måndag 5 april 2010

Hot mot tjänsteman


Hot mot tjänsteman har Resurspank skrivit om i inlägget "När man skjuter Kronofogdar". Och även om rubriken kan uppfattas mycket provocerande så uppmanar inlägget inte till våld, utan resonerar kring hur blev det såhär? Hur kommer det sig att "väktare av samhället" måste skyddas från medborgarna? Har inte något gått tok-illa då? Och är det inte ett hot mot demokratin att gapet blir större, och större och växer, mellan väktare i vår tjänst och oss? Tjänstemännen och Medborgarna. Hur hamnade dom på var sin sida i kampen om tillvaron?

Det här gäller tjänstemän av många de slag. Socialsekreterare (låsta dörrar), Kronofogdar (låsta dörrar uppgraderat med skottsäkert glas), antagligen snart försäkringskassans tjänstemän, skattemyndighetens tjänstemän o.s.v.

På facebook finns gruppen "Stockholms hemlösa". Igår skickade Rolf Nilsson, ordförande i föreningen Stockholms Hemlösa, ut följande meddelande (här förkortat).

"Jag var hungrig och ni sålde allmosor till mig.
Jag var naken och ni gav mig skänkta begagnade kläder och utgångna skor.
Jag levde som hemlös och ni gav mig daghärbergets hårda bänkar att för några få timmar vila min trötta och frusna kropp.
Jag var ensam och ni gav mig allsång, samkväm och välgörenhet.
Jag var vanvårdad av socialen och kriminalvården och ni sade: "Försök se det ljusa i alla fall".
Jag var skadad av kartläggningar och LVM-progromer och ni sade: "Ta det lungt".
Jag sökte efter min värdighet och ni gav mig era regelböcker och sade: "Lyd!! Annars blir du portad"!!
Jag var utslagen och ni studerade mig, vägde mig och kallade mig "studieobjekt".
Jag blev inlåst och tvångsvårdad och ni tyckte: "Visa lite respekt för allt gott vi gör för dig".
Jag var bortsorterad och ni klassificerade mig och brände in många olika varustämplar på min kropp.
Jag grät och ni sade: "Så ja, schåpa dig inte"!

Elias som skrivit denna är bara en av alla tusental medmänniskor i detta land som känner likadant!

Samtidigt som detta sker pratar vi och tycker människor ska ta ett eget ansvar, vart och när då?

För att överhuvudtaget kunna ta eller få tillbaka ansvaret över sitt eget liv måste också de myndigheter och organisationer som tagit det ifrån människor också ge det tillbaka. "

Meddelandet skrevs från ett hemlöshetsperspektiv. Men det fungerar att applicera på många andra "marginaliserade grupper". Hur ska människor göra? För att få vara "med"? Är det inte på "andra sidan" förändringarna måste ske? Dvs förändringen måste komma genom regelverket och de som underhåller, förvaltar och upprätthåller regelverket måste förändra regelverket?

Nu har det gått 558 dygn sedan Beatrice Ask fick Ertsborns Insolvensutredning. Under tiden hon vänder blad efter blad i någon okänd bok och hojtar om Lila kuvert så går människor sönder. Riktiga, förtvivlade människor i riktiga, förtvivlade liv. Och för att samhället ska skydda sig mot de man plockat vingarna av sätter man sina tjänstemän, som ska utföra det ruttna regelverket, bakom skottsäkra glas.

Michael Lipsky talade om "street level bureaucrats" dvs gräsrotsbyråkrater. Gräsrotsbyråkrater ska inte fatta sina beslut på grundval av "personlig inblandning" utan det ska vara distans mellan den beslutet omfattar och själva beslutet. Distans. Genom distans avser man att besluten ska bli mer "tekniska" och därför mer korrekta. Mindre godtyckliga. Det finns en poäng i det tänker jag. Men den har gått förlorad i verkligheten där tjänstemännen måste skydda sig från medborgaren.

Ett tips till de som utreder och utreder utan att lyckas lösa problemen är att studera begreppet "Ockhams rakkniv" en stund. Ockhams rakkniv är mycket förenklat att "Mångfald skall inte förutsättas om det inte är nödvändigt, eller som det oftast uttrycks: krångla inte till saker i onödan."

Ett exempel på begreppet Ockhams rakkniv är:
"Om ett träd visar sig ha fallit ned, och ingen har sett det ske, skall man föredra förklaringen att "en storm blåste omkull trädet", framför andra möjliga förklaringar såsom "en elefant knuffade omkull trädet", eller "trädet rycktes upp med roten av 200 meter höga rymdvarelser"."

Översatt till verkligheten blir det, om människor får sina liv krossade av regelverket så är antagligen regelverket fel. Slutar man krångla till saker ska ni se att tjänstemännen slipper skydda sig mot samhället bakom skottsäkra glas.

Vi skickar regelbundet ut information. Vill du vara med på maillistan? Skriv till info@insolvensstockholm.se så lägger vi till dig.

Glöm inte ansluta dig till vår grupp på Facebook. Länk.
RESURS grupp på Facebook, "Det pågår en tragedi i Sverige just nu".
Gruppen Skuldsatt och sjuk på RESURS. Länk.
Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

19 kommentarer:

  1. Ulrika, du är fantastisk! Ta mig tusan helt fantastisk! Vilket inlägg!!

    "För att överhuvudtaget kunna ta eller få tillbaka ansvaret över sitt eget liv måste också de myndigheter och organisationer som tagit det ifrån människor också ge det tillbaka."

    Där ligger ju hela knuten i en enda mening. När man har myndigheter som ska hjälpa individen att komma rätt, när beslut tas över individens huvud utan samspel, när lösningar ska implemeteras uppifrån och individen ska anpassas efter systemet, istället för att systemet ska anpassas efter individerna, ja DÅ uppstår myndighetsförakt. För vi känner inte igen det de talar om, och vi är otacksamma.

    SvaraRadera
  2. Just den meningen är Rolf Nilssons, ordf för Stockholms hemlösa. Så han ska ha cred för den. Jag snodde den bara. :D Men jag har frågat först. Naturligtvis och med vederbörlig hänvisning.

    Många tillsammans... Tänker bättre.

    SvaraRadera
  3. Samhället skyddar sig mot samhället. När ska någon stanna upp i den här dårhuskarusellen?

    Tummen upp för ditt inlägg!

    MVH
    Robert

    SvaraRadera
  4. Ja du Ulrika. Snart stänger SÄPO ner din blogg.
    För mycket sanningar har aldrig varit till myndigheters gagn.

    SvaraRadera
  5. Tummen upp för ditt inlägg!

    SvaraRadera
  6. Det finns bara ett ord som är tillräcligt adekvat för att ens för en liten liten uns,lyckas beskriva din klockrena analys av det ofattbart hårda systemfel som bara vi som hamnat utanför utsätts för: B R I L L I A N T . Är du mänsklig, Ulrika? Jag tror du egentligen är en ängel som är på jorden på besök.

    SvaraRadera
  7. Helt övergrymt inlägg, du fantastiska kvinna!
    Jag har varit i kontakt med Rolf Nilssons, ordf för Stockholms hemlösa, via bloggandet, tidigare; en MYCKET inteligent man, som jag önskar (vågar inte hoppas längre) att politikerna skulle lyssna på, för han har ju lösningarna om man nu skulle, mot all förmodan, vilja lösa hemlösas problem!

    SvaraRadera
  8. @Johnny - än tar det nog ett lååångt tag innan någon på riktigt oroas av den här bloggen. Men vi arbetar på det... :D

    @Sofie - många skulle beg to differ ang ev. ängelstatus. Men jag kan leva med det.

    @Kissekatten - Roffe är en skön lirare, som har mycket i huvudet och jag tror det går i expressfart innanför. Jag tror, och försöker peppa Roffe, att håller han bara kvar och i så kommer det ge resultat.

    Jag tror att det gäller för oss också! :D Samarbete samarbete.

    SvaraRadera
  9. Tack!! Håller fullständigt med! Det finns en slagkraft som stärker och inger hopp!!

    Märkligt att inget händer med insolvensutredningen?!

    SvaraRadera
  10. Ypperligt plitat som vanligt Ulrika superlativen gällande din bloggskrift har tagit slut.
    http://www.sloso.se/om/
    en ny liten ombudsman har sett dagens ljus gissa vilken utredning jag skulle vilja anmäla som bortkastad och meningslöst uttnytjande av skattepengar för att läggas i malpåse
    mvh
    birana

    SvaraRadera
  11. Ja Ulrika, du har så rätt. Regelverket förstör människors liv. Och när deras liv är förstört så skall man bollas fram och tillbaka i en annan byråkratisk degbuke. I den degbunken är det så förb..... smetigt så man får vara glad om nästippen orkar upp och får luft.

    Om man mot förmodan tar sig upp till kanten får man akta så man inte halkar ner igen. Man sträcker ut sina armar och ber om hjälp (skuldsanering). En del utan hjälp får sitta kvar på degbunkskanten och försöka hålla sig fast så de inte halkar i. Plötsligt kan någon byråkrat fylla på med ännu mer ingredienser - kleten stiger och man kan, om man inte är försiktig, halka i igen. Nu har smeten blivit som kvicksand och det kan vara omöjligt att ta sig upp.

    Om man försöker och mot förmodan får lite, lite fäste att kränga sig en bit upp så kan man räkna med nya ingredienser som sliter med en ner i sörjan.

    Varför i helvete kan ingen diska degbunken?

    SvaraRadera
  12. Förlåt, men... vad är det som behövs ytterligare för att skaka om ordentligt?? Visa på eller få upp det hela i samhällsdebatten, ett rejält kliv till, så det börjar hända krafttag.
    Kanske dum fråga.

    SvaraRadera
  13. Jag menar,... det behövs tydligen hur mycket som helst för att det ska ske någon förändring. Önskar någon, några eller många kunde kliva in i maktens boningar, slå näven i bordet, och säga att nu får det vara nog, nu får det bli en radikal förändring!

    Eller få fram journalister som är mogna nog att ta tag i och hjälpa till att skapa möjligheter till förändringar.

    SvaraRadera
  14. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skuldsattningen-hotar-folkhalsan_4526937.svd

    Ett litet ljus idag kanske.

    SvaraRadera
  15. Tack för den artikeln! Märkligt... det var något av det som behövs, och mera, mera, mera behövs... Ett litet ljus, som sagt..

    SvaraRadera
  16. AAAAAAAAAAAAAAAA- en kommentar bara.... Vafaancoulo hade min f.d italienska pojkvän sagt. Porci DIO! (med tanke på den satans j-a fitt-n Beatrice Patrask!

    SvaraRadera
  17. Underlig kommentar från anonym. Ja, ibland kan man gå vilse. Visserligen har BEASK undlåtit sig att agera i rimlig tid men ordvalet är inte riktigt rumsrent tycker jag.

    Men vi är glada för artikeln i SvD och hoppas på fler.

    SvaraRadera
  18. Underlig kommentar från Noomi- BEASK? Vadan? Rumsrent ? Har hon VALPAR månne? Ja glaaada för SVD, åtminstone nåååågot vi är överrerens om...

    SvaraRadera
  19. Behöver du en LÅN OM JA Utför.
    VÄLKOMMEN Luis Carlos Finance Company är begränsad till aktiekapitalet. Vi erbjuder lån och
    finansiella tjänster av alla slag. Vår lån varierar från företag till
    personliga lån eller lång eller kort sikt villkor med god ränta
    satser (2%). Vår lån processen är mycket snabb och pålitlig med
    garantier. För mer information om våra tjänster, besök oss på vår e-post, (luiscarlosfinance@outlook.com) låt oss
    veta hur mycket lån du behöver och vill ha lånets löptid. Vi
    hoppas att höra från dig. Du kan skicka ett meddelande till e-postadressen
    Nedan.
    luiscarlosfinance@outlook.com
    OBS: all e-post ska vara fram emot: luiscarlosfinance@outlook.com tack

    SvaraRadera