onsdag 31 mars 2010

Missnöjesröster

Nu är det valår och kampen om rösterna har börjat. Som vanligt är det en cirkus vi ser.

I "valårstider" talar man fördömande om de som röstar på sk. "missnöjespartier". De personer som inte röstar på de etablerade partierna,dvs de 7 som redan sitter i riksdagen, är "missnöjda" och i "protest" (underförstått mot bättre vetande) röstar på andra partier än "De Sju". Alt. "soffliggare". Dvs oansvariga latmaskar som inte tar sina demokratiska rättigheter på allvar. HEPP!

Enligt synonymer.se betyder missnöje:

missnöje -missbelåtenhet, otillfredsställdhet, otillfredsställelse, förargelse, misshag, ogillande, motvilja, olust, förtrytelse, gnäll, besvikelse, frustration.

Synonymer.se om "soffliggare".

soffliggare - slöfock, latmask, lätting, drönare, dagdrivare; valskolkare, röstskolkare

Det vänder sig i magen på mig. Det är inte "missnöje" eller "soffliggare" det handlar om. Tänk att man även här skuldbelägger de som förlorat tro och hopp. Det är inte "gnäll" eller "latmaskar". Det är ledsna, desperata och förtvivlade utan-hopp människor. "Desperationsrösta" vore en mer korrekt term. "I-förtvivlan-avstå".

För att beskriva kampen, förtvivlan och hopplösheten bakom får ni läsa ett mail jag fått. Jag har naturligtvis frågat om det är ok att lägga ut här och fick grönt ljus. Jag vill poängtera att jag inte vet hur eller om personen som skrev mailet tänker rösta men mailet får illustrera den desperation som jag tror ligger bakom att så många inte vill stötta det politiska etablissemanget.

"Jag är svårt skuldsatt sen många många år och vill av hela mitt hjärta bli skuldfri, för det känns som om jag kvävs av detta! Överallt så möter jag bara på återvändsgränder och detta har sänkt mig som människa att bära detta! Jag går in i väggen pga att min ekonomi havererat och enda sättet att bli hel igen är att få en tro på framtiden../..> Jag är ensamstående med två barn på 4 och 14 år. Min yngsta son insjuknade i elak cancer år 2007, och jag höll på att mista honom, nu mår han bättre men han går på täta tumörkontroller och det kommer han att göra i många år framöver, han har även astma och allergi så de medicinerna kostar ju också. I samband med att min son insjuknade i cancer så blev min ekonomi ännu värre, den var stor och svår innan, men nu blev det ännu mer jobbigt med ekonomin. Min stora son fick problem med skolan i samband med att han höll på att mista sin lillebror i cancer, och problemen i skolan finns fortfarande kvar på olika sätt, så det har varit jobbigt både känslomässigt men ekonomin raserades ännu mer."

Det här är endast ett mail av mängder som finns i min inbox.

Jag kan inte föreställa mig känslan om något sådant hände min familj. Men jag kan förstå så pass mycket att jag blir tacksam över att jag inte behöver gå igenom samma trauma. Att ens barn blir sjukt i så allvarlig sjukdom måste vara desperation upphöjt i 10. Att se sitt "stora barn" må dåligt och göra allt man kan men ändå inte klarar skydda måste lägga sten på redan obeskrivligt tung börda.

Att utöver detta avgrundsdjup av svårigheter, ångest och förtvivlan bli bortprioriterade av makthavarna, att förbli osedd och istället för stöd stå med pålagd skam, kan inte få annan effekt än distansbyggande mellan samhället och "miget".

Om du tittar längst upp i vänsterkolumnen så ser du ett räkneverk. Det är den tid Beatrice Ask har bortprioriterat bl.a. den här kvinnans och hennes barns behov av stöd och hjälp. Men det räcker inte med det. Innan Beatrice Ask satt på posten var det Tomas Bodström som var justitieminister. Kvinnan, och många med henne, var lika ouppmärksammade, lika bortprioriterade, lika osedda då.

De viktiga frågorna är helt enkelt ickefrågor för vilken regeringen väljarna eller icke väljarna sätter att styra det sjunkande skeppet Shanghai. Röd eller blå spelar ingen roll. En sorglig, tragisk, färglös ickefråga.

Vad som är viktigt för de som bestämmer är istället att diskutera "RUT". Alltså huruvida det är ok eller inte att ha subventionerad städhjälp. "RUT, RUT who the fuck is RUT?"

Prioriteringarna är tydliga. En konsekvens av oinsikt och oförmåga att göra det rätta skapar "soffliggare" och "missnöjesröster". Det är inte "soffliggarna" som är lata, det är inte "missnöje" som står bakom val el "oval" av parti, det är politikernas oförmåga att förvalta förtroendet som är den spingande punkten.

INGEN, förutom riksdagsledamöterna Jan Ertsborn (fp) och Egon Frid (v), BRYR SIG OM ATT MÄNNISKOR SOM INGET HAR, TVINGAS, AV STATEN, AGERA BLODPÅSE OCH KASSAKISTA ÅT DE SOM HAR MAGEN MER ÄN FYLLD.

Under tiden de som bestämmer ägnar sin uppmärksamhet åt "RUT, RUT WHO THE FUCK IS RUT!?" och vränga statistik så det ska passa just deras argumentation så går slagna, förtvivlade, gråtande, sorgbärande, fattiga, hungriga och ibland tom hemlösa människor omkring och måste, tack vare både Blå gumma och Röd gubbe, uppleva förnedring, spott, spe, osynliggöras, reduceras till "marginaliserade grupper", skambeläggas (men RÖSTAR du inte??? Tvi vale!!!), skuldbeläggas (men HUR kan du rösta på det partiet? Du TÄNKER säkert, men du FÖRSTÅR inte hur FEL du tänker, dumma, ovisa människa!), bortviftas, ställas utanför, vanhedras och ovanpå det ska dom anklagas för att inte rösta på de som ställt till det så inihelvete för dom.

Här har ni en annan historia. Poof! Rakt in från den ISKALLA verklighet som rött och blått lag, gemensamt tvingar människor att leva i.

" Låg inlagd på sjukhus för en tid sedan för en planerad operation.Jag ville ha en telefon inkopplad för att kunna hålla kontakten med nära och kära, men eftersom det då togs en kreditupplysning fick jag ingen telefon inkopplad, utan blev istället inkallad i ett rum med en sjukvårdare som nästan spottade på mej då denne hånskrattade och sa att du har obetalda skulder så du kan ej få någon telefon inkopplad.

Jag bad då om att få låna sjukhusets telefon för att kunna medela hem vilken operationstid jag fått och att jag kommit fram till sjukhuset, men det gick ej för det fanns endast en linje in till avdelningen och den fick ej vara upptagen av pasientsamtal.Jag lyckades efter fyradagar på sjukhuset övertala en sjukvårdspersonal att ialla fall låna ut telefonen, och ordnade via detta tele samtal så att jag fick en mobil.Skulle dag fem på sjukhuset använda min mobil för att lämna ett meddelande hem, men fick då bannor av sjukvårdspersonalen eftersom mobil ej var tillåtet att använda på sjukhuset.

Jag har mobil registrerad hos telia, jag har telia bredband och fast telefoni.Jag har aldrig haft någon obetald skuld hos telia som var det företag som tillhandahöll abonemang på pasient telefon som sjukhuset erbjöd.

Konstigt att jag var betrodd att ligga på sjukhuset i flera veckor, för tänk om jag ej betalar min sjukhusräkning. Tårarna var många i sjukhussängen då jag ej kunde nå mina nära och kära !"

Kan någon förklara varför dessa två personer skulle rösta på någon av de som nära samarbetat för att, i frånvaro av kunskap, ordna livet så helvetiskt för dessa två, och många, många fler?

Det handlar inte om missnöje eller soffliggare. Det handlar om svikna, trampade, nedstampade personer som gjort rätt för sig men som inte tillåts hitta vägen tillbaka.

Under tiden deras liv förstörs driver statliga tjänstemän in miljarder till fordringsägare som inte sällan delar ut bonusar hej vilt till varandra och som tom spekulerar i skulder. Att ändra den ordningen är oprioriterat. Då rubbar man någon "balans". Balans?! Så det är balanserat idag?

Jag skriver visserligen med avstamp obestånd, men jag tror vi kan byta ut "obestånd" till vilken "marginaliserad grupp" som helst.

Jag säger det igen. Det handlar inte om politikerförakt. Det handlar om att politikerna föraktar de vars röster dom vill ha för att fortsätta hindra människor för att leva. Det borde kallas desperationsrösta och uppgivenhetsvägra rösta.

Tips. Läs kommentarerna. Ingen är glad över den här utvecklingen. Men vad ska dom göra? Osedda, obekräftade, osynliga i sina "o-liv" så orkar dom inte. Alla är ledsna, svikna och besvikna. Det är inte "missnöje" eller "o-engagemang" eller "o-ansvar" bakom. Det är Hopp-lös-het.

Nu finns det ingen låt med RUT i sig, så ni får själva byta ut ALICE mot RUT! RUT! WHO THE FUCK IS RUT?



Vi skickar regelbundet ut information. Vill du vara med på maillistan? Skriv till info@insolvensstockholm.se så lägger vi till dig.

Glöm inte ansluta dig till vår grupp på Facebook. Länk.
Vill också slå ett slag för RESURS grupp på Facebook, "Det pågår en tragedi i Sverige just nu".

Fler skriver om "missnöje".
Dwight
Inspirera
NoCash
Systembloggen
Ljuramannen
Superskuldsatt
NollKoll
Projekt på riktigt

//Ulrika Ring
ulrika.ring@insolvensstockholm.se
Nätverket för överskuldsatta, Fattiga-Riddare, har ett forum. Där kan du diskutera mera.
Hemsidan
Följ oss på Twitter
Grupp på Facebook
Dela

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

28 kommentarer:

  1. Lysande Ulrika, som vanligt. Du har rätt det handlar om svikna medborgare, helt enkelt.

    SvaraRadera
  2. Kanoners miljoners!

    MVH
    Robert

    SvaraRadera
  3. Angående inlägget, jag låg på Danderyds hjärtintensiv för en vecka sen och gjorde en såkallad balongsprängning i ett kranskärl för jag har fått kärlkramp, jag fick heller inte en telefon upkopplad, men jag sade som det var och personalen tyckte att man inte ska bli behandlad så, så jag fick låna deras telefon så mycket jag ville.

    SvaraRadera
  4. @Anonym
    det ska inte vara så godtyckligt när det gäller de viktiga sakerna i livet.

    Man kan ju tycka att Telia som är delvis statligt borde ha bättre omdöme.

    Men istället för att ta hand om sina "små" så ska varje del av samhället vara självförsörjande.

    utom då obestånd. Som kostar samhället 30 - 50 miljarder/år.

    det är bara FÖR sorgligt.
    //Ulrika

    SvaraRadera
  5. Aj, du berör verkligen i detta inlägget... Jag blir både ledsen å förbannad, ungefär som du, undrar jag om jag snart blir galen PÅ RIKTIGT när verkligheten FINNS men alla vägrar SE den!

    100% stöd/ Cattis

    SvaraRadera
  6. Du sätter verkligen tummen i ögat på dom (vägrar skriva dem) som är skyldiga, dvs sveriges politiker!

    Tack för att du skriver både med engagemang och empati, för de allra sämst ställda har baske mig ingen som verkar företräda dom när det verkligen gäller.

    Soc har varit ett skämt länge redan och staten gör allt för att skambelägga de som mest behöver små ekonomiska stöd ibland, men verkar premiera de som går där regelbundet och lyckats göra det nästan till en livsstil!?!?

    Detta med telefonerna på sjukhusen gör mig direkt illamående. Att de inte ens skäms för att ta en kreditupplysning för en tjänst de ALLTID tvingas betala för, även de som inte vill... det går INTE att smita undan, förresten hur många försöker ens?
    Med tanke på kontrollstatens SCB bör det väl inte vara svårt att få fram sån statistik och jag lovar, då får de stå där med skammen när de upptäcker att 99,9% gör rätt för sig!

    Toppen att du finns och belyser alla dessa de mest utsattas problem!

    SvaraRadera
  7. @ Alla.

    Jag vill bara säga tack för alla fina ord. Idag har varit en helvetesdag. Det här inlägget har tydligen berört många, många. Jag har en konstant plingande mailbox och det är inga solskenshistorier jag hör och får ta del av.

    Jag verkligen på riktigt förstår inte hur man orkar leva vissa liv. Att osedd gå med bördor tyngre än någon kan föreställa sig är... ja, jag vill säga

    CRED till alla som kämpar. Och jag förstår av de mail jag fått att många har gråtit av inlägget.

    usch, jag önskar att livet inte var så hårt för en del. Och jag gör vad jag kan för att uppmärksamma just din situation.

    Du som läser och som har en historia att berätta, gör det. Bli inte orolig av att jag blir nedstämd. Just DIN historia ger också styrka. Och det behövs om man ska orka.

    En stor varm kram till alla som behöver. Till de som inget gör skriver jag inte här vad jag tänker.

    //Ulrika

    SvaraRadera
  8. Den där sjukvårdaren skulle jag vilja ha ett snack med, han/hon är ju ett hot mot patientsäkerheten!

    Och apropå ordlistor, är månne "Soffliggarna på Solvalla Camping" en korrekt översättning av Trailerpark Idlers?

    SvaraRadera
  9. Klockrent!

    SvaraRadera
  10. Internet. en klassfråga

    vill bara informera att det går att få ett internetabbonemang trots miljonskulder.
    Jag beställde bara för att bevisa att det är omöjligt att beställa nått öht. Döm om min förvåning då paketet med modem låg i brevlådan två dar senare. Kommer att betala i tid varje månad. Fn 89:-/mån
    Kunskap är makt

    SvaraRadera
  11. Jag vet knappt hur och vad jag skall skriva för jag tycker idotin i det här landet har passerat alla gränser. Jag känner det som projekt operation utrensning. Utförsäkrade, sjuka och flera av dessa överskuldsatta. Det är ett under att de överhuvudtaget lever.

    Finns det ingen med en normal hjärna i makteliten?

    SvaraRadera
  12. Ulrika, du är helt otrolig!!!!

    SvaraRadera
  13. Jag har alltid röstat, men denna gången får det vara. Såvida det inte blir ett nytt parti för dessa frågor särskilt. Det har hunnit bli ett drygt antal valår, som jag gett min röst och trott, men icke...... Nu är gränsen nådd, och hoppet och tålamodet att tro på en regering, vilken som, är borta. Ingen är värdig någon röst, som jag ser det från mitt perspektiv.
    Min röst kan de åtminstone inte ta, inte ens med hjälp av verkställigheten själv, KRONOFOGDEN.
    Det blir ett lugn i kroppen, när jag inser att jag faktiskt kan och får slippa rösta på detta politiska fjanteri och valspel och fjäsk.
    En ickeröst är också en röst.
    M.v.h. Dag V

    SvaraRadera
  14. Jag kommer inte att rösta på de etablerade. Och det behöver jag ju inte tala om för någon och därmed kan ingen döma mig. Jag skall antingen skita i att rösta eller så skall jag missnöjesrösta på något litet Piratparti eller liknande.

    Jag har överhuvudtaget inget förtroende för politikerna i dag. De har så mycket annat att stå i så de mest utsatta får stå tillbaka. Det handlar om så mycket lidande för så många. Varje sömnlös natt, varje gråt så det värker i hela kroppen, varje ångest som snärjer strupen, varje magsmärta, huvudvärk, varje depression som lägger ett mörkt filter över jaget, varje rädsla för att inte vara trygg. Allt bryter ner, varje sekund på dygnet. Man förvandlas till något man inte är.

    Allt detta lidande. Nej, ingen skall få min röst.

    SvaraRadera
  15. Brännmärkt är vad man är. Så att man skall skämmas i livets alla olika situationer. Pekas ut. Du där, ha ha, har betalningsanmärkningar, ha ha.

    SvaraRadera
  16. Det värsta är förnedringen. Det kommer att bli så att den dag man dör kommer prästen att ha med skuldsaldot i gravtalet. På uppmaning från UC.

    SvaraRadera
  17. Bra skrivet Ulrika. Tänk om de som styr kunde få känna på ångesten i bara fem minuter av att vara helt utstött. Jag kommer aldrig att rösta på de som sitter nu. Tycker de har levt upp till idealet om att rika skall ha mer och fattiga mindre. Utförsäkringarna är bisarra. Man har slagit omkull benen på de mest utsatta. Dessutom finns ingen vilja att förbättra för de överskuldsatta som tyvärr ofta tillhör de sjuka. Det var väl därfär de utförsäkrade, för att många av dessa har skulder. Det skulle väl vara en spik i kistan om dagen, eller hur var det nu?

    Nej inga röster fär min del.

    SvaraRadera
  18. Träffsäkert tyvärr. Jag skriver tyvärr för att det är sant det du skriver.

    SvaraRadera
  19. Bra skrivet som vanligt!men jag blir så ledsen av allt elände just nu...det verkar som om alla politiker tänker "om vi ignorerar alla överskuldsatta och totalt skiter i att 230.000 barn växer upp under förfärliga förhållanden med föräldrar som inte har råd med ens det mest basala i tillvaron" då finns dom inte...inget svar den 23:e mars och Beatrice Ask är inte ens värd att skriva om,den människan borde dra nåt gammalt över sig...ett lila täcke kanske...jag har inget förtroende för något parti,"arbetarpartiet" är lika goda kålsupare som alliansens företrädare,Rut och Rot verkar vara ett hett ämne på deras agenda,nej att ta tag i ett av Sveriges största hot mot folkhälsan verkar vara prio noll,är inte ett dugg förvånad.men alla får sitt en vacker dag,hoppas deras dag kommer fort!!!

    SvaraRadera
  20. Jag har alltid röstat, men den här gången finns inget, det hade varit grymt med fattiga riddares parti, men, eftersom det blev som det blev blir min röst blank. Att avstå helt har ingen effekt men om tillräckligt många blankröstar kan det bli riktigt kaos. och vår politiker måste tänka om.
    Skamligt av sjukvårdspersonal att bete sig på det sättet.

    SvaraRadera
  21. Hur gör man bäst när man ska besvikelserösta?
    Stannar hemma?
    Röstar blankt?
    Eller röstar på påhittat parti?

    Någon som har ett förslag?

    SvaraRadera
  22. va då soffliggare jag för min del kommer att rösta i år. nu är det viktigt att vi tar bort det blå blocket. för dom kommer ingen vart i skuldsaneringsfrågan. sedan om dom rödgröna tar tag i frågan är en annan sak. jag är skittrött på denna regering. har man inget så är man inget värd.

    SvaraRadera
  23. @Ronny. Jag tycker det är bra. Att du tänker rösta.

    Vad jag försökte få fram var att det är sorgligt att de som tappat hoppet och röstar "fel" eller inte röstar alls ska skuldbeläggas med felaktiga ordval som "soffliggare" eller "missnöjesröster".

    Missnöjesröster eller soffliggare är så långt från sanningen som det går komma för en del. Dom skulle inget hellre än rösta bara någon kunde presentera ett hopp. Och inte bara ett hopp, ett hopp som dom kan tro på.

    Jag vill absolut inte ta ifrån dig ditt hopp. Jag tycker det är bra att du har hopp. Men vi kan inte skuldbelägga de som är utan hopp. För deras hopplöshet är inte deras förtjänst. De är de som svikit som ska ha den kängan.

    //Ulrika

    SvaraRadera
  24. håller helt med vad du säger. jag vet vad du står för. ibland så känner man en maktlöshet när man inte får fram budskapet. till dom så kallade politikerna. som det är nu så är kronofogden samt inkassobolagen är på mig som blodigglar. men jag viker mig inte ett tumm. nu har inte jag talets gåva som du har. utan jag talar mitt språk jag känner starkt för dom som har hamnat utanför samhället. nu måste vi kämpa för att så många som möjligt röstar. visa dagar så vill man ge upp. men så kommer kraften tillbaka.

    SvaraRadera
  25. Lånfredag....
    Tänker på försäkringsreformen i USA. Och hur svårt det varit att få igenom den. Obama sa att det krävs politiker som är beredda att inför nästa mandatval riskera att offra möjligheten att bli omvalda tillförmån för att rösta ja och få igenom försäkringsreformen i USA, nu.
    Det är nog så att det behövs politiker som vågar att rakryggat ta tag i och kräva lösningar, med risk för att förlora sin prestige och plats, men istället få ha kvar sin heder. Glad Påsk....
    M.v.h. / Dag V

    SvaraRadera
  26. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  27. Påskdag....
    Jag håller med! Och funderar......
    Försöker räkna ut hur långt antalet överskuldsatta och drabbade, som med armarna utsträkta åt sidorna tillsammans i en rad når. Kan det räcka från norr till syd i det svenska landskapet. Kanske behövs det någnon halvannan meter mellan varje överskuldsatt, för att täcka sträckan. Det är väl förstås en konstig statistik att visa på hur många människor som politiker, partier och regering antingen vill förbättra situationen för eller inte. Hur många som får ett, och har fått ett rent helsike, och som någon skrev, blivit satta i karantän. En del för livet och andra näst intill. Det är milt sagt att känna sig missnöjd om detta sätt att behandla människor inte får en plats i ljuset och på den politiska agendan, framöver.

    SvaraRadera
  28. För mig lutar det åt en röd röst. De blå har liksom redan visat vilka intentioner dom har, vilket innebär näst intill obefintliga. De röda har ej varit uppmärksammade på problemet på samma sätt då de berörda har vuxit och fortsätter att växa med rekordfart, när de röda hade makten var förhållandena knappast sådana som i dagens läge.

    SvaraRadera