Det har inte alltid varit enkelt att förmedla bilden av obestånd till personer som inte haft någon insikt i eller erfarenhet av maskineriet. Men jag skönjer en begynnande förändring. Kanske beror det på att fler kommer i kontakt med vansinnet och därför lämnar sin tidigare kategoriskt oförsonliga attityd att "man ska väl göra rätt för sig!!" och "ja något måste de gjort själva annars hade de aldrig hamnat hos kronofogden!" för att ta in verkligheten. Nu låter det inte sällan "Men Herregud vad ska man göra? Det GÅR ju inte undvika! Myndigheterna LYSSNAR ju inte, VILL inte lyssna". Jag tror att det beror på att fler har en arbetskompis, son/dotter, kusin, granne o.s.v. som hamnat ekonomiskt på sné. Verkligheten har helt enkelt kommit närmare.
Och det verkar som om människor vilka egentligen inte skulle behöva hamna i ekonomisk katastrof ändå hamnar där. Det rör sig om försenade utbetalningar från A-kassa och F-kassan. Väntan på handläggning ger konsekvenser som inte kan repareras när pengarna 3-4-5 mån senare betalas ut i klump och retroaktivt.
Kunskapen om hur hårresande illa snickrat systemet är verkar sippra ner. Det är förstås förskräckligt för alla de som hamnar hos KFM pga försenade utbetalningar från andra myndigheter, men insikten är väl behövlig. Endast om många får kunskap och reagerar ställs krav på förändring. Och en del av förändringen består i att allmänheten får klart för sig att obestånd kostar miljarder skattepengar per år. De som bestämmer vet det redan. Den kunskapen har tjänstemännen på departementen. Det har dom haft under många år.
Problemet verkar vara att tjänstemännen (på olika departement) inte riktigt vet hur dom ska lösa problemet med önskan att ha ett borgenärsvänligt system som inte ger den lilla irriterande effekten att gäldenären hamnar fel och börjar kosta pengar. Den lilla bieffekten har man under år viftat bort och ignorerat. Visserligen har man någonstans upptäckt konsekvenserna och snickrat ihop en skuldsaneringslag, men man har inte gjort det efter verkligheten, för verkligheten är att systemet är borgenärsstödjande, och DET vill man INTE peta i. Om man hade satt ihop en verklighetsanpassad skuldsaneringslag från början tror ni man hade behövt göra utredning efter utredning för att undersöka vad som är fel och varför den inte ger önskad effekt?
För att Utsökningsbalken fortsatt ska kunna vara borgenärsstödjande behövs att några villkor är uppfyllda. Gäldenärerna är få och oorganiserade. Blir gäldenärskollektivet många och organiserade blir de också svårare att ignorera. Samt att de som haft förmånen att slippa obestånd lever i villfarelsen att "det där är gäldenärens egen förskyllan". Ändras detta kommer man inte kunna ställa upp på borgenären lika trofast som man gjort hittills.
Aftonbladet.
//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
Läs även andra bloggares åsikter om A-kassa. FK, försäkringskassan, obestånd, KFM, kronofogden,
pingat på intressant.se
Borde skriva här igen...
9 år sedan
Inlägg
De flesta företag jagar folk att köpa deras varor och tjänster om lovord att man precis då handlar förmånligt. Deras säljare går kurser i säljteknik som går ut på att få kunden att tro att den handlar nästintill gratis. Telia är ett utmärkt exempel för de vet inte själva vad de säljer när man ställer dem mot väggen. De ringer i tid och otid och "kräver" nästan att man måste godta deras erbjudande. Allt är såklart bluff för i slutändan är det långt mycket dyrare än innan och tjänsterna uteblir.
SvaraRaderaMänniskor skulle neka köpa allt som de inte avsiktligt går ut för att handla. Trots reklam med unika erbjudanden så tillkommer det alltid en massa extra för att varan skall fungera eller kunna utnyttjas fullt ut.
Vad anbelangar bankerna så är de ett problem för sig. Jag önskar att folk inte köpte bostäder för fantasisummor som penningstinna mäklare varit med och trissat upp. Det är inte värt det. Men att få folk att förstå att fler bör avstå så att läget förändras är oerhört svårt. Bankerna är dessutom så sugna på att låna ut pengar i bättre tider att de godtar borgensmän utan inkomst till de som lånar. De bör stå sitt eget kast. Banker är affärsdrivande företag och skall behandlas som alla andra sådana.
Ja, mycket behöver förändras men det är inte förrän många hamnat i samma sits som ropen hörs skalla. Människor har förutfattade meningar om allt och det handlar ju till syvendes och sist om okunskap.
Till sist... vad jag menar med mitt inlägg är att företagen får skylla sig själva många gånger i jakten på kunderna med falsk marknadsföring. Ingenting är gratis idag!!!!!
Precis. Och nu är det nog viktigt att "gäldenärskollektivet" samlar sig och ställer rimliga krav. En och en har kanske inte mycket att sätta emot, men 100 000 och 100 000...
SvaraRaderaOch visst håller jag med dig. Företagen får nog lov att börja bära en viss del av ansvaret i lånekarusellen. Det är inte rimligt att de ska ha full uppbackning i vad vansinnigheter som helst av en myndighet med så pass långtgående befogenheter som KFM.
Du får gärna kontakta mig på ulrika.ring@insolvensstockholm.se