fredag 6 november 2009

Missbrukade och slagna människor

Iom den här bloggen har jag fått kontakt med många människor. Det verkar finnas ett stort uppdämt behov av att berätta hur man har det, vad man varit med om och hur det blev som det blev. Mailboxen plingar regelbundet och uppmärksammar mig på att någon "ny eller gammal" vill dela med sig av sina erfarenheter.

Med det vill jag ha sagt att erfarenheterna "där ute" är många.

Det är personer av alla "former och färger" som hör av sig. Några är oerhört välformulerade, andra skriver direkt ur hjärtat - många gånger med en underton av desperation och/eller hopplöshet och/eller förtvivlan - en del har svårt med stavningen och andra igen svär bara och dissar systemet. Variationen är stor, frustrationen densamma.

Jag ställer mig frågan hur kommer det sig att Sverige, med en liten befolkning på 9 miljoner, tror sig ha råd att schabbla bort så många människor? Att välja bort istället för att stötta att komma tillbaka? Inte nog med att man överger, man driver horden så hårt framför sig att människor går sönder och vips blev det en situation där samhället tvingas betala för dessa sönderskakade människors uppehälle? Det är kloka, strävsamma, vanliga, hederliga, smarta, arbetssamma, kreativa personer som alla är bittra och ledsna över att vara utestängda från samhället. Och jag tror att det som till syvende och sist knäcker människor så fullständigt är att man inte FÖRSTÅR varför myndigheter utsätter människor för det dom utsätts för. Det framstår som obegripligt. Och där, om så ingen annanstans, måste dessa människor få bekräftelse: Det Är Obegripligt!

Det är så utan rim och reson att man inte gör skillnad på bovar och offer. I alla andra sammanhang gör man skillnad på bovar och offer. Vi kan ta när någon bragts om livet. Då finns det en uppdelning av straff och rubriceringar som säger att tar du en yxa och drämmer den 17 gånger i huvudet på en annan människa så han/hon dör så ska du straffas på ett sätt. Om du däremot snubblar i rulltrappan på Åhléns och ramlar på människan framför dig så han/hon i sin tur ramlar, faller så illa att han/hon dör så ska du straffas på ett annat sätt. Man tittar på varje enskilt fall och försöker utreda uppsåt, vad du kunde gjort istället, om det var meningen eller om det var en olyckshändelse.

Men det är när det gäller dödsfall det. När det gäller skulder är det annat. Om du inte kan betala din räkning så tittar ingen på varför, dvs uppsåt och vilka alternativ du har, utan alla straffas enligt samma modell. Du Har Inte Betalat Din Räkning. Punkt. Slut.

Såna detaljer som att du blev arbetslös, fick vänta i 18 veckor på din ersättning, är inget man tar eller ska ta hänsyn till. Du Har Inte Betalat Din Räkning. Punkt. Slut.

Såna omständigheter som att din läkare sjukskrivit dig, men försäkringskassans läkare - som du aldrig har träffat - ändrat det beslutet och du nu står utan inkomst är inget man tar eller ska ta hänsyn till. Du Har Inte Betalat Din Räkning. Punkt. Slut.

Såna petitesser som att du inte har någon inkomst överhuvudtaget och är tvingad söka socialbidrag, men socialförvaltningen - som har som första punkt på agendan att spara pengar åt kommunen - har avslagit din ansökan. Vilket ger att du överklagar. Vilket betyder att din överklagan på avslag för pengar till hyra kommer överprövas inom 12 månader och du 12 månader senare får rätt av domstolen. Men att du under dessa 12 månader inte kunnat betala varken hyra eller kommunikationskostnader eller mat och därför fått skulder är inget man tar eller ska ta hänsyn till. Du Har Inte Betalat Din Räkning. Punkt. Slut.

När räkningarna inte betalas ska Kronofogden utmäta. Ursäkter, undanflykter och bortförklaringar som ovan tar man som sagt inte någon hänsyn till. Du Har Inte Betalat Din Räkning. Punkt. SLUT.

och det här blir obegripligt för en rationellt tänkande människa. Finns inga pengar så finns inga pengar. Och nog måste alla guds rättesnören därute klara begripa skillnaden mellan att ta ett lån på 50 000 kr, dra till skogs och skita i att betala och att du inte kan betala för A-kassan drar ut på handläggningstiden i vecka på vecka? Är det verkligen så orimligt att begära att man ska ta hänsyn till vem som ska ha pengar, vem som ska betala och varför personen inte kan betala? Att det är skillnad på att VÄLJA att inte betala och INTE KUNNA betala? Är det verkligen så orimligt att begära det?

Jerry Williams "Working class hero"


//Ulrika Ring
Insolvens Stockholm

pingat på intressant.se och Twingly.

4 kommentarer:

  1. Ytterligare ett fenomenalt formulerat bloggande.

    SvaraRadera
  2. Jag tror det finns en stor diskrepans mellan hur människor uppfattar vårt samhälle och hur det egentligen är.

    Ideologin bakom välfärdstaten är att den skall ta hand om de svaga och därmed skall man ha höga skatter.

    Men de svaga värnas inte av välfärdstaten. 90% av alla transferingar går till medelklassen. man kan nämlingen inte vinna val om man inte appelerar till den breda massan. Men alla tror att välfärdstaten är för de sista 10%(de rika är så få att det knappt märks i statistiken!)

    Därför blir besvikelsen desto större när man upptäcker den brutala sanningen och desperation, för vart skall man vända sig då?

    Jag vill betona att detta är inte ett antisoceinlägg. Högern har inte ändrat ngt alls. Välfärdstaten är fortfarande för medelklassen och 90% av alla transfereringar går dit!

    SvaraRadera
  3. Christian Rudolf, jag tror du har rätt.

    //Ulrika

    SvaraRadera
  4. Ulrika, skönt att det du skrivit tidigare om att du inte varit lika "bra" i ditt bloggande på senaste tiden, som det visar sig här ovan, är en helt felaktig bedömning från din sida. ;-)

    Ditt skrivande är helt outstanding och du lyser lika klart och tydligt i mina ögon som du har gjort sen jag började läsa dina inlägg.

    Tack återigen!

    / Rune

    SvaraRadera