Gammal skåpmat

Utdrag ur rapporten "Alla vill göra rätt för sig" sid 66
"Såvida inte samhället lyckas med att avskaffa arbetslöshet, sjukdom, skilsmässor, dödsfall, bristande socialt stöd och möjligen vissa personliga egenheter som godtrogenhet eller ointresse för ekonomi, är överskuldsättning här för att stanna. Kreditsamhället är här för att stanna men leder ibland till överskuldsättning. Detta betyder inte att överskuldsättningen inte kan begränsas, visst kan den det. Men det innebär att samhället måste kunna hantera den överskuldsättning som faktiskt förekommer. Att avfärda överskuldsättningen som ett problem för ett fåtal förlorade själar fungerar inte. Samhället har mycket att vinna på att erkänna de omfattande negativa konsekvenserna av överskuldsättning och att försöka mildra dess konsekvenser. Förutom att det minimerar det mänskliga lidandet för den överskuldsatte leder det till vinster för samhället och borgenärerna."

Så insiktsfulla och kloka ord, men vart försvann det? Stod det månne en moderat i vägen? (M) har visat att insikt och klokskap inte hör hemma i överskuldsättningsbranschen och att det är så det ska och bör vara. Ertsborn (fp) däremot.. :) Halleluhja-moment!

Och så ett gammalt blogginlägg som återanvänds.
"Tar man sig ett lån? Får man inte ett lån beviljat av någon?

Sitter "hemelektroniksbutikens" personal förvirrade och tittar på när den oansvarige konsumenten bär ut den ansvarige butikens saker med ett "jag tar den på kredit" över axeln? Jag fattar ingenting.

En av SVDs artiklar. Där finns en läsarfråga till höger. Frågan läsarna ska svara på lyder:
"När tog du ett banklån senast?" På en skala hur passiv framstår banken?

Vi kan inte bo i samma land, Sverige, jag och de som skriver och uttrycker sig om lån, krediter och andra avtal. För där jag bor, och på det internet jag använder, och den media jag tittar, hör och läser på, där är det inte konsumenten som jagar lån. Där är det långivarna som jagar konsumenten. Och det är långivarna som godkänner det lån som alla skriker om att svensken "tar" och på så sätt skuldsätter sig. Och det är den stackars långivaren som får statens stöd att driva in de 35 000 SMS-lån som i år räknas bli statens angelägenhet. Stöd av staten mot gäldenären, som kanske är en sjukpensionär som inte kan arbeta för han blev överkörd av en buss!

Jag tar mig för pannan.

Det är reklam vart jag än vänder mig, "left, right and center" och det är reklam för lån eller krediter eller fleråriga avtal som inte går bryta (ex. tele, internet, mobiltelefoni yada yada yada) HELA TIDEN. Med posten kommer reklam, ofta innehåller den reklamen någon form av erbjudande om kredit eller lån. T.o.m. papperet som är vikt runtom reklamen är reklam för lån.

Om någon vill "ta ett lån" så blir det inget lånande med mindre än att någon annan godkänt eländet. Jag vill påstå att svensken står i skuld till någon som har skuldsatt honom/henne. Eller är de stackars förfördelade fordringsägarna utan något som helst ansvar?

Alla som lyckats med att "ta" ett lån utan att långivaren godkänt lånet kan räcka upp en hand.
Oj vad få händer jag ser i luften...

Sen när konsumenten inte kan betala så kommer kfm och ska lära konsumenten (sid. 10-11) någonting. Vavava?

Finns vi i samma land?"

För dig som har möjlighet. Flytta. Åk till Norge, du får jobb, och har du inkassobolagen efter dig med orimliga räntekrav och spekulationsiver i blick så fredar Norge dig från dom. Norge utmäter inte sån skit. Ja inga andra länder heller, med undantag Finland. Finland har å andra sidan en genomtänkt ide med överskuldsättningspolitiken.

Flytta! Åk! Stå och rensa fisk ett tag, för pengarna du tjänar kan du förhandla till dig en bra deal och "göra rätt för dig"! Här i Sverige går det inte. Har du möjlighet så ge dig iväg.



//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se

Läs mer på vår nya blogg Fattiga Riddare.

Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

pingat på intressant.se och twingly

Glöm inte bort de andra bloggarna! Gå till Hemsidan för att se vilka de är.