så har nyrekryteringen börjat...

till Kronofogden. Antalet personer med ärenden hos KFM ökar. Rekryteringen pågår inom andra "grupper" än de vanliga. Fler höginkomsttagare skrivs in i registren. Ungefär som det var förra gången, på 90-talet, då det också var en "boom" eller "hausse" hos KFM.

Ingen tror väl numer att de många, många 10 000-tals (100 000-tals?) personer som fortfarande sitter fast i KFMs register från "way back when" alla började som fattiga kyrkråttor? Fattiga kyrkråttor som girigt lånade till höger och vänster för att finansiera ett enormt konsumtionsbehov? Tvärtom! Det var vanliga människor med vanliga liv och inkomster som drabbades av förra "bankkrisen". Alltså då ungefär samma mekanismer som idag.

Ett stort antal av den medelklass som nu rekryteras till obeståndets träskmarker riskerar inte vara medelklass så länge till. När kronofogden tagit allt, utmätt allt utom det en person absolut behöver för att överleva och betalat av avgifter, räntor, straffräntor och mer avgifter. När reavinstskatten för fastighet som sålts på exekutiv auktion lags som obetald skuld på redan tidigare obetalda skulder, och du trots att du gjort allt du kan för att bli skuldfri, ändå förtvivlat ser skulden öka och skuldfrihet fjärmas, då är det inte långt kvar till uppgivenhet, hopplöshet, depression, av ångestattacker söndervärkta kroppar och så sista utposten innan öppet hav: en utarmad försörjning via sjukskrivning och skattepengar.

Kronofogdens uppdrag är inte designat med logik som ansats. Inte designat med sikte på att snabbt lösa problemet med borgenär/gäldenär. Inte designat för att balansera förlust för långivaren (banken) ställt mot lidande för gäldenären (den arbetslösa, sjukskrivna, konkursade privatpersonen). Utsökningsbalken är designad med utgångspunkt att se till att människor betalar sina räkningar. Att då några går under är liksom smällar man får ta, det hårda systemet ska hålla människorna på mattan. Endast när "några" blir "många" och kanske tom "för många" finns en möjlighet till förändring.

Med den ökning KFM ser i inlämnade ärenden kanske vi närmar oss "många" och "för många" och börjar komma närmare den punkt när allt ses över och designas utifrån "minsta förlust för borgenären ställt mot minsta lidande för gäldenären".

Sedan kan man kanske undra om det i den ökande mängden ärenden också göms en ökande skara små och ensamföretagare som gått i konkurs? Ni vet, de många många tusen, hundratusen, personer som själva försörjer sig och ibland även skapar jobb åt andra. Dessa personer ska ha en eloge, de lyckas driva företag TROTS att det är Sverige det handlar om, och TROTS att dom har skattemyndigheten i nacken. Skattemyndigheten som utan pardon i alla lägen NU NU NU ska ha pengarna, och ibland även pengar de inte har rätt till.

Men är det då någon som tjänar på eländet med obestånd? Skojjar du... Här finns ett fantastiskt exempel på en brädhög som i avkastning utdelat fler tusenlappar än någon som helst aktieplacering, hög eller lågrisk, skulle kunna göra.

Läs också SVDs kolumnist Anna Larssons beskrivning av verkligheten. En uppmaning speciellt riktad till alla de som fortfarande värjer sig mot sanningen att personer hamnar på obestånd TROTS att de försökt göra allt de kan. Läs en helt normal och inte ovanlig beskrivning om processen bakom KFMs ökande antal ärenden.

Jag avslutar blogginlägget med att ta en variant av Amerikas vanliga avslutning, "God bless Sweden".

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om kronofogden, obestånd, sjukdom, arbetslöshet. konkurs, egenföretagare
pingat på intressant.se