torsdag 5 februari 2009

Insolvens Stockholm

"Fogdens nya metod döms ut" artikel i DN idag.

Kronofogden har under 2008 arbetat efter nya direktiv. Idag utmäts allt du har för allt du är skyldig, oavsett hur skulden uppstått eller vems fel det är. Finns skulden ska du betala. Oavsett. I praktiken kan en bostad utmätas för precis vad som helst, ex. biblioteksavgifter eller sjukvårdsavgifter eller SMS-lån. Att människor blir hemlösa vid en exekutiv auktion spelar ingen roll. Det är inte Kronofogdens uppdrag att ta hänsyn till sådant, och det blir skattebetalarna som får betala kostnaden för kommunens insatser vid hemslöshet.

Det finns absolut ingen som helst rim och reson i dagens ordning. Det finns människor som på nolltid gått från en fungerande ekonomi till total kollaps, tom hemlöshet. På vilket sätt gagnar det samhället?

Banker som ena dagen lovar lån till bostad ändrar sig till nästa. "Nya riktlinjer gör att vi inte bevilja dig lånet". Ligger då kontraktet för den nya bostaden undertecknat och klart är det individen som får ta smällen. Och samhället, för det är samhället som får betala. Och betala dyrt.

Det Ingela Pedersen (ordförande för budget och skuldrådgivare i kommunal tjänst) enligt artikeln säger: "Det sätter käppar i hjulet för det vi försöker uppnå, att man ska skapa ordning i sin ekonomi." Att KFMs uppdrag idag hotar rasera många duktiga budget och skuldrådgivares arbete har ingen som helst betydelse i sammanhanget. Väger lätt som en fjäder.

Vi kan bara bekräfta det Ingela Pedersen målar upp, människor som kämpar, och jag menar verkligen kämpar och sliter ont, har absolut inget för det. Vi har människor i telefonen som gråter och inte vet hur dom ska få mat på bordet till sina barn. Människor som hade en fungerande ekonomi men som drabbades av något oförutsett och den obönhörliga Svenska moderna varianten av Inkvisitionen slog till, utklädd till Utsökningsbalken.

Igen, människor blir överskuldsatta av sjukdom och arbetslöshet, av konkurser och av skilsmässor. Inte som de flesta, utan egen erfarenhet, kategoriskt tror, av slarv eller av överkonsumtion. Men såna uppfattningar kan förklaras med okunskap och bör förlåtas. Det är inte lätt att förstå vansinnet bakom Kronofogdens uppdrag om man inte själv sett eller upplevt det.

Jag tror det värsta jag upplevt var en barnfamilj som kontaktade föreningen för några år sedan. Ett av familjens barn hade drabbats av en mycket allvarlig och dödlig sjukdom. I kaoset som uppstod, där familjen helt enligt FNs barnkonvention satte sitt lilla barns hälsa främst, kom några räkningar på glid och det var svårt för familjen att hålla i alla administrativa trådar. Sedan gick det fort. Från välfungerande medelklassfamilj, till familj med sjukt barn och så grädden på moset. Dagarna innan jul får dom beskedet "Exekutiv auktion" på den enda fasta och trygga punkt dom hade i tillvaron, Hemmet.

Sven Kihlgren, processägare indrivningen KFM, säger enligt artikeln att "- Det har gått lite fort ibland. Man kan få en rättelse i efterhand, men det är inte helt lätt" och det ska gudarna veta att det inte är. Lätt att få rättelse alltså. Som vi har försökt... Men det är som att stånga huvudet blodigt mot en vägg. Acceptans för argument "Zero", både hos myndigheten och hos domstolarna. Trots uppenbara felberäkningar, trots felaktiga "antaganden" trots svart på vitt så vidhåller myndigheten att man gjort rätt. Och hur i hela friden övertygar du någon som sitter i maktposition och som håller fast vid att misstag inte är misstag utan ett korrekt beslut -oavsett insikt- hur övertygar du en sådan om att han/hon har fel? Svaret är enkelt, du lyckas helt enkelt inte. Så du överklagar till domstol, myndighetsbeslut kan och bör överklagas och då hamnar vi i ruta ett "- Det har gått lite fort ibland. Man kan få en rättelse i efterhand, men det är inte helt lätt". Tinget dömer oftast till myndighetens favör (myndigheten besitter trots allt KUNSKAP och bör därför ha RÄTT) och nästa instans att överklaga vägrar ens ta upp fallet.

Så du lyckas helt enkelt inte få rätt. Inte alls. När den nya utmätningsordningen trädde i kraft årskiftet 2007/2008 gick indrivningen bärsärk. Personer som tillgångsundersökts veckorna innan, tillgångsundersöktes igen och vips slog man från tillgångsundersöknng i inkomst till tillgångsundersökning av bankmedel. Små stackars människor som sparat ynkliga hundralappar till ex. elräkning eller försäkringspremie blev av med de pengarna. För det man inte kunde utmäta i inkomst för förbehållet stod i vägen, kunde man gå runt genom att vänta på att pengarna gick in på kontot, strunta i förbehållsbeloppet och utmäta i bankmedel istället.

Jag talar inte om människor som har flera hundra tusen på kontot, dom klarar sig av någon outgrundlig anledning oftare bättre ur obestånd än mindre bemedlade, utan jag pratar om människor med typ 300 kronor på kontot. Barnfamiljer som såg pengarna avsedda till barnens vinterskor ryka all världens väg, sjuk- och ålderspensionärer som blev av med pengar som skulle användas till att betal uppvärmingsolja med och föräldrar satt med sina barn i mörka lägenheter för KFM hade tagit pengarna som skulle gå till elräkningen.

"
- Det har gått lite fort ibland. Man kan få en rättelse i efterhand, men det är inte helt lätt"...
Men om det är så svårt att få rätt i domstol, varför hjälper inte myndigheten till? undrar jag. Varför är deras beslut skrivna i sten? Varför skriver inte myndigheten i sina svar till domstolarna att "Det gick lite fort, vi gjorde lite fel, gäldenären har nog rätt!" Varför inte hjälpa till? Skulle det göra speciellt ont för en myndighet att erkänna att beslutet var felaktigt? Någon okänd naturlag som hindrar dom?

Ivern att utmäta var spik och var nubb har lagt sig något sedan dess. Kanhända beroende på att myndighetens budget havererade? Något som förklaras med att dom blev en egen myndighet 2008, att myndighetens separation från Skatteverket kostade mer än man beräknat. För oss som ser indrivningens konsekvenser kan vi ändå konstatera att sedan svångremmen drogs åt har det blivit ett något lugnare tempo hos indrivningen, och det kanske talar för sig? Att den brinnande lusten att ta elräkningshundralappar kostade lite mer än budgeten tillät? Övertid och nit kostar pengar, och åtminstone "nit" rådde KFM ingen brist på. Som det ska ha kostat samhället pengar med den frenesi varmed tjänstemän sökte, letade, vädrade 50-öringar. Den minsta summa jag vet om att kfm utmätte i bankmedel var 100 (eller om det var 200 kronor). En företagsekonom hade antagligen självantänt i ren frustration. Men så blev det lite svårt med budgeten också...

Räkenskaperna för myndigheter är offentliga uppgifter. Någon som är bevandrad i kunskapen att avläsa ekonomisk redovisning kanske skulle kunna sätta sig vid myndighetens bokhållare och kolla vad och vilken kostnad som skenade? Så slipper vi spekulera.

Sen ser vi med spänning fram mot KFMs analyserade resultat för bokåret 2008 ska presenteras. När dom ska redovisa hur många som faktiskt blivit av med alla sina skulder och som med utmätning av bostad, bil och 300 kronor i bankmedel idag lever ett skuldfritt och ekonomiskt sunt liv.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
Intressant.se


Fattigdomsstrecket - del 2

Om du "är" ett ensamstående hushåll utan bofasta barn så är medianinkomsten 13 908 kr/mån. Fattigdomsstrecket går vid 8 345. (SCB siffror från 2006)

En ensamstående person med genomsnittlig hyra och löneutmätning får igen se sig hamna under fattigdomsgränsen. En genomsnittlig hyra och förbehållsbeloppet hamnade tillsammans på 8 254 kr/mån. 91 kr under fattigdomsstrecket. Oavsett inkomst.

Ovanpå detta ska samma person, som ensam hamnar under fattigdomsstrecket, klara kostnaden för att försörja sina umgängesbarn, om han/hon har några.

tisdag 3 februari 2009

Fattigdomsstrecket

om du "är" ett hushåll med en vuxen och ett barn och har en disponibel inkomst (här kvar efter KFM dragit pengar som distribuerats till någon fordringsägare) som är 12 684 kr/mån eller mindre så kan du skriva dig till den del av befolkningen som lever på eller under fattigdomsstrecket. Siffrorna är från 2006 så det kan hända att det är någon hundralapp mer för i år... Fattigdomsstrecket år 2006 låg alltså vid 12 684 kr/månad för ett hushåll med en vuxen och ett barn.

Fattigdomsstrecket är den definition SCB använder sig av för att ha ett värde på när man är "fattig i Sverige". Fattig i ett I-land är förstås lite annorlunda än att vara fattig i ett U-land. Definitionen på "fattigdomsstrecket" är 60 % av medianen av disponibel inkomst (med justering för försörjningsbörda). 12 648 kr/mån är på fattigdomsstrecket och mindre är under fattigdomsstrecket.

Median är, till skillnad från medel, helt enkelt det faktiska "mittenvärdet".

Men som sagt. Ett hushåll med en vuxen och ett barn (vi använde oss av en flicka, 13 år) som har 12 684 kr/månad i disponibel inkomst lever på fattigdomsstrecket. Har hushållet mindre lever hushållet under fattigdomsstrecket.

Det finns nog ett antal liknande hushåll som av svenska staten utmäts ned till fattigdomsstrecket och tom under (beror lite på hur hög hyreskostnad den som utmäts har).

Löneutmätning ställt mot fattigdom och dess konsekvenser gör att man undrar lite över varför inte utmätningsregler som "räntetak" och varför inte "kapital ska betalas före ränta" anses vara behövligt och en bra ide. Man undrar också varför staten känner ett sånt "behov" av att utmäta sina medborgare ned till, eller till och med under, fattigdomssträcket i en utmätningsordning som inte står finna dess like till.

Just det ja! Anledningen till att de förslagen ratades var för att man tror att om man ändrar på utmätningsreglerna för borgenärerna skulle det kunna innebära en mer restriktiv kreditmarknad... Tvi Vale! Hur skulle det DÅ gå? Om kreditinstituten blev tvugna att verkligen undersöka och verifiera att personer dom beviljar lån till också kan betala tillbaka! Kaos! Förödelse! Ekonomier skulle falla! För det MÅSTE vara varje banks rättighet att, vid behov, låna ut en miljard till en privatperson! Annars...! Akta er.

Idag är kreditmarknaden sund och fungerar så HIMLA bra! Varför skulle vi vilja begränsa den branschen?

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
intressant.se

måndag 2 februari 2009

Informationsmöte om skuldsanering

Den 10:e februari kl 14-17 på studieförbundet NBV, Jungfrugatan 5, i Stockholm håller vi ett informationsmöte om skuldsanering.

Mötet är öppet för alla och du behöver inte vara medlem i föreningen för att delta. Det är kostnadsfritt och du kan vara helt anonym. Syftet med mötet är att sprida kunskap kring skuldsaneringsförfarandet och stötta/uppmuntra personer att söka skuldsanering.

Vi kommer att prata om hur skuldsanering ser ut idag, liggande förslag på förändringar och vad som blir annorlunda om förändringarna i skuldsaneringslagen antas av riksdagen. Om förändringarna i skuldsaneringslagen går igenom kommer den nya lagen att träda i kraft januari 2010.

För att ni ska få en så korrekt information som möjligt deltar en handläggare från Kronofogdens skuldsaneringsenheten och berättar om skuldsanering, vad som krävs och hur det går till.

Vi kommer att gå igenom hur blanketten för skuldsanering ser ut och hur den ska fyllas i. För de som önskar finns blanketter att ta med sig hem.

OBS! att Skuldsaneringen KFM är en helt egen verksamhet, avskild från Indrivningen, så personen från KFM som kommer har ingenting med indrivning att göra. Hon arbetar uteslutande med skuldsaneringsfrågor. Mötet riktar sig alltså till dig som är skuldsatt och vill ta reda på mer om just skuldsanering.

Antalet platser är begränsade så skicka ett mail info@insolvensstockholm.se om du vill delta så skriver vi upp dig på listan.

Ta tillfället i akt och undersök möjligheterna till skuldsanering!

Välkommen!

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om ,
intressant.se

Skuldsanering - så går det till.

Ansökan och blanketten
Skuldsanering
Skuldsanering beslutas av Skuldsaneringsteamet (kallas Skusan) på Kronofogden (KFM). Skusan är en egen avdelning inom KFM och är inte samma avdelning som de som utmäter pengar varje månad. Skusan och indrivning är två helt olika verksamheter, med två helt olika uppdrag.

Att söka skuldsanering låter krångligare än det är. Det innefattar en del pyssel och knåp, och två delar ångest, men är inte svår att få ihop. Du ska fylla i en ganska enkel blankett och skicka till Skusan på KFM.

Ansökningsblanketten går ladda ner från kronofogden.se.
Vill du hellre ha blanketten i brevlådan kan du ringa och beställa den på 0771 73 73 00.
Du kan också läsa mer om skuldsanering på Kronofogden.se.

Längst bak i den här informationen hittar du telefonnummer, mailadresser och brevmallar till de myndigheter du behöver kontakta för att sätta ihop din ansökan.

Råd och stöd
En del tror att man måste ha kontakt med en kommunal budget och skuldrådgivare, (kallas BuS), för att söka skuldsanering. En del tror också att BuS beslutar om skuldsanering. Båda uppfattningarna är fel. Skuldsanering beslutas av KFM, avdelning Skusan. Ingen annan. BuS är ett stöd kommunen har skyldighet att erbjuda dig. Ett stöd du har rätt till, men inget ”måste”. Du kanske har svårt att ta till dig information eller det låser sig för dig? Då kan och bör du vända dig till BuS för att få hjälp med ansökan, stöd under skuldsaneringstiden och även stöd efteråt.

Vi i Insolvens Stockholm kan också hjälpa dig med tips och råd och berätta om skuldsanering. Vi är en ideell förening, alltså ingen myndighet, och svarar gärna på frågor och stöttar dig genom processen med ansökan. Vår erfarenhet är att många, som egentligen själva utmärkt klarar både ansökan och skuldsaneringen, sitter och väntar och väntar på sitt möte med BuS. Det är mer bristande kunskap och självförtroende än kapacitet som stoppar. Börja med att titta på blanketten, den är inte svår, men det är lite förberedelser för att få ihop den.

Vem beviljas skuldsanering?
Du ska ha vissa krav uppfyllda. Du ska vara folkbokförd i Sverige och du får inte ha ett pågående näringsförbud. Du får inte heller ha haft skuldsanering tidigare.

Du ska också vara ”kvalificerat insolvent” och det ska vara ”skäligt” att du får skuldsanering. Kvalificerat insolvent betyder att din ekonomi ska ha totalhavererat (obestånd) och att dina skulder till största delen (mer än hälften) ska vara minst 3-4 år gamla. Det betyder att du för 3-4 år sedan, eller mer, ska ha kraschat din ekonomi. Du kanske blev sjuk eller förlorade jobbet, eller råkade ut för något annat, och din ekonomi kollapsade som ett korthus, med kronfogden och krav och kanske utmätning? Du har idag kanske stora och små skulder, huller och buller och om vartannat, (eller kanske bara några få stora skulder?)? När handläggaren bedömer om det är skäligt att du får skuldsanering tittar han/hon på helhetsbilden. Dvs varför du inte klarade din ekonomi och vad du gjort med pengarna. Helhetsbilden spelar stor roll när handläggaren bedömer om det är skäligt att du får skuldsanering.

Ansökan
I ansökan ska du uppge helt vanliga saker, var du bor, hur du bor och hur många som bor hemma, ditt personnummer, utbildning o.s.v. Du ska uppge dina inkomster, vad du har i lön eller ersättning och bidrag, och vad du har för utgifter som hyra och kostnader för att arbeta och om du har stora utgifter för någon sjukdom. Så långt inga konstigheter.

Du ska beställa ett personbevis och lämna in med ansökan. Det beställer du på tel 020 567 000, invänta svar, välj 1111, följ instruktionerna, så kommer ett personbevis hem i brevlådan.

Det är sen det blir lite pyssligt. Du ska uppge alla dina skulder, ärende för ärende. Du ska lämna uppgifter på vem du är skyldig pengar, hur mycket, när du blev skyldig pengar och om det finns något ”ombud” (inkassobolag) som driver skulden åt den du är skyldig pengar. Ex. du kan vara skyldig Telia pengar, men du får kravbrev från Sergel Inkasso. Då är det Telia du är skyldig pengar, men Sergel inkasso driver skulden åt Telia. I ett sånt fall ska du skriva ner både Telias och Sergel inkassos namn.

Du kanske har jättemånga skulder och allt är en enda röra med papper och post och inkassobolag och företag som du är skyldig pengar? Du kanske inte klarat öppna dina brev på länge, du har slängt brev eller allt ligger i en hög i garderoben och du tycker det känns oöverstigligt att börja sprätta kuvert och sortera brev? Misströsta inte, det finns lösningar på det också.

Du kan, via post, e-brev eller telefon, beroende på vad som känns bäst för dig, kontakta alla du kan komma ihåg du är skyldig pengar (ett hett tips är att titta på inkassobreven och se vilka företag som jagar dig) och beställa information från dessa. Ringer du säger du ungefär samma sak som i brevmallen. Är det många du är skyldig pengar kan frimärke och kuvert bli ganska dyrt, vill eller kan du inte köpa frimärken så går det utmärkt att maila eller ringa. Det viktiga är att få tag i informationen du behöver.

Efter ett tag börjar breven ramla in i brevlådan. Där finns förhoppningsvis all information du behöver för ansökan. Nu ska du skriva ner dina skulder på blanketten. Ofta räcker blankettens 10 fält inte till, då kan du antingen kopiera fler sidor, skriva ut fler sidor eller skriva på ett vanligt papper. Det viktiga är att du skriver ner så många skulder som möjligt. Det bästa är förstås att få ner alla dina skulder men ibland har människor 80 – 90 ärenden hos olika fordringsägare och får ner ”bara” 75 st, det är ingen panik. Missar du något kommer det att ordna upp sig.

Du ska också beskriva varför din ekonomi har blivit så besvärlig. Om det finns någon speciell anledning till att ekonomin kraschade? Du kanske blev sjuk, skilde dig, blev arbetslös eller gick i konkurs? Då ska du skriva det. Det behöver inte vara så långt, eller så detaljerat, men det behöver beskriva hur och varför du hamnade i din situation.

Så finns i ansökan en ruta där det står ”redogör för vad du gjort för att försöka lösa din ekonomiska situation och betala skulderna (ex. sålt bilen, bytt bostad)” den rutan tycker många är jobbig. Skammen och skuldkänslan är så stor att man verkar tro att man måste ha sålt en njure för att ha ”gjort det man kan”. Så är det naturligtvis inte. Har du levt länge på existensminimum så VET skuldsaneringsteamet att det inte finns så mycket att göra annat än att uthärda. Möjligheterna att förändra situationen är minimal. Så skriv det du kan skriva. Berätta som det var/är. Hur du försökt men att det inte hjälpt. Du kanske kämpade från början men gav så småningom upp? Att det känns som att vad du än försöker så hjälper inget? Skriv då det.

Långt ifrån alla som ansöker har lämnat precis alla uppgifter korrekt. Många kontaktas av Skusan för att lämna mer och fler uppgifter. Du ska naturligtvis sträva efter att vara så heltäckande som möjligt, men om du missar något är det ingen katastrof. Behöver Skusan veta mer kontaktas du. Däremot ska du vara totalt uppriktig i dina uppgifter. Det är viktigt.

Så sätter du din namnteckning på din ansökan och skickar in.

Handläggning av ansökan
Ärendehanteringen
När ansökan nått Skusan väntar den på att en handläggare ska börja arbeta med den. Det tar någon vecka att få en handläggare. Handläggaren bedömer sedan din ansökan utifrån skuldsaneringslagen och sk. ”praxis” ( hur har man gjort i tidigare ärenden). Du kanske kontaktas för att lämna mer information.

Om handläggaren bedömer att du inte uppfyller kraven för skuldsanering får du efter några månader ett avslag med en motivering. Många har väntat länge på brevet och besvikelsen blir förstås stor vid ett avslag och det är inte alla gånger så lätt att i det ögonblicket förstå och tolka motiveringen. Då kan du ringa exempelvis oss så hjälps vi åt att förstå varför du blev nekad. I motiveringen står det varför du nekades och du kanske kan göra något åt det och försöka igen? Ett avslag går också att överklaga om du skulle vilja det. Vi kan hjälpas åt med det.

Inledande av skuldsanering
Om handläggaren istället bedömer att du kan uppfylla kraven får du ett besked om så kallad inledande av skuldsanering. Det betyder att handläggaren anser att du har rätt till skuldsanering och handläggaren börjar arbeta för att ta fram ett skuldsaneringsförslag. Får du inledande skuldsanering har du passerat en viktig milstolpe i dina försök att bli skuldfri. Övervägande del som får inledande skuldsanering får också en skuldsanering beviljad. Men det kan ta lite tid.

Med inledande skuldsanering börjar också din väg till att ”bli fri” KFM. Ett första tecken är att din löneutmätning upphör. Dvs om Kronofogden varje månad drar pengar från din inkomst så slutar dom med det när du får inledande skuldsanering. Vanligtvis får du behålla hela din inkomst fram till att skuldsaneringsbeslutet är fattat.

Efter beslutet om inledande skuldsanering annonserar Skusan i en speciell tidning som heter ”Post och Inrikes Tidningar”, och som ges ut av Bolagsverket. Där läser inkassobolag och banker och finansinstitut att du har fått inledande skuldsanering. Nu ska alla du är skyldig pengar själva höra av sig till Skusan. Om det finns en skuld du inte har hittat eller kommit ihåg, och den du är skyldig pengar inte heller lämnar uppgifter till skuldsaneringen, så ”utestängs” den skulden. Men du ska naturligtvis sträva efter att ha en så heltäckande bild av dina skulder som möjligt, och inte själv utestänga ex. skulder till privatpersoner och böter.

Nu tar Skusan, tillsammans med dig, fram ett förslag till skuldsanering. Det betyder att Skusan ska fastställa hur mycket pengar du har rätt att behålla varje månad och hur mycket pengar du kan betala på dina skulder. Skusan använder sig i princip av samma uträkning som indrivningen (KFM). Beslutet kommer att hamna på ungefär samma summa som du skulle få behålla om du fortfarande haft löneutmätning. Det finns några saker som är annorlunda och du hittar mer information om det under rubriken ”efter skuldsanering”.

När Skusan tagit fram ett förslag ska du godkänna det innan det går vidare. När du godkänt förslaget kontaktar Skusan alla du är skyldig pengar och låter dom säga vad dom tycker. Om någon tycker att du inte ska ha skuldsanering går din ansökan till en jurist som granskar ansökan och gör en slutlig bedömning. Men eftersom handläggarna på Skusan är duktiga på sitt jobb så har dom i princip alltid gjort en korrekt bedömning och arbetet fortskrider. Så du ska inte bli orolig även om någon fordringsägare knorrar. Du måste dock vara beredd på att svara på frågor.

Processen med skuldsanering avslutas med att du får ett skuldsaneringsbeslut i din hand. Det beslutet ska du betrakta som en värdehandling. Det beslutet är din garanti till skuldfrihet. Det är ditt bevis på att ingen någonsin kan komma och kräva dig på skulder som uppstod innan datumet då inledande av skuldsanering fattades. När din skuldsaneringsperiod på 5 år är över, och du har fullgjort det du ska, så är du helt och hållet skuldfri från alla gamla skulder!

När din skuldsanering är avslutad försvinner även dina betalningsanmärkningar.

Från det att du lämnat in din ansökan, fått inledande skuldsanering och tills du har ett skuldsaneringsbeslut kan det ta ca ett halvår. Det kan ta både kortare och längre tid, beroende på hur mycket som ska utredas.

Efter beviljad skuldsanering
Efter beslutet
När du har fått ditt skuldsaneringsbeslut lämnar KFM, både indrivningen och Skusan, dig ifred. Nu är din kontakt med olika avdelningar på KFM avslutad och ansvaret för att du ska bli skuldfri ligger igen, helt och hållet, på ditt ansvar. I skuldsaneringsbeslutet ingår en betalplan som täcker varje månadsinbetalning, månad för månad, i 5 år (60 månader). Där står varje månad uppräknad, där står hur mycket du ska betala och till vem. Månadsinbetalningarna ser inte lika ut varje månad utan du måste själv titta efter vem som ska ha vilken summa vilken månad. Betalningen ska du själv sköta om. Och det är viktigt att du också följer betalplanen till punkt och pricka. Följer du inte betalplanen får det konsekvenser. I värsta fall kan din skuldsanering avbrytas och din enda chans till skuldfrihet genom skuldsanering är borta.

Du kan också fått ett s.k. ”nollbeslut”. Det betyder att du ska betala 0 (noll) kr/månad i 60 månader för att bli skuldfri. Eftersom du inte ska betala några pengar vid ett nollbeslut behöver du förstås inte hålla koll på någon betalplan.

Om du innan skuldsaneringen hade löneutmätning via KFM så vet du att KFM varje år gör en undersökning av dina inkomster och utgifter. Så är det inte hos Skusan. När du fått en skuldsanering anses din tid på KFM vara slut och förhoppningen är att du aldrig ska dit igen. Därför gäller ditt skuldsaneringsbeslut även om du får ökad inkomst. Skusan går vidare till nya ansökningar och andra människor som behöver hjälp och har inte tid att varje år räkna om ditt beslut bara för att du fått 2-300 kronor i löneökning. Det är endast om du får en stor förändring i inkomster eller utgifter som Skusan tar ett nytt skuldsaneringsbeslut med nya belopp. Skusan bedömer din totala betalningsförmåga inte enbart inkomster och utgifter.

Som stor förändring räknas en ökning av betalningsförmåga, på 2 000 kronor/månad, en minskning av betalningsförmåga är ca 500 kronor. Ex på skillnader är att du byter jobb och får en mycket bättre lön, att du kanske hade sjukersättning när du beviljades skuldsanering men nu kan börja arbeta eller att du blir sambo och då får mindre utgifter. Ex på försämring i inkomst kan vara att du får barn eller att du separerar/skiljer dig och då får större utgifter, eller att du blir långvarigt sjuk och får sjukersättning. Om du får en ökad betalningsförmåga ska du ansöka om en ändring så riskerar du inte att få din skuldsaneringsperiod förlängd. Om du inte ansöker om ändring kan din skuldsanering öka från 5 år, till 7 år! Det finns blanketter för omprövning av skuldsanering hos KFM.

Vad mer ska du tänka på?
– Att först och främst komma ur din skuldsanering utan nya skulder. En skuldsanering gör dig skuldfri fram till det datum du fick inledande skuldsanering. Var noga med att inte skuldsätta dig igen! Ca 10 % av alla som får skuldsanering har nya skulder när skuldsaneringen avslutas. Alla gamla skulder är borta men nya har tillkommit. Under skuldsaneringen har du ungefär lika mycket att leva på som om du hade löneutmätning. Om du vet att du inte klarar leva på den summan ska du kanske vänta tills du ser att du kan det? Du kan bara få skuldsanering en gång och misslyckas du får du inte fler chanser. Det är hårt men det är så det ser ut. En chans, en gång. Se till att chanserna är optimala innan du ansöker.

- CSN. Har du skulder till CSN försvinner inte hela skulden. Den del som har förfallit och ligger hos KFM blir du av med men efter skuldsaneringen ska du fortsätta betala på de belopp som förfaller i framtiden.

information om skuldsanering

Vi har sammanställt information om skuldsanering. Den beskriver på ett enkelt sätt vad du behöver göra och hur för att söka skuldsanering.

Om du vill ha informationen skicka mail till
info@insolvensstockholm.se
så får du den i "brevlådan".

mvh
Ulrika Ring

Läs även andra bloggares åsikter om
intressant.se

fredag 16 januari 2009

Insolvens Stockholm

Men titta, inte alla länder (om något) har samma lutherska inställning till låntagare som Sverige. Andra länder, som här Lettland, förstår att om betalningsförmågan hos gäldenär sviktar, så sviktar den. Jag tror att SVDs titel "Minister vill straffa svenskbanker" är något missvisande. Jag tror också att ministerns avsikt inte är att straffa banker utan att skydda medborgaren. Att "svenskbanker" straffas är mer en konsekvens av skyddet av medborgaren. Ansvaret för misslyckade krediter kan inte ligga bara på den som är skyldig pengar. Speciellt om krediten misslyckats av orsaker den skuldsatte inte kunnat påverka, typ kris i den globala ekonomin...

Om bankerna lånat ut pengar så har även bankerna ett ansvar. Och vad händer?

Jo, SEB säger
"Generellt kan vi säga att vi i det längsta tittar på att lösa kundens situation på bästa sätt, det gynnar både kund och bank."
Ett uttalande som är "unheard of" i Sverige. En inställning som inte finns här i Sverige.

Även Swedbank säger i en kommentar att man är beredd att gå långt för att hitta lösningar på kundernas problem.
WOW!
Häftigt!
Men...
Varför gäller inte den inställningen i Sverige?

Det är uttalanden från samma banker som ogenerat avvisar försök efter försök från gäldenären att nå uppgörelser i Sverige.
Kan det ha något att göra med att Sverige, genom Kronofogdens uppdrag, inte "hålls" med ansvar för den som lånat ut pengar, utan endast skjuter över ansvaret för lånade pengar till den som fått lånet beviljat?

Andra länder ser åtagandet långivare/låntagare som ett gemensamt ansvar. Varför inte Sverige?

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
intressant.se

torsdag 15 januari 2009

Insolvens Stockholm

Men alltså!
Jag är ingen företagsekonom, inte heller är jag någon nationalekonom, men jag kan läsa och räkna. Ibland även dra slutsatser och göra analyser.

Varsel haglar sedan en tid tillbaka. Alla Sveriges skattebetalande individer, familjer och hushåll berörs eftersom de hushåll som blir arbetslösa står inför ekonomiska svårigheter. Några riskerar kanske obestånd. Obestånd innebär ett obegripligt, helvetiskt, irrationellt vansinne som det är svårt att förstå sig på, och har man inte själv upplevt "gälderiets" hopplöshet, är det inte lätt att ta in.

Vid ordet "obestånd" och "kronofogden" brukar kategoriska moralister skrika "göra rätt för sig", "skyll dig själv" och "som man bäddar får man ligga". Men avfärdar jag som trams och okunskap.

Tillbaka till varslen. Varslen som nu börjat resultera i uppsägningar. Jag koncentrerar mig på Volvo. Volvo har problem. Det är olyckligt. Nu är egentligen inte Volvo det problem som berör oss alla, utan konsekvenserna av Volvos problem. Volvos problem lämnar spår i samhället genom anställda som varslats/sagts upp. Arbetslösas ev. ekonomiska problem skapar kostsamma ekonomiska problem för samhället och skattebetalarna.

Obestånd kostar samhället, redan innan dagens kris, 30 - 50 miljarder/år. Att den summan hotar bli större behöver man inte vara rymdforskare för att räkna ut.

Nästan 200 000 personer är idag öppet arbetslösa. Detta skapar problem då...
...var tredje arbetslös står utanför a-kassan. Vilket ger att...
...socialbidragen skenar i kostnad för kommunerna. Och...
...allt läggs på skattebetalarna att finansiera. Statens underskott växer.
Allt hänger liksom ihop.

Om vi då går tillbaka till Volvo. Volvo har tydligen gått med megavinster under några år. Senast första halvan av 2008. Men aktieägarnas iver att tjäna pengar NU! NU! NU! har gjort att pengarna inte har stannat i företaget utan gått i utdelning till aktieägarna.

Volvo gjorde första halvåret 2008 en rejäl vinstdrygt 7 miljarder kronor. Idag står Volvo och ber om skattepengar, för pengarna är slut! Är det bara jag som reagerar? Bara jag som tycker något känns olustigt?

Här vill jag igen klargöra att jag inte är någon nationalekonom eller företagsekonom, och det är väl tur det. För de som kan det jag inte kan, börjar bara rabbla olika ekonomiska teorier som bara är tomma ord och inte duger något till. Teorier som inte hjälper de människor av kött och blod som ska köpa smör, bröd, skinka, gummistövlar, vinteroveraller o.s.v. o.s.v.

Men, ett företag, som Volvo, som skapat så mycket i vinst så nära i tiden kan väl inte vara utan pengar? Vad har dom GJORT med all deg???

Jo, dom har betalat ut vinsten till aktieägarna. Kostnaden går på skattebetalarnas konto. Hört den förut?

Om vi skulle applicera hushållens, och deras förutsättningar på storfinanserna och få en uppfattning om precis HUR stor skillnad det är på "skit och pannkaka"?

Vi återgår till det hushåll med två arbetslösa (vi kan säga att dom arbetat på Volvo, blivit uppsagda och förlorat i storleksordningen totalt 20 000 kr netto per månad), och som nu inte klarar CSN lån, avbetalningar, försäkringar (ex. vis a-kassan) o.s.v. Detta hushåll går till socialen för att ansöka om ekonomiskt bistånd. Först av allt kommer denna familj mötas av:
- " Har ni gjort allt ni kan för att klara er ekonomi? Är alla andra möjligheter att försörja er uttömda? Ekonomiskt bistånd får man endast om man gjort allt man kan för att klara sin tillvaro på andra sätt. Har ni det? Vavava!?"

Men det är när "skit" ska ha hjälp.
När "pannkaka" söker hjälp, används andra regler och annat förhållningssätt. "Stackars landet, stackars Volvo, stackars alla! Vi måste GÖRA någonting!"

Den vinst Volvo presterade under 2008, och som låg till grund för aktieutdelningen, den vinsten hade räckt till några årslöner åt alla de som varslats och som riskerar arbetslöshet, ekonomiskt kaos och också obestånd, vilket kan ge livslångt påhälsande av kronofogden (som utför det uppdrag som riksdagen definierat)!

Nu visar det sig att Volvos vd, som tigger pengar av regeringen, fick 18,8 miljoner i lön 2008, det finns det pengar till, och till bonusar! Så oerhört arrogant! Dn idag.

Jag, som inte är företags- eller nationalekonom, kan se att det är ett fel som är trasigt här.
Eller jag kanske kan se felet JUST för att jag inte är företags- eller nationalekonom!

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,
intressant.se

onsdag 14 januari 2009

Insolvens Stockholm

Riksbanken har nu tyckt till om det nya skuldsaneringsförslaget. Remissyttrandet hittar du här.
Jag tycker Riksbankens remissyttrande är snudd på obegripligt. De ställer sig "tveksamma" till utredningens förslag om sänkta krav och förkortad betalningsplan. Riksbanken tycker att "riskerna" är för stora, "En uppluckring av villkoren för skuldsanering riskerar dels öka låntagarnas riskvillighet och dels försämra kreditdisciplinen". Riksbanken, som -när inga banker vågade ta risken att låna ut pengar till Carnegie - själva lånade ut 5 miljarder till Carnegie då Carnegie var konkusmässig efter att bl.a. lånat ut en miljard till spekulation åt en enda person, Riksbanken ställer sig tveksamma till hur svenska folket ska klara upprätthålla ett återhållsamt risktagande och en god kreditdisciplin, om kraven för skuldsanering sänks och skuldsaneringstiden förkortas!

Det är lätt att lyfta på ögonbrynen.

De personer som hamnar på obestånd gör det sällan, mycket sällan, för att dom överkonsumerat eller varit "vidlyftiga" och levt som kungar.

Volvo lastvagnar har idag varslat 1 020 anställda. Fler än 3 600 personer har varslats på 2 dagar. En heltidsanställd metallarbetare förlorar drygt 10 000 kronor/månad när han/hon blir arbetslös. Är det två ur samma familj som blir av med arbetet rör det sig om drygt 20 000 kr/månad. Det blir kännbart för nästan vilken familj som helst.

Så, om personer som blir arbetslösa, får en dålig ekonomi, oron över ekonomin skapar frustration och bråk, och kanske också så småningom skiljer sig, om skuldsaneringstiden förkortas och kravet för att kvalificera till skuldsanering sänks - för att snabbare än idag få tillbaka hushållet på banan - så kommer det att få en negativ inverkan på övriga individers betalningsmoral och försiktighet vad gäller lån? Jag tror att ex. Carnegies "slarv", och hur statsfinanserna slöt upp kring de fullständigt ofattbara beloppen, har en större demoraliserande effekt på svenska folket än vad det hushållsekonomiskt rehabiliterande verktyget skuldsanering har.

När man tittar på hushållens ekonomi ska man kanske inte använda de slutsatser man dragit av "storfinansernas" beteendemönster... Hushållen har en god betalningsmoral i Sverige och tar ansvar över sin ekonomi. När det går åt skogen är det oftast för att något i livssituation och inkomst förändrats. Något oförutsett som varit omöjligt att undvika, ex sjukdom och arbetslöshet. Ekonomin går inte rädda, hur kraftig ansträngningen än är.

Jag kan inte tro att kunskapen om hushållens ekonomi och villkor är så låg hos Riksbanken? Det verkar helt enkelt orimligt och inte så lite skrämmande.

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Hela utredningen hittas här.

Andra instansers remissvar
KFM
KoV
Nutek
Svenskt näringsliv
advokatsamfundet
Sveriges kommuner och landsting
bankföreningen
Svensk inkasso
Det finns fler ändå. Bara "googla". Utredningen heter SoU 2008:82.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,
intressant.se

tisdag 6 januari 2009

SR idag

Tecknen är många. Sanden justitiedepartementets tjänstemän sticker huvudet i är dock djup...

Vill bara påminna om att för ca 1 år sedan uttalade sig en högre tjänsteman på Justitiedepartementet om att skulle det införas ett tillägg i Utsökningsbalken för umgängesbarn (så att barnen skulle kunna träffa och ha en god relation till båda sina separerade föräldrar) så skulle det vara som att borgenären (fordringsägaren) betalade för barnens mat. Och ve och fasa om ett SMS-låneföretag skulle vara tvungen att avstå från sin vinst för att barn skulle kunna träffa sina föräldrar...

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
intressant.se

Insolvens Stockholm

Dn den 5 jan. Rikskronofogden, Konsumentverket, Finansinspektionen, Ungdomsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Rickard Ahlström, Docent Mittuniversitetet, har skrivit en debattartikel "Regeringen måste ta ansvar när vi hamnar i skuldfällan".

5 myndigheter och en docent skriver en gemensam debattartikel om överskuldsättning. Tänk om någon på justitiedepartementet skulle ta och läsa den? Och ta den till sig!

Sverige är tjänstemannastyrt och i den här frågan håller justitiedepartementet takten. Problemet är att dessa herrar håller schottistakt till en valsmelodi. Och det funkar inte riktigt..

Det är uppenbart att det finns någon typ av broms någonstans. Politiker ur alla riksdagens partier är intresserade och upprörda, men ändå händer ingenting. Visst det händer något, vi fick för några månader sedan ett förslag till en ny skuldsaneringslag, men det händer inget på riktigt. Inte i insikt, inte i analys, inte i problemformulering. Det är som om det inte riktigt går in, eller prioriteras upp, att detta är ett problem för samhället, inte bara för individen. Det kostar i storleksordningen 30 - 40 miljarder kr/år. Och då är endast produktionsbortfall och sjukvårdskostnader inräknade. Inget annat. Många pengar blir det...

Så den nya skuldsaneringslagen är bra och viktig. Men det går inte baka kaka på bara mjöl! Det behövs fler ingredienser för att lösa problemet. Absolut preskription, räntetak, beslut om vilka skulder samhället ska driva in, kapital före ränta bl.a. är nödvändiga, men dessa frågor är i princip avförda sedan insolvensutredningen dödade frågan. Motivering? Kreditmarknaden skulle eventuelle - kanske - möjligtvis bli mer restriktiv om vi inte behöll dagens ordning...

Skuldsanering är ett rehabiliterande verktyg. Men det räcker inte. Vi måste också ha förebyggande insatser. En mycket bra sådan insats är att jämna ut maktfördelningen en aning mellan fordringsägare och individen. Det görs lämpligast genom att införa det som insolvensutredningen la i en kista och spikade igen locket på. Dvs de åtgärder som skulle få kreditgivningen att bli mer restriktiv. Lånar han/hon ändå ut pengar får han/hon själv stå för sin förlust. Det är inte ett samhällsansvar att skydda fordringsägarna.

Justitiedepartementet och deras "pacta sunt servanda" (avtal skall hållas) är just nu herre på täppan och så länge den ordningen råder så verkar en lösning på problemet vara långt borta.

Problemet MÅSTE adresseras, och kommer att så göras, förr eller senare. Ett steg i rätt riktning är den utmärkta debattartikeln KFM, KoV, Finansinspektionen, ungdomsstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Rickard Ahlström skrivit.

Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , ,
intressant.se

torsdag 25 december 2008

Julafton...

...igår. Himla rart. Himla fint. Himla vaddå? För vem då?

Västvärlden kraschar. Sverige kraschar. Kanske alla kraschar?

Och vad gör Sverige? Ingenting. Ingenting alls. Absolut inget inget inget alls.

Jo, vi lånar pengar till Carnegie, vi skjuter till pengar till Bilindustrin i Sverige - hoppas dom överlever!!! - och alla andra stora företag - av tradition stora socialdemokratiska kamrater - och så håller skattebetalarna andan.

Ett land, dvs en administrativ yta, kan inte leva utan de hushåll som räknas inom landet. Ett land kan inte leva utan de "konsumtionsenheter" ett lands hushåll utgör.

Och i Sverige? Tja...

Statliga - med skattepengar avlönade - tjänstemän jagar livet ur människor för SMS-lån, jagar livet ur medborgarna för att få tillbaka vilka avtal som helst, jagar livet ur människor för att få vinster till inkassobolagen - som i sin tur använder KFM som deras egna tvingande inkassobolag.

Betalningsförelägganden från KFM upprör. Varför? För att KFMs arbetsbörda ökar? Well... KFMs arbetsbörda kommer öka och öka och öka fram till dess vi bestämmer oss för att villkora VAD kfm ska driva in.

Staten driver idag in allt, när du vill, alltid alltid alltid. Kravet för att KFM ska göra barn faderlösa är "en SMS-skuld ska vara fastställd i domstol" Vill du att SMS-lån ska ha ditt stöd via skattesedeln? Idag kan SMS-lån existera tack vare att dina skattepengar stöttar deras affärsidé.

Så, skattebetalarna får pröjsa för situationer som skapats av företag som vill tjäna pengar. Skattebetalarna får betala för den kreditmarknad som idag är alldeles för vidlyftig. KFM och deras statligt avlönade tjänstemän driver in vad som åt företagen. Vem som betalar? SKATTEBETALARNA! Carnegie, sms-företagen, andra långivare, POSTEN (med vd som avlönas med 900 000 kr/mån) och alla andra... Det är skattebetalarna som betalar för den usla fördelning vi idag ser i Sverige. Skattebetalarna och inga andra.

Det är bara att gilla läget. Eller förändra. Idag får DU inget, han får inget, men DET får massor! Vill du ha det så?

Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

intressant.se

söndag 21 december 2008

Varför händer så lite?

..., undrar jag. Varför kommer inte frågan om överskuldsatta upp på dagordningen? På riktigt upp på dagordningen! Varför har inte Sverige en definition av överskuldsatt? Vad ÄR överskuldsatt? Vad ÄR en evighetsgäldenär? VEM, VILKA, VAD drabbas av obestånd?

Vi har lite eller mycket lite tillförlitlig statistik över hur många som är överskuldsatta eller evighetsgäldenärer i Sverige. Riksdagens utredare Jan Ertsborn kan inte bestämma hur många personer som "aldrig" kommer kunna betala sina skulder. Antalet uppges vara inte ringa. Men hur många är inte ringa? 10 000? 100 000? 1 000 000? Odefinierbart och svårt att få överblick över.

En anledning till det tillkortakommandet kan vara att Sverige inte hålls med definitioner inom detta område. Inga definitioner ger inga siffror. Inga siffror ger ingen statistik. Ingen statistik ger ingen analys.

Vår definition av överskuldsatta "en gäldenär anses vara insolvent, om han är oförmögen att betala sina skulder när de förfaller till betalning och denna oförmåga inte är endast tillfällig. En gäldenär anses vara överskuldsatt, om hans skulder överstiger hans tillgångar". Vi har tagit den formuleringen från Finland. Vi tycker den är tydlig och avgränsar bra.

Om Sverige bestämde sig för en definiton av överskuldsatt, evighetsgäldenär eller vad vi än väljer kalla problemet, kanske vi skulle vara närmare en lösning? Innan man kan hitta en lösning måste man veta vad man avser lösa. Vill vi lösa problemet med ökat antal betalningsförelägganden? Vill vi lösa problemet med ökad arbetsbörda hos KFM? Vill vi lösa problemet med att personer som godkänts för lån inte klarar återbetala? Vill vi lösa samhällsproblemet med personer som inte orkar med löneutmätning år efter år, med inget hopp om förändring? VILKET problem ska vi få ordning på?

Innan vi hittar en lösning på problemet måste vi bestämma vad problemet är, och för vem! Problem för fordringsägarna? Problem för den som ska betala sina skulder? Problem för samhället som idag får bekosta hela eländet? Problem för domstolsväsendet som ska behandla alla överklaganden? VILKET problem vill vi lösa? Och för vem?

Och VARFÖR vill vi lösa problemet? För den som är överskuldsatts skull? För samhällets skull? För barnens skull? Fordringsägarna? VARFÖR är ökat antal betalningsföreläggande ett problem? Varför skulle vi göra något åt det? ...och VARFÖR inte? Vem är man lojal, vem inte, och VARFÖR?

Hittar vi inte en problemdefiniering tvivlar jag på att vi hittar en lösning. Vem äger problemet, vem får betala och vem står för konsekvenserna? Och VARFÖR!?

För VEM och VILKA är överskuldsättning ett problem? Och VARFÖR ska man försöka finna en lösning?

Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

Läs även andra bloggares åsikter om ,
intressant.se