onsdag 14 oktober 2009

Arbetslinjen

...är något som nuvarande regering driver hårt. Det är väl som med allting annat, det finns fördelar och det finns nackdelar. Några tycker det är bra, andra mindre bra och ytterligare några som tycker det är direkt dåligt.

Vad gäller överskuldsättning, obestånd och evighetsgäldenärer blir det konsekvenser som kanske inte alla tänker på.

Dels kan man tänka sig att den som lever med löneutmätning (dvs direkt fattigdom oavsett inkomst) år ut och år in och endast ser sina skulder VÄXA oftare är sjuk än andra och inte så "het" på arbetsmarknaden. Endast den som inte har pengar så han/hon klarar sig (med klarar sig menar jag betala hyra, el, mat, klä sina barn o.s.v.) kan förstå hur det sliter att konstant oroa sig för saker som andra tar för självklart. Att inte veta hur du ska hålla dina barn ohungriga tiden fram till lön/ersättning ger en otrolig ångest. För att inte tala om ångesten som följer när du inser att du inte klarar ditt boende. Och dels är det svårt för personer på obestånd att få ett arbete eller ett nytt arbete.

Detta mail damp ner i min brevlåda för några dagar sedan.
" Hej Ulrika
Är gift med en man som har skulder på KFM. Han har fått dessa pga en skilsmässa, arbetslöshet mm. Som hustru är detta ett rent Helv....e.
Man känner själv att man snart inte orkar leva ihop med honom, för detta tär oerhört. Är själv sjukpensionär o har en mindre lön. Har inga möjligheter att kunna hjälpa honom. KFM har varit hemma hos oss för utmätning, men som tur är skrev jag äktenskapsförord i samband med giftemålet, så dom kan inget ta från mig. Och själv äger han inget.
Nåja till det viktigaste, han är idag på intervju om ett arbete, men chanserna lär visst vara minimala pga av detta. Fast man hoppas........
Han går ner sig mer o mer och jag själv knäcks sakta. Om jag skiljer mig från han då hamnar han ju på gatan och det orkar jag inte heller, men idag känner jag mig mera som en mamma än hustru. Varför skall man straffas så många gånger, varför skall man alls söka jobb, för man är ju såld i alla fall.
Och denna regering som inte vill hjälpa alls, man undrar är det bättre att som desperat börja med ev brott för att överleva. För på kåken får man i alla fall en säng o mat. Detta är inte klokt.
Ärlig och skötsam har han alltid varit, men pga av olyckliga orsaker har han hamnat där.
Ni måste kämpa så människor får en ny chans, skuldsanering har han sökt men fått avslag. Inte klokt, med den lilla lön som han har idag, aktivitetsstöd, och när det tar slut var får han pengar då ???
Jag blir tokig snart
mvh..."

Hur går det ihop med arbetslinjen? Och vad ska en person med utmätning ta sig till? Ja, säg det den som vet... Vad i hela fridens namn ska en person med utmätning ta sig till? Hur har man tänkt sig det hela? Vi får väl tillsammans nynna Lisa Ekdals dänga "Vem vet, inte du Vem vet, inte jag Vi vet ingenting nu Vi vet inget idag". För det verkar vara motsvarande den samlade kunskapen idag. Ingen som vet. Ingen plan. Ingenting. En massa goja hör vi men det är ungefär allt också. Ord får vi. I massor. Från här och från där. Men walk the walk och talk the talk är två helt olika saker.

Fortsätt maila in era erfarenheter. De är jätteviktiga. Och jag använder ingenting utan att ta bort namn och avidentifiera. Fler erfarenheter. Och glöm inte skicka in skrivelsen till Ask och Borg. Det går inte att å ena sidan tycka att något är fel och orättvist, och å andra sidan inte hjälpa till att få till stånd en förändring! Du hittar skrivelsen på hemsidan.

Sedan är det många som tror att allt ont som drabbat personer på obestånd kommer från högerregeringar. Så är det inte alls. Det är lika illa oavsett vem som har rodret. Med Leila Freivalds som Justitieminister och Ingvar Carlsson som Statsminister lade dåvarande Regeringen fram proposition 1994/95:49 där man slopade tidigare regler om att löneutmätning endast kunde utföras 6 månader/år. Jag tror att det lagförslaget trädde i kraft 1996. Idag finns det enskilda ledamöter i riksdagen som har insikt. Men vem har hört vilket parti driva frågan hårt? *nynnar* Vem vet, inte du - vem vet, inte jag...

//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

pingat på intressant.se och Twingly.

1 kommentar:

  1. Jag har sagt det förut och säger det igen: Att ta ifrån så många människor all rätt till normalt liv, förnedra dem, tortera dem (psykiskt) och sen bara sticka huvudet i sanden och lådsas som om allt är frid och fröjd. Det kommer att ta en ände med förskräckelse. De kallas nedlåtande och nonchalant för "rättshaverister" mm, men någon av alla 500 000 kommer att "trilla över" kanten och ställa till med ett "blodbad". Man kan inte behandla medborgare på detta vis.
    Så ni politiker och/eller tjänstemän som läser denna blogg: Tänk om innan det är för sent, så slipper vi en framtida "härdsmälta" hos någon eller några av dessa 500 000!
    /Rune

    SvaraRadera