Där rätt är växer inga blommor.

Jag hörde ett citat igår. "Där rätt är växer inga blommor". (jag reserverar mig för det exakta citatet och för vem som ursprungligen sa/skrev det.) Det var en kvinna som arbetade inom socialpsykiatrin som med det ville beskriva hur fyrkantigt, orimligt och ologiskt olika myndigheter resonerar idag om man jämför med hur det var för bara 10 år sedan. Kvinnan upplevde att myndigheter tidigare verkade använda sig av ett mer ekonomiskt och mer humant beslutsfattande där man gjorde en typ av konsekvensanalys innan beslut fattades. Myndigheter räknade på vad som skulle vara mest ekonomiskt och orsaka minst lidande i förlängningen.

Ex. " - Om socialförvaltningen beviljar det ekonomiska bistånd hushåll si och så ansökt om, vad kommer det kosta och hur lång tid? Jasså, 12 000 kronor i 3 månader, totalt 38 000. Sedan bör dom klara sig själv. Om socialförvaltningen inte beviljar det ekonomiska bistånd hushåll si och så ansökt om vad kommer det kosta och hur lång tid? Jasså, vi kan skjuta upp beviljandet till dom står hemlösa och då kostar det 25 000/mån, eller 300 000/år, under betydligt längre tid. Då är det billigare för skattebetalarna att vi väljer det första. Vi kommer hur som helst att betala. Mindre pengar är bättre än mer pengar."

Men det var då. Nu gäller inte längre den modellen eller det rationella sättet att resonera. Idag är det "avslag" som utgångsläge och att hålla sig så snävt inom stöd och hjälpmöjligheterna som möjligt. Vilket ofta leder till större konsekvenser och mer kostsamma åtgärder än om man går in tidigt och stöttar ex en barnfamilj med tillfälliga problem. Nuvarande metod kanske kan motiveras juridiskt, men kan knappast anses vara humant eller rationellt. Därom vittnar många. Inte sällan sitter biståndsbedömaren och avslår och en annan kommunal tjänsteman måste hjälpa klienten överklaga den första tjänstemannens beslut. Det får nog lov att anses vara ineffektivt och slöseri med resurser.

På samma förunderliga sätt hamnar människor fel, fast det kanske är juridiskt rätt, i instans efter instans. Ex Plus inslag om Patrik som inte fick köra upp då hans legitimation inte säkert kunde visa att han är han. Man tar sig för pannan. Tom genom datorskärmen ser en person med ögon i skallen att det inte alls är orimligt att anta att killen är samma kille som på kortet. Och vad händer? Jo, istället för att säga att "ja det blev kanske inte så bra det här" så vidhåller vägverket in absurdum, att "dom inte aaaalls gjort nåååågot fel". Allt är korrekt skött och inte ens när killen överklagade så kan dom vika undan.

"Där rätt är växer inga blommor".

Så förtroendet sjunker i parti och minut för skattemyndigheten, socialförvaltningarna anses vara det värsta man kan utsättas för, f-kassan fungerar inte o.s.v. o.s.v.

Så beställer justitiedepartementet en utredning "Ökat förtroende för domstolarna - strategier och förslag" för förtroendet är så lågt. Man tar sig för pannan nu med båda händerna samtidigt. Det handlar säkert väldigt lite om förtroendet för domstolarna utan mer om den lilla människans möjligheter att få rätt. Att felbeslut ska rättas till eller åtminstone gå att förstå. Att det ska "make sense" och inte så oändligt objöligt att det blir dumt. Beslut ska för en vanlig person följa ett vanligt sunt-förnuftstänkande som gör beslutet begripligt. Är beslutet begripligt kvarstår förtroendet, är det inte begripligt så förverkas förtroendet.

"Där rätt är växer inga blommor".

Så för alla som har något att säga om myndighetsutövning och överklaganden, skicka in ett remissvar till justitiedepartementet, sista datum är 31 mars. Vem som helst, privatpersoner och organisationer får svara. Beskriv vad ni varit med om och avsluta med att fråga inte varför förtroendet är i botten, utan varför förtroendet inte borde vara i botten! I utredningen lyser brukarperspektivet med sin frånvaro, det är teoretiskt och beskriver problemet "uppifrån", ingen har tagit på sig vanliga glasögon eller tolkat verkligheten utifrån det perspektiv de som måste förlita sig på systemet lever i.

Ibland när jag hör och läser saker så blir jag full av förundran. Inte över tokiga beslut, eller mängden tokiga beslut, utan jag blir full av förundran att det överhuvudtaget håller ihop.

"Där rätt är växer inga blommor."

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
info@insolvensstockholm.se
0702 98 59 41

Läs även andra bloggares åsikter om kronofogden, justitiedepartementet, socialbidrag, skattemyndigheten, överklaga, rättvisa
pingat på intressant.se