälder 1 273 kr/mån plus allmänt barnbidrag 1 050 kr/mån, totalt 3 596 kr/barn och månad).
Prop 1995/96:208 under avsnitt 5.3; ”Regeringen föreslår nu att underhållsstöd skall lämnas med samma belopp som nu gäller för bidragsförskott, 1 173 kronor per barn och månad vilket motsvarar ungefär hälften av normalkostnaderna för ett barn sedan hänsyn tagits till det allmänna barnbidraget.”

Barn som lever i familjer med löneutmätning har ett tillägg (normalkostnad) på 2 413 kr/barn och månad (tom 6 år) och 2 778 kr/barn och månad (fr.o.m. 7 år). Detta inklusive barnbidrag och underhållsstöd. Man kan alltså se att barnet, med sänkta levnadsomkostnader, får vara med att betala föräldrarnas skulder.

I övrigt, för umgängesföräldrar på obestånd, är det fortfarande belopp 1 273 kr som ska betalas för underhållsstöd, TROTS att barnet inte tillåts tillgodogöra sig det belopp beräkningen bygger på. Förutom detta försvåras barnets möjligheter till en god relation med umgängesföräldern då en umgängesförälder på obestånd inte får behålla några medel till umgänge.

- barn till särlevande föräldrar på obestånd(umgängesföräldrar)
FNs barnkonvention
artikel 9, punkt 3
Konventionsstaterna skall respektera rätten för det barn som är skilt från den ena av eller båda föräldrarna att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkt kontakt med båda föräldrarna, utom då detta strider mot barnets bästa.

artikel 18, punkt 1
Konventionsstaterna skall göra sitt bästa för att säkerställa erkännandet av principen att båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Föräldrar eller, i förekommande fall, föräldern har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet.”

Barn och ungdomar med särlevande föräldrar på obestånd har det bekymmersamt på många sätt. Dels växer barnet upp under mycket knappa ekonomiska förhållanden, dels har den förälder barnet inte är skriven hos svårt eller omöjligt att möjliggöra umgänge med sitt/sina barn.

Utsökningsbalken (UB) fastslår att gäldenär vid utmätning har rätt att förbehålla sig pengar ”för sitt och familjens underhåll”. Umgänge med egna barn räknas inte till begreppet ”familjens uppehåll” och umgängesföräldern får, som en konsekvens av sitt obestånd, inte behålla några pengar ur inkomst för att kunna försörja sitt/sina barn under umgängestillfällena/perioderna. Konsekvensen blir att många barn förlorar kontakten med umgängesföräldern. Något som får anses vara till skada för barnet, en ökad belastning och ensidigt omsorgsansvar för boföräldern, ett tillkortakommande och förlust för umgängesföräldern samt ett misslyckande för samhället.

Statistik:
2006 var medianinkomst för ett ensamstående hushåll utan barn 13 908 kr/mån, fattigdomsstrecket var 8 345 kr/mån. En ensamstående förälder med umgänge och för landet genomsnittlig hyra utmäts ur lön ned till en summa av 8 254 kr/månad, eller 91 kr/mån under fattigdomsstrecket. Detta oavsett inkomstnivå.

Det finns åtgärder som kan underlätta umgänge mellan barn och förälder. Behovet av information och ökad kunskap hos gäldenären är stort.

- skuldsatta barn
FNs barnkonvention.
Inledning: Konventionsstaterna…
”…som är övertygade om att familjen, såsom den grundläggande enheten i samhället och den naturliga miljön för alla dess medlemmars och särskilt för barnens utveckling och välfärd, bör ges nödvändigt skydd och bistånd så att den till fullo kan ta på sig sitt ansvar i samhället,”

”…som beaktar att, såsom anges i deklarationen om barnets rättigheter, "barnet på grund av sin fysiska och psykiska omognad behöver särskilt skydd och särskild omvårdnad innefattande lämpligt rättsligt skydd, såväl före som efter födseln",”

Skuldsatta barn har länge uppmärksammats som ett problem för barnet och för samhället. Identifierade problemområden har varit avgifter för fordon, privaträttsliga- och offentligrättsliga skulder. Avgifter för fordon lagstiftades om år 2006 och det problemet kan anses vara åtgärdat. 1 jan 2009 trädde en lagförändring i kraft som är tänkt förhindra privaträttsliga skulder för underåriga. Lagförändringen innebär att avtal där ena parten är underårig endast kan anses giltigt om den kommunala överförmyndaren godkänt avtalet. Avtal med underåriga som inte godkänts av överförmyndaren ska betraktas som ogiltiga, avvisas av domstol och därmed ska hinder för verkställighet föreligga. Sådana skulder ska alltså inte drivas in av KFM.

Kvar att åtgärda är offentligrättsliga skulder. Barn riskerar även fortsättningsvis att skuldsättas genom exempelvis vårdavgifter och sjukvårdskostnader samt kommunala avgifter. Primärvård är gratis i alla landsting (undantag Uppsala läns landsting), men akutsjukvård debiteras vårdsökaren.

- koppling överskuldsatta föräldrar och skuldsatta barn
I föreningens ordinarie verksamhet stöter vi ofta på problemet med skuldsatta barn. Vi kommer i kontakt med många föräldern som inte känner till att betalningsansvaret för vissa obetalda räkningar, kostnader och avgifter på myndighetsdagen blir ”barnets” ansvar. Vi informerar alla föräldrar vi kommer i kontakt med, men det behövs mer och bättre riktad information och informationen behöver bli mer lättillgänglig. Här handlar det om förebyggande arbete.

När föräldern förstår att deras ekonomi får konsekvenser för barnets ekonomi som vuxen blir reaktionen ofta stark och känslomässig. Han/hon har stor erfarenhet av skulder och vet hur svårt det är att leva som skuldsatt och vill inte se sitt barn i samma situation. Vi ser också att när föräldern förstår problemet så omprioriterar de betalningarna och försöker hjälpa barnet fri från skulder. Korrekt information och kunskap har därför stor betydelse för förälderns omsorg för barnet.

Vi vill poängtera att vår erfarenhet är att det inte är av illvilja eller bristande omvårdnad som föräldrar skuldsätter sina barn. Det är främst bristande kunskap som är orsak till skuldsättningen. Hushåll med utmätning lever ofta mycket nära eller under fattigdomsstrecket och måste prioritera sina räkningar. Utan rätt kunskap är det lätt att prioritera fel.

År 2007 genomförde Datainspektionen tillsammans med Konsumentverket (KoV) och Inkassobolaget Alektum Inkasso en undersökning där man frågade föräldrarna om de kunde tänka sig att överta barnens skulder. Anmärkningsvärt är att alla barn med skulder hade djupt skuldsatta föräldern med skuldsaldo hos KFM. I ett för undersökningen sammanfattande pressmeddelande från Alektum Inkasso läser vi följande:

Citat:
"Föräldrarna till de skuldsatta barnen hade i snitt 22,8 skulder per person sedan tidigare – bara hos Alektum Inkasso. Detta innebär sannolikt att de har minst lika många skulder hos alla andra stora inkassobolag. Detta tillsammans med att alla föräldrar redan fanns i Kronofogdemyndighetens register, visar på att samtliga familjer är gravt överskuldsatta och i behov av samhällets hjälp."

Det bekräftar våra iakttagelser, att det existerar en stark koppling mellan barns skulder och föräldrarnas ekonomi. Framförallt beror skuldsättning av barn på en mycket ansträngd ekonomisk situation i hushållet och på okunskap, inte på bristande omsorg. Vi vill arbeta för att hitta vägar att nå ut med information och stöd, både förebyggande och rehabiliterande, för att nå både föräldern och unga vuxna med skulder. Ett problem som för med sig stora och svåra konsekvenser, både för samhället och för individen.

Genomsnittlig inkomst i landet för år 2006 (SCB senast publicerade). Siffrorna bygger på SCBs statistik samt på Utsökningsbalkens normalbelopp.

Beräkningsunderlag
- Hushåll med 1 vuxen och ett barn, 13 år.

Medianinkomst justerad för försörjningsbörda 21 140 kr/mån (253 680 kr/år)
Fattigdomsstrecket samma hushåll 12 684 kr/mån (152 213 kr/år)

Familjen med löneutmätning
För landet genomsnittlig hyra 3 RoK 5 258 kr/mån
Normalbelopp vuxen 4 204 kr/mån
Tillägg barn 2 567 kr/mån
Totalt disponibel inkoms (inkl bidrag – löneutmätning) 12 029 kr/mån
655 kr/mån under fattigdomsstrecket (58 % under medianinkomst).

- Ensamstående hushåll oavsett umgängesbarn eller antal umgängesbarn
Medianinkomst 13 908 kr/mån (166 900 kr/år)
Fattigdomsstrecket 8 344 kr/mån

Med löneutmätning
För landet genomsnittlig hyra 1 RoK 2 950 kr/mån
Normalbelopp vuxen 4 204 kr/mån
Totalt disponibelt belopp för månaden efter löneutmätning 7 154 kr/månad
1 190 kr/mån under fattigdomsstrecket (51 % under medianinkomst).

Samma hushåll fast med 2 RoK
För landet genomsnittlig hyra 2 RoK 4 108 kr/mån
Normalbelopp vuxen 4 204 kr/mån
Totalt disponibelt belopp för månaden efter löneutmätning 8 312 kr/mån
32 kr/mån under fattigdomsstrecket (60 % av medianinkomst).

Skillnad i disponibel inkomst är 0 kr/mån mellan ensamstående personer utan barn och ensamstående personer med barn. En umgängesförälder kan inte umgås med sina barn varannan helg och under längre lovledighet med det pengarna utan att få kunskap om och stöd för att söka ekonomiskt bistånd hos kommunen.

Ekonomiskt bistånd enligt Riksnorm för 2 umgängesbarn.
Riksnorm umgänge 6 dgr/månad 824 kr/mån
Riksnorm lovmånad 6 dgr + 4 dgr 1 374 kr/mån
Riksnorm Sommar 31dgr, Juli, 4 180 kr/mån

plus faktisk kostnad för umgängesresor (hämta och lämna barn hos boföräldern).

Källor
datainspektionen
Alektum Inkasso
Medianinkomst (inte justerad för försörjningsbörda) SCB
Bostadskostnad SCB se sid 25

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,
intressant.se

torsdag 12 februari 2009

We like!

Interpellationsdebatt om ekonomiskt bistånd den 6 februari. Även människor som tvingas leva på socialbidrag borde få leva ett liv.
Bra argument. Läs.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
intressant.se

tisdag 10 februari 2009

möte för skuldsatta

I NBVs lokaler på Jungfrugatan 5 (t-bana östermalmstorg, uppgång östermalmstorg, vid Hedvig Eleonora kyrka) kl 18 - 20.

Vi kallar möten för "Medlemsmöten" men man behöver inte vara medlem i föreningen för att komma. Det bjuds på kaffe och fikabröd och ges tillfälle att träffa andra, dela på erfarenheter och diskutera livet som skuldsatt.

Mötet byggs av deltagarna och vi frågor hjälps alla åt att svara på allas frågor.

Välkomna!

skicka gärna en rad till
info@insolvensstockholm.se
och skriv om du vill komma.
_________________
Hälsningar
Ulrika Ring
tel 0702 98 59 41
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

fredag 6 februari 2009

Överskuldsättning

Föreningen Insolvens Stockholm är en gäldenärsförening. Vi är relativt nya som förening, startade i början av 2005, men har på förhållandevis kort tid fått en bra spridning och fått många kontakter.

Under 10 november till 5 december gjorde vi en liten intern "undersökning". Vi förde statistik över nykontakter för den perioden. Endast nykontakter via telefonen och statistiken innefattade hushållskonstellation, hur personen fått kunskap om föreningen och vad personen ville ha hjälp med. Under perioden kontaktades vi av 41 hushåll med totalt 88 berörda barn. Den största enskilda gruppen var ensamstående kvinnor med barn. Men även gifta/partnerskap, med och utan barn, umgängesföräldrar, singlar utan barn o.s.v. var representerade. Det var som ett tvärsnitt av samhället. Den som hade högst inkomst hade nästan 38 000 kr/månad, och den som hade minst levde på socialbidrag. Spannet är alltså stort. Behov av stöd ännu större.

Det som är gemensamt för alla är hopplösheten, och att personen inte haft förmåga att undvika obestånd. Jag kan inte dra mig till minnes att någon enda hamnat i obeståndskaoset pga slarv eller genom att köpa lyxartiklar, sådana historier finns säkert -se på "lyxfällan"- men dom kommer inte ofta till oss. De historier jag får berättade för mig är att skilsmässan på 90-talet med påföljande husförsäljnings till förlust och kvar stod två ensamstående hushåll med skyhög ränta som ingen klarade av, det är att olycka och sjukdom drabbat, det är historier om att man fått vänta på försäkringskassans utbetalning o.s.v. Som sagt, få om någon har berättat om Rolexklockor, lyxbilar eller semestrar för lånade pengar.

En annan sak som är gemensam är att när det börjat rulla så går det fort och faller tungt. Och att i princip ALLA någon gång innan kaoset var ett faktum försökt diskutera situationen med sina fordringsägare. Att det inte skulle fungera, att situationen såg ut på ett sätt när dom fått sina lån och krediter beviljade och förändrade förutsättningar gjorde att dom inte klarade fullfölja. Åtminstone inte just då.

Jag ska berätta en helt vanlig historia. En kvinna i 30-årsåldern hade just separerat. Jag vet inte varför men paret hade brutit upp. Inga barn. Hushållet hade under sambotiden haft en bra ekonomi. Två personer med högre utbildning, bra jobb och bra löner. Bostaden var därefter och hyran var hög. Inte för hög för två inkomster men nu var kvinnan ensam med hyran. Det fanns också någon kredit här och var, men inte heller det var anmärkningsvärt, det var bl.a. en tv på räntefri betalning under ett halvår/år, det var ett konto i en möbel och heminredningskedja och så vanliga hushållskostnader, el, försäkring, o.s.v.

Nåväl, kvinnan stod nu ensam med sin ekonomi. Separationen var just genomförd och hon hade bekymmer med omställningen från samboekonomi till singelekonomi. Hon hade själv räknat ut att hon behövde gå ner i storlek på lägenheten (hyresrätt) för hyran åt upp största delen av hennes inkomst. När hyran var betald hade hon inte mycket kvar för sin livsföring i övrigt. Hon hade också lagt ut annonser för att byta lägenhet men räknade med att det skulle ta åtminstone 2-3 månader innan ett byte var klappat och klart och genomfört. När bytet var gjort, hyran för bostaden var lägre, skulle hennes ekonomi utan problem vara både hållbar och sund.

För att förekomma problemen kontaktade kvinnan sina fordringsägare och berättade om sin situation, att hon avsåg att betala, att hon avsåg att betala hela skulden, men att hennes ekonomi under omställningsperioden krävde att hon prioriterade hyran, att ta sig till jobbet, mat och löpande utgifter för boendet. Hon hade heller ingen som helst historia av att ha missat betalningar utan hon hade skött sin ekonomi fläckfritt. Hon berättade för sina fordringsägare att om hon INTE skötte hyresinbetalningarna skulle hennes chanser att få byta lägenhet minska och då skulle hon (och även fordringsägarna) ha problem för det skulle innebära att hon inte skulle kunna fullfölja sina kreditavtal. Hon bad om respit för avbetalningar och räntor under 2-3 månader. Hon skulle sedan betala allt hon var skyldig även den ränta hon nu inte kunde betalas. Avtalet och återbetalningarna skulle fullföljas till pricka. Dom kunde även debitera dröjsmålsränta fram till dess att hon igen kunde börja betala.

Efter att ha försökt med detta ringde kvinnan, förtvivlad, till oss i föreningen och berättade att hon fått nobben överallt. "Du ska betala enligt avtal. Gör du inte det så skickar vi vidare i värsta fall till Kronofogden. Då MÅSTE du betala. Sån är lagen, så ser det ut. Din betalningsförmåga och dina omständigheter kan vi inte ta hänsyn till. Du ska betala" Ingen pardon, inte ens ett resonemang utan bara iskallt "Nej!"

Kvinnan hade gjort allt rätt. Hon hade skött sig, inte levt över sina tillgångar och kontaktat sina fordringsägare för att berätta om sin situation i hopp om att undvika katastrof. Och allt förebyggande och i god tid.

Hon fick ändå nej.

Och, uppriktigt sagt, VARFÖR skulle fordringsägarna gå med på en sån sak? Varför? För att vara snälla? Företag är inte in the business för att vara "snälla". Företag vill och ska tjäna pengar. Det är liksom hela idén. Utan pengar inget företag! I Sverige är det så tillrättalagt för fordringsägare att dom behöver inte ta hänsyn till något för dom har kronofogdens uppdrag i ryggen. Precis som det svar kvinnan fick. Kunde hon inte betala skulle konsekvenserna bli svåra för henne. I värsta fall Kronofogden.

Hur det gick för just henne vet jag inte, hon kanske löste sina problem med SMS-lån och hamnade sämre till, eller så kunde hon få hjälp av någon närstående, jag vet inte. Men faktum kvarstår, TROTS att hon inte var en "slarvmajja", TROTS att hon försökte kommunicera med fordringsägaren och TROTS att företagen - rent logiskt sett- borde varit mer lyhörda och tillmötesgående, om inte annat så för att rädda sina pengar. Men I Sverige behöver inte företag hållas med "lyhörd och tillmötesgående", fordringsägarna har Kronofogden och Utsökningsbalken (UB) som flygunderstöd. Det är bara att gå till KFM med en obetald räkning och Hay Presto! Genom Utsökningsbalken och fodens uppdrag är personen på obestånd, en bra och välfungerande medborgare riskerar trasas sönder och samhället riskerar i förlängningen tvingas stå för uppehället (varför tror ni annars att överskuldsättning beräknas kosta samhället 30 - 50 miljarder per år?).

Om vi en stund leker med tanken att KFMs uppdrag skulle förändras. Bli lite mer som i andra länder. Har du en soffa/tvättmaskin/tv/bil på avbetalning och inte kan betala så får väl företaget ta tillbaka soffan/tvättmaskinen/tvn/bilen då! Soffan är pant för krediten. Kan inte krediten betalas så går panten tillbaka till företaget. Lätt som en plätt. Om vi leker med tanken att Sverige skulle förändra Kronofogdens uppdrag till att ställa sådana krav på företaget, tror ni att företaget varit lika snara att avfärda kvinnans försök till att hitta en lösning? Hennes förslag innebar att företaget fick tillbaka alla pengar, all ränta och dröjsmålsränta bara dom kunde vänta tills administrationen med lägenhetsbytet gått igenom? Fordringsägarens motförslag var betala eller så går ärendet vidare... Problemet är att kvinnan KUNDE inte betala. KUNDE inte.

Jag tror att tongångarna varit något annorlunda hade KFMs uppdrag varit ett annat än det är idag. Jag tror att kvinnan och företaget, bara samhället hållit sig utanför, mycket väl hade kunnat hitta lösningar på problemet. Lösningar som varit bra för båda. Men så länge företage bara behöver vifta med ett avtal för att få KFMs indrivare att hoppa (för sån är lagen gudbevars!) så ska vi nog inte hoppas för mycket på dialog med fordringsägare. Dom har inget som helst incitament att vara lyhörda och rädda om sina pengar. Dom kan kasta avtal och pengar efter vem som helst, helt utan urskillning, dom kan avvisa sunda lösningar och uppföra sig hur illa och ologiskt som helst. Fordringsägaren har ändå rätt att få samhällets stöd till att krossa människor. Det är vad UB kokar ner till, löneutmätning över tid krossar människor. KFM löneutmäter människor ner till fattigdomsgränsen. Ibland även under. Och utmäter helt utan krav på borgenären eller på avtalet. Utmätning ställer mängder av krav på gäldenären men bara ett på borgenären, det ska finnas ett avtal, skulden behöver inte finnas eller vara giltig, det behöver bara finnas ett avtal. Löneutmätning över tid för vad idiotiskt avtal som helst är en svensk modern variant på den medeltida Inkvisitionen. Kronofogdens uppdrag är obönhörligt och utan några som helst förmildrande omständigheter och krossar människor.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,
intressant.se

torsdag 5 februari 2009

Normalbeloppen 2009

Ligger på en fantastisk nivå.

2009
ensamstående; 4 594 kr/mån (eller 55 128 kr/år)
makar och jämställda; 7 515 kr/mån (eller 90 180 kr/år)
barn tom 6 år; 2 413 kr/mån (eller 28 956 kr/år)
barn fr.o.m. 7 år; 2778 kr/mån (eller 33 336 kr/år)

Normalbeloppet per månad är allt individen ska ha till sin livsföring under en månad exkl. avgift för hyra och fullgörande av tjänst. Normalbeloppet är det belopp som finns kvar på kontot efter att hyran är betald. Med normalbeloppet ska en person klara, hushållsel, mat, "normal" tandläkarvård, försäkringar, läkarbesök, mediciner, tv-avgift, sällanköpsvaror, toalettpapper, telefonkostnad, internetkostnad, kläder, hårklippning, mensskydd, schampoo, förbrukningsmateriel, fackföreningsavgift, glödlampor, mobiltelefonkostnad.........................

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Insolvens Stockholm

"Fogdens nya metod döms ut" artikel i DN idag.

Kronofogden har under 2008 arbetat efter nya direktiv. Idag utmäts allt du har för allt du är skyldig, oavsett hur skulden uppstått eller vems fel det är. Finns skulden ska du betala. Oavsett. I praktiken kan en bostad utmätas för precis vad som helst, ex. biblioteksavgifter eller sjukvårdsavgifter eller SMS-lån. Att människor blir hemlösa vid en exekutiv auktion spelar ingen roll. Det är inte Kronofogdens uppdrag att ta hänsyn till sådant, och det blir skattebetalarna som får betala kostnaden för kommunens insatser vid hemslöshet.

Det finns absolut ingen som helst rim och reson i dagens ordning. Det finns människor som på nolltid gått från en fungerande ekonomi till total kollaps, tom hemlöshet. På vilket sätt gagnar det samhället?

Banker som ena dagen lovar lån till bostad ändrar sig till nästa. "Nya riktlinjer gör att vi inte bevilja dig lånet". Ligger då kontraktet för den nya bostaden undertecknat och klart är det individen som får ta smällen. Och samhället, för det är samhället som får betala. Och betala dyrt.

Det Ingela Pedersen (ordförande för budget och skuldrådgivare i kommunal tjänst) enligt artikeln säger: "Det sätter käppar i hjulet för det vi försöker uppnå, att man ska skapa ordning i sin ekonomi." Att KFMs uppdrag idag hotar rasera många duktiga budget och skuldrådgivares arbete har ingen som helst betydelse i sammanhanget. Väger lätt som en fjäder.

Vi kan bara bekräfta det Ingela Pedersen målar upp, människor som kämpar, och jag menar verkligen kämpar och sliter ont, har absolut inget för det. Vi har människor i telefonen som gråter och inte vet hur dom ska få mat på bordet till sina barn. Människor som hade en fungerande ekonomi men som drabbades av något oförutsett och den obönhörliga Svenska moderna varianten av Inkvisitionen slog till, utklädd till Utsökningsbalken.

Igen, människor blir överskuldsatta av sjukdom och arbetslöshet, av konkurser och av skilsmässor. Inte som de flesta, utan egen erfarenhet, kategoriskt tror, av slarv eller av överkonsumtion. Men såna uppfattningar kan förklaras med okunskap och bör förlåtas. Det är inte lätt att förstå vansinnet bakom Kronofogdens uppdrag om man inte själv sett eller upplevt det.

Jag tror det värsta jag upplevt var en barnfamilj som kontaktade föreningen för några år sedan. Ett av familjens barn hade drabbats av en mycket allvarlig och dödlig sjukdom. I kaoset som uppstod, där familjen helt enligt FNs barnkonvention satte sitt lilla barns hälsa främst, kom några räkningar på glid och det var svårt för familjen att hålla i alla administrativa trådar. Sedan gick det fort. Från välfungerande medelklassfamilj, till familj med sjukt barn och så grädden på moset. Dagarna innan jul får dom beskedet "Exekutiv auktion" på den enda fasta och trygga punkt dom hade i tillvaron, Hemmet.

Sven Kihlgren, processägare indrivningen KFM, säger enligt artikeln att "- Det har gått lite fort ibland. Man kan få en rättelse i efterhand, men det är inte helt lätt" och det ska gudarna veta att det inte är. Lätt att få rättelse alltså. Som vi har försökt... Men det är som att stånga huvudet blodigt mot en vägg. Acceptans för argument "Zero", både hos myndigheten och hos domstolarna. Trots uppenbara felberäkningar, trots felaktiga "antaganden" trots svart på vitt så vidhåller myndigheten att man gjort rätt. Och hur i hela friden övertygar du någon som sitter i maktposition och som håller fast vid att misstag inte är misstag utan ett korrekt beslut -oavsett insikt- hur övertygar du en sådan om att han/hon har fel? Svaret är enkelt, du lyckas helt enkelt inte. Så du överklagar till domstol, myndighetsbeslut kan och bör överklagas och då hamnar vi i ruta ett "- Det har gått lite fort ibland. Man kan få en rättelse i efterhand, men det är inte helt lätt". Tinget dömer oftast till myndighetens favör (myndigheten besitter trots allt KUNSKAP och bör därför ha RÄTT) och nästa instans att överklaga vägrar ens ta upp fallet.

Så du lyckas helt enkelt inte få rätt. Inte alls. När den nya utmätningsordningen trädde i kraft årskiftet 2007/2008 gick indrivningen bärsärk. Personer som tillgångsundersökts veckorna innan, tillgångsundersöktes igen och vips slog man från tillgångsundersöknng i inkomst till tillgångsundersökning av bankmedel. Små stackars människor som sparat ynkliga hundralappar till ex. elräkning eller försäkringspremie blev av med de pengarna. För det man inte kunde utmäta i inkomst för förbehållet stod i vägen, kunde man gå runt genom att vänta på att pengarna gick in på kontot, strunta i förbehållsbeloppet och utmäta i bankmedel istället.

Jag talar inte om människor som har flera hundra tusen på kontot, dom klarar sig av någon outgrundlig anledning oftare bättre ur obestånd än mindre bemedlade, utan jag pratar om människor med typ 300 kronor på kontot. Barnfamiljer som såg pengarna avsedda till barnens vinterskor ryka all världens väg, sjuk- och ålderspensionärer som blev av med pengar som skulle användas till att betal uppvärmingsolja med och föräldrar satt med sina barn i mörka lägenheter för KFM hade tagit pengarna som skulle gå till elräkningen.

"
- Det har gått lite fort ibland. Man kan få en rättelse i efterhand, men det är inte helt lätt"...
Men om det är så svårt att få rätt i domstol, varför hjälper inte myndigheten till? undrar jag. Varför är deras beslut skrivna i sten? Varför skriver inte myndigheten i sina svar till domstolarna att "Det gick lite fort, vi gjorde lite fel, gäldenären har nog rätt!" Varför inte hjälpa till? Skulle det göra speciellt ont för en myndighet att erkänna att beslutet var felaktigt? Någon okänd naturlag som hindrar dom?

Ivern att utmäta var spik och var nubb har lagt sig något sedan dess. Kanhända beroende på att myndighetens budget havererade? Något som förklaras med att dom blev en egen myndighet 2008, att myndighetens separation från Skatteverket kostade mer än man beräknat. För oss som ser indrivningens konsekvenser kan vi ändå konstatera att sedan svångremmen drogs åt har det blivit ett något lugnare tempo hos indrivningen, och det kanske talar för sig? Att den brinnande lusten att ta elräkningshundralappar kostade lite mer än budgeten tillät? Övertid och nit kostar pengar, och åtminstone "nit" rådde KFM ingen brist på. Som det ska ha kostat samhället pengar med den frenesi varmed tjänstemän sökte, letade, vädrade 50-öringar. Den minsta summa jag vet om att kfm utmätte i bankmedel var 100 (eller om det var 200 kronor). En företagsekonom hade antagligen självantänt i ren frustration. Men så blev det lite svårt med budgeten också...

Räkenskaperna för myndigheter är offentliga uppgifter. Någon som är bevandrad i kunskapen att avläsa ekonomisk redovisning kanske skulle kunna sätta sig vid myndighetens bokhållare och kolla vad och vilken kostnad som skenade? Så slipper vi spekulera.

Sen ser vi med spänning fram mot KFMs analyserade resultat för bokåret 2008 ska presenteras. När dom ska redovisa hur många som faktiskt blivit av med alla sina skulder och som med utmätning av bostad, bil och 300 kronor i bankmedel idag lever ett skuldfritt och ekonomiskt sunt liv.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
Intressant.se


Fattigdomsstrecket - del 2

Om du "är" ett ensamstående hushåll utan bofasta barn så är medianinkomsten 13 908 kr/mån. Fattigdomsstrecket går vid 8 345. (SCB siffror från 2006)

En ensamstående person med genomsnittlig hyra och löneutmätning får igen se sig hamna under fattigdomsgränsen. En genomsnittlig hyra och förbehållsbeloppet hamnade tillsammans på 8 254 kr/mån. 91 kr under fattigdomsstrecket. Oavsett inkomst.

Ovanpå detta ska samma person, som ensam hamnar under fattigdomsstrecket, klara kostnaden för att försörja sina umgängesbarn, om han/hon har några.

tisdag 3 februari 2009

Fattigdomsstrecket

om du "är" ett hushåll med en vuxen och ett barn och har en disponibel inkomst (här kvar efter KFM dragit pengar som distribuerats till någon fordringsägare) som är 12 684 kr/mån eller mindre så kan du skriva dig till den del av befolkningen som lever på eller under fattigdomsstrecket. Siffrorna är från 2006 så det kan hända att det är någon hundralapp mer för i år... Fattigdomsstrecket år 2006 låg alltså vid 12 684 kr/månad för ett hushåll med en vuxen och ett barn.

Fattigdomsstrecket är den definition SCB använder sig av för att ha ett värde på när man är "fattig i Sverige". Fattig i ett I-land är förstås lite annorlunda än att vara fattig i ett U-land. Definitionen på "fattigdomsstrecket" är 60 % av medianen av disponibel inkomst (med justering för försörjningsbörda). 12 648 kr/mån är på fattigdomsstrecket och mindre är under fattigdomsstrecket.

Median är, till skillnad från medel, helt enkelt det faktiska "mittenvärdet".

Men som sagt. Ett hushåll med en vuxen och ett barn (vi använde oss av en flicka, 13 år) som har 12 684 kr/månad i disponibel inkomst lever på fattigdomsstrecket. Har hushållet mindre lever hushållet under fattigdomsstrecket.

Det finns nog ett antal liknande hushåll som av svenska staten utmäts ned till fattigdomsstrecket och tom under (beror lite på hur hög hyreskostnad den som utmäts har).

Löneutmätning ställt mot fattigdom och dess konsekvenser gör att man undrar lite över varför inte utmätningsregler som "räntetak" och varför inte "kapital ska betalas före ränta" anses vara behövligt och en bra ide. Man undrar också varför staten känner ett sånt "behov" av att utmäta sina medborgare ned till, eller till och med under, fattigdomssträcket i en utmätningsordning som inte står finna dess like till.

Just det ja! Anledningen till att de förslagen ratades var för att man tror att om man ändrar på utmätningsreglerna för borgenärerna skulle det kunna innebära en mer restriktiv kreditmarknad... Tvi Vale! Hur skulle det DÅ gå? Om kreditinstituten blev tvugna att verkligen undersöka och verifiera att personer dom beviljar lån till också kan betala tillbaka! Kaos! Förödelse! Ekonomier skulle falla! För det MÅSTE vara varje banks rättighet att, vid behov, låna ut en miljard till en privatperson! Annars...! Akta er.

Idag är kreditmarknaden sund och fungerar så HIMLA bra! Varför skulle vi vilja begränsa den branschen?

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
intressant.se

måndag 2 februari 2009

Informationsmöte om skuldsanering

Den 10:e februari kl 14-17 på studieförbundet NBV, Jungfrugatan 5, i Stockholm håller vi ett informationsmöte om skuldsanering.

Mötet är öppet för alla och du behöver inte vara medlem i föreningen för att delta. Det är kostnadsfritt och du kan vara helt anonym. Syftet med mötet är att sprida kunskap kring skuldsaneringsförfarandet och stötta/uppmuntra personer att söka skuldsanering.

Vi kommer att prata om hur skuldsanering ser ut idag, liggande förslag på förändringar och vad som blir annorlunda om förändringarna i skuldsaneringslagen antas av riksdagen. Om förändringarna i skuldsaneringslagen går igenom kommer den nya lagen att träda i kraft januari 2010.

För att ni ska få en så korrekt information som möjligt deltar en handläggare från Kronofogdens skuldsaneringsenheten och berättar om skuldsanering, vad som krävs och hur det går till.

Vi kommer att gå igenom hur blanketten för skuldsanering ser ut och hur den ska fyllas i. För de som önskar finns blanketter att ta med sig hem.

OBS! att Skuldsaneringen KFM är en helt egen verksamhet, avskild från Indrivningen, så personen från KFM som kommer har ingenting med indrivning att göra. Hon arbetar uteslutande med skuldsaneringsfrågor. Mötet riktar sig alltså till dig som är skuldsatt och vill ta reda på mer om just skuldsanering.

Antalet platser är begränsade så skicka ett mail info@insolvensstockholm.se om du vill delta så skriver vi upp dig på listan.

Ta tillfället i akt och undersök möjligheterna till skuldsanering!

Välkommen!

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om ,
intressant.se

Skuldsanering - så går det till.

Ansökan och blanketten
Skuldsanering
Skuldsanering beslutas av Skuldsaneringsteamet (kallas Skusan) på Kronofogden (KFM). Skusan är en egen avdelning inom KFM och är inte samma avdelning som de som utmäter pengar varje månad. Skusan och indrivning är två helt olika verksamheter, med två helt olika uppdrag.

Att söka skuldsanering låter krångligare än det är. Det innefattar en del pyssel och knåp, och två delar ångest, men är inte svår att få ihop. Du ska fylla i en ganska enkel blankett och skicka till Skusan på KFM.

Ansökningsblanketten går ladda ner från kronofogden.se.
Vill du hellre ha blanketten i brevlådan kan du ringa och beställa den på 0771 73 73 00.
Du kan också läsa mer om skuldsanering på Kronofogden.se.

Längst bak i den här informationen hittar du telefonnummer, mailadresser och brevmallar till de myndigheter du behöver kontakta för att sätta ihop din ansökan.

Råd och stöd
En del tror att man måste ha kontakt med en kommunal budget och skuldrådgivare, (kallas BuS), för att söka skuldsanering. En del tror också att BuS beslutar om skuldsanering. Båda uppfattningarna är fel. Skuldsanering beslutas av KFM, avdelning Skusan. Ingen annan. BuS är ett stöd kommunen har skyldighet att erbjuda dig. Ett stöd du har rätt till, men inget ”måste”. Du kanske har svårt att ta till dig information eller det låser sig för dig? Då kan och bör du vända dig till BuS för att få hjälp med ansökan, stöd under skuldsaneringstiden och även stöd efteråt.

Vi i Insolvens Stockholm kan också hjälpa dig med tips och råd och berätta om skuldsanering. Vi är en ideell förening, alltså ingen myndighet, och svarar gärna på frågor och stöttar dig genom processen med ansökan. Vår erfarenhet är att många, som egentligen själva utmärkt klarar både ansökan och skuldsaneringen, sitter och väntar och väntar på sitt möte med BuS. Det är mer bristande kunskap och självförtroende än kapacitet som stoppar. Börja med att titta på blanketten, den är inte svår, men det är lite förberedelser för att få ihop den.

Vem beviljas skuldsanering?
Du ska ha vissa krav uppfyllda. Du ska vara folkbokförd i Sverige och du får inte ha ett pågående näringsförbud. Du får inte heller ha haft skuldsanering tidigare.

Du ska också vara ”kvalificerat insolvent” och det ska vara ”skäligt” att du får skuldsanering. Kvalificerat insolvent betyder att din ekonomi ska ha totalhavererat (obestånd) och att dina skulder till största delen (mer än hälften) ska vara minst 3-4 år gamla. Det betyder att du för 3-4 år sedan, eller mer, ska ha kraschat din ekonomi. Du kanske blev sjuk eller förlorade jobbet, eller råkade ut för något annat, och din ekonomi kollapsade som ett korthus, med kronfogden och krav och kanske utmätning? Du har idag kanske stora och små skulder, huller och buller och om vartannat, (eller kanske bara några få stora skulder?)? När handläggaren bedömer om det är skäligt att du får skuldsanering tittar han/hon på helhetsbilden. Dvs varför du inte klarade din ekonomi och vad du gjort med pengarna. Helhetsbilden spelar stor roll när handläggaren bedömer om det är skäligt att du får skuldsanering.

Ansökan
I ansökan ska du uppge helt vanliga saker, var du bor, hur du bor och hur många som bor hemma, ditt personnummer, utbildning o.s.v. Du ska uppge dina inkomster, vad du har i lön eller ersättning och bidrag, och vad du har för utgifter som hyra och kostnader för att arbeta och om du har stora utgifter för någon sjukdom. Så långt inga konstigheter.

Du ska beställa ett personbevis och lämna in med ansökan. Det beställer du på tel 020 567 000, invänta svar, välj 1111, följ instruktionerna, så kommer ett personbevis hem i brevlådan.

Det är sen det blir lite pyssligt. Du ska uppge alla dina skulder, ärende för ärende. Du ska lämna uppgifter på vem du är skyldig pengar, hur mycket, när du blev skyldig pengar och om det finns något ”ombud” (inkassobolag) som driver skulden åt den du är skyldig pengar. Ex. du kan vara skyldig Telia pengar, men du får kravbrev från Sergel Inkasso. Då är det Telia du är skyldig pengar, men Sergel inkasso driver skulden åt Telia. I ett sånt fall ska du skriva ner både Telias och Sergel inkassos namn.

Du kanske har jättemånga skulder och allt är en enda röra med papper och post och inkassobolag och företag som du är skyldig pengar? Du kanske inte klarat öppna dina brev på länge, du har slängt brev eller allt ligger i en hög i garderoben och du tycker det känns oöverstigligt att börja sprätta kuvert och sortera brev? Misströsta inte, det finns lösningar på det också.

Du kan, via post, e-brev eller telefon, beroende på vad som känns bäst för dig, kontakta alla du kan komma ihåg du är skyldig pengar (ett hett tips är att titta på inkassobreven och se vilka företag som jagar dig) och beställa information från dessa. Ringer du säger du ungefär samma sak som i brevmallen. Är det många du är skyldig pengar kan frimärke och kuvert bli ganska dyrt, vill eller kan du inte köpa frimärken så går det utmärkt att maila eller ringa. Det viktiga är att få tag i informationen du behöver.

Efter ett tag börjar breven ramla in i brevlådan. Där finns förhoppningsvis all information du behöver för ansökan. Nu ska du skriva ner dina skulder på blanketten. Ofta räcker blankettens 10 fält inte till, då kan du antingen kopiera fler sidor, skriva ut fler sidor eller skriva på ett vanligt papper. Det viktiga är att du skriver ner så många skulder som möjligt. Det bästa är förstås att få ner alla dina skulder men ibland har människor 80 – 90 ärenden hos olika fordringsägare och får ner ”bara” 75 st, det är ingen panik. Missar du något kommer det att ordna upp sig.

Du ska också beskriva varför din ekonomi har blivit så besvärlig. Om det finns någon speciell anledning till att ekonomin kraschade? Du kanske blev sjuk, skilde dig, blev arbetslös eller gick i konkurs? Då ska du skriva det. Det behöver inte vara så långt, eller så detaljerat, men det behöver beskriva hur och varför du hamnade i din situation.

Så finns i ansökan en ruta där det står ”redogör för vad du gjort för att försöka lösa din ekonomiska situation och betala skulderna (ex. sålt bilen, bytt bostad)” den rutan tycker många är jobbig. Skammen och skuldkänslan är så stor att man verkar tro att man måste ha sålt en njure för att ha ”gjort det man kan”. Så är det naturligtvis inte. Har du levt länge på existensminimum så VET skuldsaneringsteamet att det inte finns så mycket att göra annat än att uthärda. Möjligheterna att förändra situationen är minimal. Så skriv det du kan skriva. Berätta som det var/är. Hur du försökt men att det inte hjälpt. Du kanske kämpade från början men gav så småningom upp? Att det känns som att vad du än försöker så hjälper inget? Skriv då det.

Långt ifrån alla som ansöker har lämnat precis alla uppgifter korrekt. Många kontaktas av Skusan för att lämna mer och fler uppgifter. Du ska naturligtvis sträva efter att vara så heltäckande som möjligt, men om du missar något är det ingen katastrof. Behöver Skusan veta mer kontaktas du. Däremot ska du vara totalt uppriktig i dina uppgifter. Det är viktigt.

Så sätter du din namnteckning på din ansökan och skickar in.

Handläggning av ansökan
Ärendehanteringen
När ansökan nått Skusan väntar den på att en handläggare ska börja arbeta med den. Det tar någon vecka att få en handläggare. Handläggaren bedömer sedan din ansökan utifrån skuldsaneringslagen och sk. ”praxis” ( hur har man gjort i tidigare ärenden). Du kanske kontaktas för att lämna mer information.

Om handläggaren bedömer att du inte uppfyller kraven för skuldsanering får du efter några månader ett avslag med en motivering. Många har väntat länge på brevet och besvikelsen blir förstås stor vid ett avslag och det är inte alla gånger så lätt att i det ögonblicket förstå och tolka motiveringen. Då kan du ringa exempelvis oss så hjälps vi åt att förstå varför du blev nekad. I motiveringen står det varför du nekades och du kanske kan göra något åt det och försöka igen? Ett avslag går också att överklaga om du skulle vilja det. Vi kan hjälpas åt med det.

Inledande av skuldsanering
Om handläggaren istället bedömer att du kan uppfylla kraven får du ett besked om så kallad inledande av skuldsanering. Det betyder att handläggaren anser att du har rätt till skuldsanering och handläggaren börjar arbeta för att ta fram ett skuldsaneringsförslag. Får du inledande skuldsanering har du passerat en viktig milstolpe i dina försök att bli skuldfri. Övervägande del som får inledande skuldsanering får också en skuldsanering beviljad. Men det kan ta lite tid.

Med inledande skuldsanering börjar också din väg till att ”bli fri” KFM. Ett första tecken är att din löneutmätning upphör. Dvs om Kronofogden varje månad drar pengar från din inkomst så slutar dom med det när du får inledande skuldsanering. Vanligtvis får du behålla hela din inkomst fram till att skuldsaneringsbeslutet är fattat.

Efter beslutet om inledande skuldsanering annonserar Skusan i en speciell tidning som heter ”Post och Inrikes Tidningar”, och som ges ut av Bolagsverket. Där läser inkassobolag och banker och finansinstitut att du har fått inledande skuldsanering. Nu ska alla du är skyldig pengar själva höra av sig till Skusan. Om det finns en skuld du inte har hittat eller kommit ihåg, och den du är skyldig pengar inte heller lämnar uppgifter till skuldsaneringen, så ”utestängs” den skulden. Men du ska naturligtvis sträva efter att ha en så heltäckande bild av dina skulder som möjligt, och inte själv utestänga ex. skulder till privatpersoner och böter.

Nu tar Skusan, tillsammans med dig, fram ett förslag till skuldsanering. Det betyder att Skusan ska fastställa hur mycket pengar du har rätt att behålla varje månad och hur mycket pengar du kan betala på dina skulder. Skusan använder sig i princip av samma uträkning som indrivningen (KFM). Beslutet kommer att hamna på ungefär samma summa som du skulle få behålla om du fortfarande haft löneutmätning. Det finns några saker som är annorlunda och du hittar mer information om det under rubriken ”efter skuldsanering”.

När Skusan tagit fram ett förslag ska du godkänna det innan det går vidare. När du godkänt förslaget kontaktar Skusan alla du är skyldig pengar och låter dom säga vad dom tycker. Om någon tycker att du inte ska ha skuldsanering går din ansökan till en jurist som granskar ansökan och gör en slutlig bedömning. Men eftersom handläggarna på Skusan är duktiga på sitt jobb så har dom i princip alltid gjort en korrekt bedömning och arbetet fortskrider. Så du ska inte bli orolig även om någon fordringsägare knorrar. Du måste dock vara beredd på att svara på frågor.

Processen med skuldsanering avslutas med att du får ett skuldsaneringsbeslut i din hand. Det beslutet ska du betrakta som en värdehandling. Det beslutet är din garanti till skuldfrihet. Det är ditt bevis på att ingen någonsin kan komma och kräva dig på skulder som uppstod innan datumet då inledande av skuldsanering fattades. När din skuldsaneringsperiod på 5 år är över, och du har fullgjort det du ska, så är du helt och hållet skuldfri från alla gamla skulder!

När din skuldsanering är avslutad försvinner även dina betalningsanmärkningar.

Från det att du lämnat in din ansökan, fått inledande skuldsanering och tills du har ett skuldsaneringsbeslut kan det ta ca ett halvår. Det kan ta både kortare och längre tid, beroende på hur mycket som ska utredas.

Efter beviljad skuldsanering
Efter beslutet
När du har fått ditt skuldsaneringsbeslut lämnar KFM, både indrivningen och Skusan, dig ifred. Nu är din kontakt med olika avdelningar på KFM avslutad och ansvaret för att du ska bli skuldfri ligger igen, helt och hållet, på ditt ansvar. I skuldsaneringsbeslutet ingår en betalplan som täcker varje månadsinbetalning, månad för månad, i 5 år (60 månader). Där står varje månad uppräknad, där står hur mycket du ska betala och till vem. Månadsinbetalningarna ser inte lika ut varje månad utan du måste själv titta efter vem som ska ha vilken summa vilken månad. Betalningen ska du själv sköta om. Och det är viktigt att du också följer betalplanen till punkt och pricka. Följer du inte betalplanen får det konsekvenser. I värsta fall kan din skuldsanering avbrytas och din enda chans till skuldfrihet genom skuldsanering är borta.

Du kan också fått ett s.k. ”nollbeslut”. Det betyder att du ska betala 0 (noll) kr/månad i 60 månader för att bli skuldfri. Eftersom du inte ska betala några pengar vid ett nollbeslut behöver du förstås inte hålla koll på någon betalplan.

Om du innan skuldsaneringen hade löneutmätning via KFM så vet du att KFM varje år gör en undersökning av dina inkomster och utgifter. Så är det inte hos Skusan. När du fått en skuldsanering anses din tid på KFM vara slut och förhoppningen är att du aldrig ska dit igen. Därför gäller ditt skuldsaneringsbeslut även om du får ökad inkomst. Skusan går vidare till nya ansökningar och andra människor som behöver hjälp och har inte tid att varje år räkna om ditt beslut bara för att du fått 2-300 kronor i löneökning. Det är endast om du får en stor förändring i inkomster eller utgifter som Skusan tar ett nytt skuldsaneringsbeslut med nya belopp. Skusan bedömer din totala betalningsförmåga inte enbart inkomster och utgifter.

Som stor förändring räknas en ökning av betalningsförmåga, på 2 000 kronor/månad, en minskning av betalningsförmåga är ca 500 kronor. Ex på skillnader är att du byter jobb och får en mycket bättre lön, att du kanske hade sjukersättning när du beviljades skuldsanering men nu kan börja arbeta eller att du blir sambo och då får mindre utgifter. Ex på försämring i inkomst kan vara att du får barn eller att du separerar/skiljer dig och då får större utgifter, eller att du blir långvarigt sjuk och får sjukersättning. Om du får en ökad betalningsförmåga ska du ansöka om en ändring så riskerar du inte att få din skuldsaneringsperiod förlängd. Om du inte ansöker om ändring kan din skuldsanering öka från 5 år, till 7 år! Det finns blanketter för omprövning av skuldsanering hos KFM.

Vad mer ska du tänka på?
– Att först och främst komma ur din skuldsanering utan nya skulder. En skuldsanering gör dig skuldfri fram till det datum du fick inledande skuldsanering. Var noga med att inte skuldsätta dig igen! Ca 10 % av alla som får skuldsanering har nya skulder när skuldsaneringen avslutas. Alla gamla skulder är borta men nya har tillkommit. Under skuldsaneringen har du ungefär lika mycket att leva på som om du hade löneutmätning. Om du vet att du inte klarar leva på den summan ska du kanske vänta tills du ser att du kan det? Du kan bara få skuldsanering en gång och misslyckas du får du inte fler chanser. Det är hårt men det är så det ser ut. En chans, en gång. Se till att chanserna är optimala innan du ansöker.

- CSN. Har du skulder till CSN försvinner inte hela skulden. Den del som har förfallit och ligger hos KFM blir du av med men efter skuldsaneringen ska du fortsätta betala på de belopp som förfaller i framtiden.

information om skuldsanering

Vi har sammanställt information om skuldsanering. Den beskriver på ett enkelt sätt vad du behöver göra och hur för att söka skuldsanering.

Om du vill ha informationen skicka mail till
info@insolvensstockholm.se
så får du den i "brevlådan".

mvh
Ulrika Ring

Läs även andra bloggares åsikter om
intressant.se