fredag 30 april 2010

Remissvar "Bättre möjlighet till skuldsanering"

Layouten blir något annorlunda här på bloggen. Vill du ha en "riktig" kopia kan du skicka mail till info@insolvensstockholm.se så kommer det via mail.

Insolvensutredningens delbetänkande ”Vägen tillbaka för överskuldsatta” med förslag till förändringar inom skuldsaneringsinstitutet har i väsentliga delar omarbetats av regeringen och nytt förslag är ute på remiss. Vi har tagit del av regeringens promemoria med utkast till lagrådsremiss ”Bättre möjligheter till skuldsanering”.

Vår bestämda uppfattning är att man ska hålla fast vid förslagen i ”Vägen tillbaka för överskuldsatta” samt komplettera med en grundlig översyn av Utsökningsbalken (UB) och att Sverige ska närma sig den övriga industrialiserade världens mer framåtsträvande inställning till obestånd/insolvens. Sverige har enligt KoV (2003), OECD (2007), KFM (2008) och Vägen tillbaka för överskuldsatta (2009) det mest strikta och oförlåtande förhållningssättet gentemot insolventa personer jämfört med övriga Nordiska, Europeiska och Nordamerikanska länder. OECD har visserligen endast kommenterat obeståndssituationen för näringsidkare, men då Sveriges system med Kronofogdemyndigheten och den svenska UB i grundläggande delar skiljer sig från omvärldens (till viss del exkluderat Finland) och Sveriges UB inte gör några skillnader på varför eller hur en skuld uppstått så behandlas alla privatpersoners skulder enligt samma mall när en skuld lämnas in till Kronofogden för utmätning. Därför, menar vi, ligger en stor del av lösningen inom UB och kan inte separeras till näringsidkare specifikt.

Sveriges system att erbjuda få tillägg till det svenska mycket åtstramade förbehållsbeloppet och lagstiftningens strikta inställning gentemot gäldenären, innebär att när en skuld lämnas in till Kronofogdemyndigheten för indrivning är övriga borgenärer, för att ha en chans att få något betalt, tvingade att följa efter. Systemet i Sverige är, internationellt jämfört, ekonomiskt så snävt och knapert, och tillägg så få och svåra att få beviljade (KFM 2009), att några frivilliga överenskommelser inte är möjliga. Alltså innebär ett första utslag och utmätning att fler borgenärer med krav på betalning är pressade att följa efter med betalningsföreläggande, utslag och längre tids utmätning följer.

Kommentar
Insolvensutredningen avrådde från att tillåta näringsidkare med huvudsaklig inkomst från näringsverksamhet beviljas skuldsanering under pågående verksamhet. Istället föreslog man att företaget/företagaren, mer likt det övriga Europa, skulle försättas i konkurs för att sedan snabbt beviljas en 3-årig skuldsanering och genom skuldavskrivning stimuleras till nytt företagande. Tillväxtanalys uttrycker samma sak i sitt PM ”Konsekvensanalys av förslag till ny insolvensrätt”. Vi, Fattiga Riddare Stockholm, håller med om att den modellen,
avsluta företagandet – snabb skuldförlåtelse (som privatperson)– nytt företag baserat på tidigare erfarenheter, är säkrare, mer effektivt och att föredra.

Vi har varit i kontakt med ett antal (ca 20 st) småföretagare som driver företag både som enskild firma och som aktiebolag. Alla har en akut ohållbar skuldsituation men ingen har ansett skuldsanering vara aktuellt för honom eller henne med regeringens nya förslag.

Insolvensutredningen motiverade sin ståndpunkt bl.a. med att peka på svårigheterna att fastställa ett betalningsutrymme för en företagare med pågående verksamhet. Kronofogdemyndigheten ansåg i sitt remissvar att det är möjligt att fastställa ett betalningsutrymme för företagare. Vi menar att man kan fastställa ett betalningsutrymme, men inte ett säkerställt betalningsutrymme som löper över 60 mån.

Samhällets mål med att erbjuda skuldsanering måste vara att ett beviljande leder till skuldfrihet
. En näringsidkare, utan en löntagares regelbundna inkomst, riskerar inte kunna avsluta en skuldsanering som skuldfri (se bil 1). De företagare vi varit i kontakt med uppger främst att Justitiedepartementets argument att man kan bestämma ett betalningsutrymme halv- eller helårsvis inte heller är realistiskt. 60 månaders betalplan är omöjligt för en företagare oavsett om man talar om månads-, halvårs- eller helsårsbetalning. Vidare, ingen säger sig vilja satsa sin enda chans till skuldfrihet med så dåliga odds. Misslyckas betalplanen är de för all framtid dömda att leva med skulder eftersom ingen ytterligare möjlighet till skuldsanering kan beviljas (jfr Danmarks och Storbritanniens förhållningssätt, bil 2). OBS att varken Danmark eller Storbritannien har motsvarande svenska Kronofogden som utmäter privata skulder. Det är bl.a. därför många svenska entreprenörer och hantverkare åker till Danmark eller Norge för att arbeta efter en konkurs med betalningsansvar för E-skulder. I Danmark/Norge utmäter Danska och Norska fogdar enligt dansk respektive norsk lagstiftning. Dvs inte för E-mål.

Obestånd enligt svensk modell består av olika delar. Dels hur obestånd uppstår (ingång), dels regelverket vid obestånd (UB) och slutligen hur personer på obestånd ska/kan lösa sitt ekonomiska frihetsberövande (ekonomisk rehabilitering). Företagare som driver ett AB har ofta privata borgensåtaganden för företagets lån och avtal. Om en juridisk person går i konkurs så faller borgensåtagandet ut och privatpersonen bakom den juridiska personen står som ansvarig. Företagare med enskild firma är personligen ansvarig för alla företagets skulder och avtal. I praktiken innebär det att oavsett ”titel” så drabbas privatpersonens (företagarens) ekonomi. För privatpersonen, den tidigare företagaren, kan det handla om att förlora sin och familjens bostad (exekutiv auktion), det kan handla om framtida inteckningar i inkomst (löneutmätning) och det kan handla om svårigheter till fortsatt försörjning (arbetslöshet). Genom UBs utformning (ingen reglering av ränta före kapital, inget ex officio-uppdrag, m.m.) skapar samhället det Insolvensutredningen kallar ”passiva” gäldenärer.

De två förändringar regeringen nu föreslår är att aktiva näringsidkare ska kunna beviljas skuldsanering och att skuldernas ålder inte ska spela någon avgörande roll. Detta kommer ha endast en marginell statistisk skillnad jämfört med idag.

Förutom synen på skuldernas ålder samt att näringsidkare ska kunna beviljas skuldsanering har regeringen valt att helt avstå från några ytterligare förändringar för att komma tillrätta med problemet. Man har, tvärtemot övriga industrialiserade världen, valt att tilldela borgenärkollektivets argument sådan vikt att man framför att alla lättnader för överskuldsatta att komma ur sin hopplösa situation skulle kunna rasera kreditmarknaden. De svenska lånebeviljarna skulle, i motsats till vad övriga industrialiserade världens lånebeviljare, bli alltför restriktiva och de svenska låneansökarna skulle, i motsats till vad övriga industrialiserade världens låneansökare blivit, riskera utveckla en sk. ”moral hazard”, dvs sänkt betalningsmoral.

Vi vill också uppmärksamma på det särskilda yttrandet till ”Vägen tillbaka för överskuldsatta” där svenska borgenärsföreträdare säger att:Redan smärre ändringar i skuldsaneringslagen får stora effekter på antalet ansökningar om skuldsanering. Det visar de ändringar som infördes i skuldsaneringslagen från den 1 januari 2007 då egenförsöket togs bort. Detta ledde till att antalet ansökningar om skuldsanering fördubblades jämfört med föregående år(statistiken är hämtad från Kronofogdemyndighetens skuldsaneringsprocess
:

2006 - inkomna ansökningar: 3 830.

Beviljade
skuldsaneringar: 2 113 st.

2007 - inkomna ansökningar: 6 831.

Beviljade
skuldsaneringar: 2 626 st.

2008 – inkomna ansökningar: 6 528.

Beviljade
skuldsaneringar: 3 676 st.

2007 - antal betalningsförelägganden 911 543 st
2009 – antal betalningsförelägganden 1 156 059 st

Inkomstkälla (vid beviljande) 2007 2008 2009

Av tjänst 33,8 % 33,1 % 29,8 %

Sjukersättning 35,5 % 35,4 % 35,2 %

Ålderspension 14,1 % 16,0 % 16,0 %

A-kassa 5,4 % 4,3 % 5,5 %

Försörjningsstöd 2,5 % 2,5 % 3,9 %

Annat/okänt 8,7 % 8,7 % 9,6 %


35,2% av de som beviljades skuldsanering under 2009 levde på sjukersättning.
16% var ålderspensionärer.
Endast 29,8% försörjde sig genom inkomst av tjänst.


Ovanstående ska ställas i proportion till antal personer med skulder hos Kronofogden per 22 april 2010 - 427 444 st.


Enligt Mattias Savemark, Mittuniversitetet Östersund,
är över 50 % av de gäldenärer som beviljats skuldsanering i pensionsåldern när den 5-åriga skuldsaneringsprocessen är avslutad. Dessa kan inte förväntas återkomma till arbetslivet.

Skuldsanering som rehabiliterande verktyg har hittills alltså inte haft någon genomslagskraft. Vad man möjligtvis kan tala om är ett skuldbenådande. Vi tror att de små förändringar regeringen nu lagt inte signifikant kommer förändra rehabiliteringsperspektivet. Varken för företagare eller privatpersoner. Det är för många olösta frågor kvar, umgängesföräldrar, boföräldrar, unga personer med skulder, förbehållsbeloppets storlek, ökad arbetslöshet, genom ökad arbetslöshet ökad konkurrens på arbetsmarknaden o.s.v. Problemet ligger inom UB och det förslag som Kronofogdemyndigheten tillsammans med Justitiedepartementet arbetat fram ”Förenklad löneutmätning” kommer inte heller räta ut de frågetecken som finns eller innebära någon större skillnad.


Slutsatser

Beroende på vad för problem regeringen vill lösa så tror vi att det nya förslaget inte kommer förändra siffrorna för skuldsanering så att man kan tala om någon större förändring eller framgång. Och absolut inte när man jämför med övriga Norden, Europa eller Nordamerikas mer progressiva och lösningsfokuserade inställning. Problemet Sverige har att lösa är den svenska modellen för obeståndshantering och modernisera lagstiftningen däromkring.

Ordförande
Ulrika Ring
för styrelsen Föreningen Fattiga Riddare Stockholm


//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se
tel 0702 98 59 41

Vi skickar regelbundet ut information. Vill du vara med på maillistan? Skriv till info@insolvensstockholm.se så lägger vi till dig.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

pingat på intressant och twingly.

10 kommentarer:

  1. Och det är Die dumme schweden som får betala hela kalaset via skattsedeln. Sverige är fantastiskt.

    SvaraRadera
  2. Man hör sällan eller ser sällan, ngt om skuldsatta i svedala. Det verkar nästan som om man vill få svenne banan att tro att antalet skuldsatta minskar... Det enda jag kan minnas att jag hört på nyheterna (p3) är när man drog en statistik som visar en minskning av antalet skuldsatta. Hur är det egentligen- hur får man gå ut med nyheter som inte är sanna, eller är dte så att man har olika räknestickor när man räknar oss skuldsatta och nya skuldsatta?

    SvaraRadera
  3. Det är inte klokt hur många skuldsatta det finns! Jag håller med om att det är märkligt att det finns så lite utrymme för det i media, men det är ju "fina Sverige" vi talar om.
    Här vill vi inte veta av fattigdom eller sjukdom, psykisk sjukdom mm. Vi är så ärliga och trevliga, krigar inte, tycker inget, mjäkar med....,;)

    SvaraRadera
  4. Mycket bra Ulrika! Skicka den. Det är tyst om skulderna ja, men som vi alla vet är det inget man pratar högt om. Bara viska lite......

    SvaraRadera
  5. Vad begär man av dagens toppstyrda media?

    SvaraRadera
  6. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera
  7. Ja mina vänner!
    Det är alldelles för tyst om egentligen hur många som är överskuldsatta i Sverige.
    Skulle sanningen komma fram, då skulle makthavarna vara tvungna att göra någonting att komma till rätta med problemet.
    Varje år får kronofogden in ca en miljon betalningsförelegganden. Hur många är det som löser skulden innan man svartstämplas i kfm. register? Ca. helften skulle jag gissa!
    Även om det är bara 30 procent som blir stämplade därmed bli av med sina rättigheter i sammhellet, är siffran uppe vid flera miljoner. Då är det någonting som är fel i systemet!
    I ett land där en stor del av befolkningen är svartstämplad, därmed förlorat sina rättigheter, dvs. mänskliga rättigheter som rätt till boende, rätt till telefon, rätt till fullständigt lön, för att kunna försörja sin familj osv. är någonting som är fel.
    Det är det hög tid att göra någonting, och det snabbt. Vi kan inte vänta tills makthavarna gör nånting, för att även om dem gör nånting så är det väldigt små förändringar som de skulle ske, och det vill vi inte axeptera! Eller hur!
    Att vänta och se, eller ähh det löser sig fungerar inte längre mina vänner!
    Vi måste samlas och börja protestera, och det högljutt, så att det hörs! Annars det kommer att bli värre och värre med varje år som går.
    Är det någon som håller med mig, hör av er! Vi måste börja protestera! Vad sägs om en demonstration framför justitiedepartamentet, där m´adam Ask sitter med sin feta lön och fallskärmsavtal?
    Elmer

    SvaraRadera
  8. Som skuldsatt får man heller inte äga någonting. Det är horribelt när kronofogden går in och tar gamla bilar som inte ens är i trafik eftersom den skuldsatte ställt av bilen då han inte har råd att betala försäkring och skatt. Hur har de tänkt att man skall överleva där det inte finns kollektivtrafik? Jag kan förstå om de tar onödiga prylar som scootrar, motorcyklar, fyrhjulingar och nyare bilar men att beslagta bilar som är över 10 år och sedan auktionera ut dem till hyenor som kan betala ett par tusenlappar och få en bra bil!

    SvaraRadera
  9. Vi har flyttat bloggen. Kom över och hälsa på :)

    http://blogg.segra.se
    och vårt forum
    http://fresh-start.se/forum

    SvaraRadera
  10. De finns två sett ta över världen svärd eller skuld med ränta

    SvaraRadera