onsdag 26 maj 2010

Obalans

Jag tror att "det allmänna" har goda syften. Eller i alla fall inte ute i ont uppsåt. Men uppdrag i samhällets tjänst är dåligt genomtänkta och utförs av en oherrans massa tjänstemän, tjänstemän som också är individer. "Jag är inte bara tjänsteman, jag är mamma/pappa, syster/bror, kvinna/man, granne, konsument, aktiesparare... också" Och vi måste ha tjänstemän som utför uppdraget. Jag förstår inte hur en annan lösning skulle se ut? Vad jag upplever saknas är stöd till individen, alltså medborgaren. Vart ska du vända dig för att få "hjälp mot hjälpen"?

Du kan visserligen överklaga myndighetsbeslut. Men den där "balansen" lyser med sin frånvaro även där. Myndighetsbeslut, ex vis sjukförsäkring -Fkassan, utmätningsbeslut -Kronofogden, ekonomiskt bistånd - socialförvaltningen, skattemyndigheten - konkurs, är ofta livsnödvändiga för tillvaron. De erbjuder nödvändig trygghet (ekonomi) som som mat, hem, el, kläder på vintern, möjlighet att ta hand om dina barn o.s.v. Om du INTE klarar din uppgift blir du stressad. Och stress kommer i två varianter, designade för länge länge sedan. För att fungera i "djungeln".

Dels "adrenalinstressen". Du har ett hungrigt lejon som vill äta dig framför dig. "Nu jävlar gäller det att springa". Så du får adrenalintillskott för att orka mer än du orkar. Den "stressen" är prestationshöjande.

Sedan finns det "cortisolstressen". Det är en prestationssänkande stress. Det handlar inte om att ta sig ur en akut situation, utan det är en lågmäld, förlamande stress som kommer av att du inte kan lösa ett nödvändigt problem. Kanske tom livsnödvändigt problem. Då frigör kroppen cortisol. Mängder av cortisol i kroppen under en lång tid ger kognitiva beteendeförändringar. Jag är ingen stressexpert och jag kan inte förklara bakgrunden till varför kroppen börjar tillverka cortisol, men kanske någon annan kan det?

I en sådan stressituation, där du kanske under lång tid haft stort tillskott på cortisol, med kognitiva beteendeförändringar som "biverkning", ska du alltså sätta dig ner, helt utan hjälp, och författa ett klokt, resonerande och övertygande överklagande av ett för dig katastrofalt myndighetsbeslut. Utan hjälp.

Du ska hänvisa till praxis, varför praxis SKA tillämpas på ditt ärende eller vad som skiljer från ett tidigare "praxismål" och därför ska praxis INTE tillämpas på ditt ärende. Du ska läsa på lagen, du ska veta dina skyldigheter och du ska lugnt, stilla och sakligt, argumentera för din sak.

Tror ni det går bra? När hjärnan är under stark stress och därmed ämnespåverkad?

Visserligen ska tjänstemannen vara behjälplig med överklagan. Men vad är oddsen att du får den bästa hjälpen av den som fattat beslutet?

Det mest förtvivlade och ångestfyllda överklagande jag stött på var en kvinna som fått avslag på ekonomiskt bistånd för hyra och mat. Hon hade ett vräkningsbeslut över sig, hon och hennes tonårsdotter var hungriga, ingen telefon, ingen el hemma, avslag på ekonomiskt bistånd. Kvinnan bad tjänstemannen om hjälp att överklaga och fick ett kollegieblock framför sig. Och en penna. Hon frågade vad hon skulle skriva och fick ärendenummer och all formalia. Så kommer hon till själva överklagandet. Och frågar igen vad hon ska skriva.

Det överklagandet åkte in till dåvarande länsrätten med två ord.
"HJÄLP MIG".
Skrivet med desperata, svältande, ångestdrivna, skräckslagna versaler.

Tror ni hon fick igenom sin överklagan? Den kvinnan och tonårsdottern blev någon månad senare hemlösa. Med mer och fler skulder.

Så i sådana situationer ska du "klara dig själv". Du får ingen hjälp. Alls. "Du behöver väl ingen hjälp mot hjälpen?!"

Och jag blir så förtvivlad när jag märker hur tjänstemän skärmar sig från den desperation individen känner. Om vi tar den exekutiva delen av Kronofogden (el. Fkassan, soc. förvaltningar, skattemyndigheten...) så skulle jag tro att åtskilliga fikatimmar gått åt till att "ventilera" och kanske raljera över hur "galen" den och den gäldenären var. Hur "irrationellt" han eller hon uppträdde. Hur "dåligt" han eller hon uttryckte sig. Så lägger en del tjänstemän en distans mellan sig och den person han eller hon ska ta beslutet kring. "Han/hon var så "oresonlig". Kanske tom aggressiv? "En sån där rättshaverist".

Jag vill påminna alla tjänstemän om att ni företräder ett system. Ni är utplockade för att ni har kunskap eller rätt utbildning för jobbet. Ni har kanske år av utbildning bakom er. Och framförallt, ni har valt er situation.

Individen, medborgaren, MÄNNISKAN, ni tar beslut kring, eller skriver regelverket för (mot?) slåss för sitt liv. Sin tillvaro. Kanske med en ofattbar tragedi i bagaget. Har troligtvis inte, för uppdraget, adekvat utbildning. Den människan har bara sig själv. Och en stresspåverkad hjärna som kanske inte kan fungera kognitivt.

Ansvaret att förändra och bättre bygga systemen måste komma inifrån. Tjänstemännen måste lyfta på skygglapparna och se verkligheten. Tjänstemännen måste hjälpa till med att uppmärksamma och försöka åtgärda systemfelen. Det är viktigare saker på spel än någons karriär. Det handlar om människor.

Inlägget finns också som artikel på Newsmill.



//Ulrika

ulrika.ring@insolvensstockholm.se
tel 0702 98 59 41

Vi skickar regelbundet ut information. Vill du vara med på maillistan? Skriv till info@insolvensstockholm.se så lägger vi till dig.

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant och twingly.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

7 kommentarer:

  1. Om någon är intresserad och orkar läsa om hur vår "välvilliga" socialtjänst fungerar måste jag rekommendera Marcus Knutagård:s "Skälens fångar"

    SvaraRadera
  2. Stalin hade goda syften också....

    SvaraRadera
  3. Tyvärr så lever vi nog i ett tidevarv där "sköt dig själv och skit i andra" blivit nästan regel.

    Visst vore det bra om tjänstemännen på olika myndigheter påpekade systemfel. Inte bara hänvisade till: Vi följer praxis, regler etc etc.

    Bra att du tar upp detta Ulrika

    SvaraRadera
  4. råkade nyligen ut för en handläggare på försäkringskassan som begick ett stort antal tjänstefel. detta är inget ovanligt i dag. hon är anmäld i dag. är man liten så sitter man i skiten.

    SvaraRadera
  5. Hej, oj så många saker i ett och samma inlägg - bra skrivet! När det gäller förödande konsekvenser av långvarig stress, för höga cortisolhalter, förhöjd kroppstemperatur, förbränning av vitaminer och mineraler i kroppen med mera så hänger inte sjukvården med så bra tyvärr. Och än mindre försäkringskassan. :-/

    Läsa mer kan man t ex göra här: http://www.stressmottagningen.nu/utbrandhet.php

    http://www.netdoktor.se/manlig-halsa/?_PageId=96555

    Egentligen ska man aldrig gå på några möten ensam utan att spela in samtalet, inte prata i telefon med myndighetsfolk. Övergrepp sker alltid när enstaka individer tror sig ha makten att kunna sätta sig över någon liten individ som är svagare - eller för stark för att de ska tolerera det. Tänk om man hade haft allt på band.... Går man sen vidare högre upp i organisationen så ljuger den enskilde sig blå och de tror alltid på varandra och täcker sina egna ryggar. Usch och fy.

    Bra ämnen du tog upp idag verkligen. Jag är själv en av de där tjänstemännen som verkligen bemödat mig över att vara mänsklig i möten med klienten men är övertygad om att man ändå gör fel utan att alltid vara medveten om dem. Respekt för den lilla medmänniskan kommer man dock långt med. Tyvärr anses man då inte alltid kostnadseffektiv, bryr man sig för mycket bryter man mot mönster och givna roller man ska ha - det blir kollektiv bestraffning på somliga arbetsplatser. Inte undra på man inte orkade. /MA

    SvaraRadera
  6. Hej Ulrika, det är jag igen :)

    Inte helt oväntat ser jag att du fortsätter med dina svepande, ounderbyggda generaliseringar.
    Vilken av dem ska jag välja nu?
    Jag tror jag börjar med den om att tjänstemännen måste ta ansvar för att påverka regelverket.
    Medarbetare inom främst Skatteverket men även Kronofogden har kommit med tiofallt fler förbättringsförslag än du. Har du läst debattartiklarna från hon som är chef för skuldsaneringen? Har du läst deras generaldirektörs upprop mot skuldsättning av omyndiga? Hur tror du systemet med brukarregistrering kom till (det som gör att betalningsovilliga vuxna inte kan dumpa p-böter m.m. på sina barn). På vems initiativ tror du att Skatteverket kontaktar vårdnadshavarna i de fall en omyndig riskerar att hamna hos KFM pga t.ex obetalda reavinster på fondförsäljning?
    Vilka skrev rapporten till regeringen där de lyfte behovet av att anamma ett myndighetsöverskridande syn- och arbetssätt för att komma till rätta med överskuldsättningsproblematiken?

    Varma hälsningar
    Tim

    SvaraRadera
  7. Hej tim, titta där är du igen.

    Jahap. Fastän du försöker provocera mig, och första reaktionen är att gå i polemik med dig, så tänker jag avstå.

    Vi har nog lika stor chans som förra gången att förstå varandra.

    Tack för den varma hälsningen. Temperaturen är lite kylig i Sverige nu så den gör gott.
    //Ulrika

    SvaraRadera