Jag talar ofta om Kronofogden (verkställigheten) som en borgenärshuldande lakej som skyfflar pengar från små sjukskrivna människor till stora starka företag som lägger dessa små människors pengar på hög och lever livets goda i hela processen.
Kronofogden har gjort en rapport "förenklad löneutmätning" och i diskussionsunderlaget säger man bl.a. att systemet har blivit djupt orättvist och de lättnader som lagstiftaren avsåg inte har slagit igenom i praxis. Man säger att praxis har blivit mycket gäldenärssträng och att det inte riktigt var lagstiftarens avsikt. Man beskriver det också som ett problem.
Men varför har det blivit så? Det måste finnas någon mekanism bakom som "skapat" den gäldenärshårda praxis som upprätthålls av både tjänstemännen på verkställigheten och domstolarna?
Det egentligen inte svårt att se varför det blivit som det blivit. Kronofogden är en verkställande myndighet, de ska inte ha något eget initiativ utan stå som "opartisk" emellan gäldenär och borgenär. Ingen uppfattning utan endast utföra borgenär och gäldenärens "order". Om en borgenär lämnar in en skuld, den framstår som inte helt trovärdig så får inte verkställigheten utreda, utan det är gäldenären som ska upptäcka vad som är fel och sedan ska verkställigheten utreda vem som har rätt. Lätt förenklat men ungefär så.
Den gäldenärsstränga praxis vi har är förstås en direkt konsekvens av detta. Vi behöver bara ställa oss frågan vem besitter styrka? Är det Den Stora Banken med sin juriststab eller är det Eva Andersson, undersköterska? Vem kommer att lämna in den mest kvalificerade och välformulerade argumentationen? Vi vet att det är skillnad på att ha rätt och att få rätt. Vi vet att kunskapen om systemet och vad man ska använda sig av betyder mycket. Vi vet att borgenärerna har mycket att tjäna på att behålla Utsökningsbalken intakt och att det finns ett incitament hos borgenärerna att få fram en gäldenärssträng (borgenärsvänlig) praxis och man har också arbetat hårt på den biten..
Här är det viktigt att gäldenärskollektivet går samman och ser till att anrika sin kollektiva kunskap! Det behövs fler personer som hjälper till med att överklaga och överklaga med kompetens och med väl underbyggda argument. Det kan endast göras, tror jag, genom att fler utbyter kunskap och att många hjälps åt när det är dags att överklaga och ha en chans att få bifall. Vi ser att det redan haft effekt. Men i alltför liten skala... Kunskapen om preskription och att många lär sig har hjälpt några ur en besvärlig situation.
Gäldenärskollektivet måste hitta vägar till hur man får till en bättre praxis. Och det lär inte bli lätt. Vi är "outknowledged" och "outmoneyed". Många gånger om. Vår enda styrka är mängden. Det rör sig om en halv miljon människor. Hur vi än löser "organiseringen" så tror jag att det är däri förändringen ligger. Att tro att etablissemanget ska vakna och få insikt i problemet är långt borta. Tvärtom. Det blir bara strängare och strängare. Men 500 000 personer utgör något mycket viktigt. En stor mängd...
//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm
pingat på intressant.se och twingly
Borde skriva här igen...
9 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar